Kära dagbok…
För alla som undrar överlevde såväl Fästmön som jag min matlagning och middag igår kväll. Kalkonen stektes, klyftorna tillagades i ugnen, vinet luftades och bordet dukades tidigt. Medan jag härjade i köket kunde Anna vila en stund.

Vi överlevde gårdagens kalkonmiddag.
Annas fåtölj hade under tiden hunnit bli upptagen, så hon fick inta horisontalläge i soffan en del av kvällen.

Fåtöljen var upptagen av herr Lucifer Katt.
Till Saknad, aldrig glömd serverades ostassiett med kex och druvor samt ytterligare var sitt (halvt) glas rött. Programmet var slut före klockan 22, men vi var lika trötta båda två så vi gick till sängs. Jag läste min bok på gång en mycket kort stund innan jag somnade.

Lördagens ostassiett. Boken läste jag en mycket kort stund innan jag somnade.
∼ ♦ ∼

Lilla My med min bok på gång.
Även idag på söndagen vaknade jag tidigt. Det är märkligt, för på vardagarna, när jag måste gå upp, kan jag vara skittrött. Helgmorgnarna är jag pigg som tusan. Nåja, jag tömde kattpottorna medan kaffet bryggdes. Sen tog jag med mig en välfylld lilla My med starkt, svart kaffe till sovrummet och läste. Jag har nu passerat halva boken och har cirka 200 sidor av strax över 500 kvar.
Egentligen vill jag läsa hela tiden, men en måste ju göra lite annat också. På förmiddagen tog jag reda på ren och torr tvätt och sen dammsög jag innan jag ringde Annas snälla mamma. Hon var redan på Slottet, så jag duschade, åt frukost, klädde på mig och drog dit. Vi fixade lite i Slottsträdgården. Annas snälla mamma klippte gräset och jag tog plockade av tomater. De tomma plantorna klippte vi ner och stoppade i plastsäckar. Krukorna ställde jag vid Bo’n. Sen plockade vi av röda, härliga äpplen från ett träd. Utemöblerna på trädäcket samlades och vi fällde ihop dem som gick innan vi la en presenning över. Ett par solstolar ställde jag i vardagsrummet. Kaffe fick vi ta inomhus, för det blåste kallt och började regna. Jag tog med några äpplen hem. Annas snälla mamma skulle fixa kartonger till äpplena vi lämnade kvar. Utöver det återstår att engagera nån för trädbeskärning, men Slottsfrun hade inte haft nån framgång i fredags varpå ett nytt försök ska göras i morrn. Jag överlämnade bokpåsen och jag tror att hon var nöjd med innehållet.

Annas kycklingfärsenchilladas var ännu godare idag.
Jag var riktigt frusen när jag kom hem. Anna hörde av sig på lunchen och hade funderingar på att komma hem en stund mellan klockan 14 och 16 när hon var ledig mellan arbetspassen. Hon bestämde sig dock för att vara kvar på jobbet. Nog hade jag tänkt ta en promenad idag på eftermiddagen. Det stannade vid tanken, för det var riktigt ruggigt väder. Bilen fick i alla fall komma ut på en liten åktur, alltid något.
Frusenheten satt i ända in på kvällen. Det blev ingen mer utgång för mig. Jag löste sudoku och läste. Vid 17.30-tiden åt jag min middag. Annas kycklingfärsenchilladas var ännu godare idag efter att de stått i en matlåda i kylen sen fredagen.
Mammakusinen B har jag inte fått tag i ännu telefonerat med i kväll och jag har mejlat Tom i England och fått svar. Förhoppningsvis kan vi stråla samman i juni när vi åker till London! Det vore guld.
∼ ♦ ∼
I morrn är det min första arbetsdag på plats på cirka ett år; och min första arbetsdag på plats på nya jobbet dessutom. Spännande!
∼ ♦ ∼
Livet är kort.