Kära dagbok…
Det var onekligen så att jag var lite seg igår kväll. Troligen på grund av att jag jobbat en hel vecka efter sex veckors ledighet. Men jag känner också av nånting i näsa och hals som jag hoppas är allergi – det är rätt dammigt och mycket torr luft där jag sitter och jobbar hemma i Bokrummet. Fästmön jobbar hela helgen och hon var helt slut igår kväll hon också, efter två lediga dagar och bara en arbetsdag. Vissa perioder är det bara extra tungt på jobbet. Det här verkar vara en sån. Vi masade oss i alla fall iväg och handlade och gjorde middagen enkel för oss – grillad kyckling och potatissallad (nej, mormor får inte receptet av nån retsam unge!) Men medan gratängen skötte sig själv i ugnen och jag krafsade ihop en grönsallad blev det… gin o’clock. Anna fixade drinkar före maten, var sin finfin GT med färsk rosmarin från gården, faktiskt, lime och citron. Och så var sin liten skål med snacks ända från Motala.

Det blev gin o’clock och en drink före maten igår kväll. Jag är ju människa (se boken!).
Middagen avåts, men hälften av maten blev kvar. Det blir troligen söndagsmiddag till mig och/eller Anna. I morgon jobbar den stackaren 7 – 21.15 och behöver både lunch och middag i lådor med sig. Till maten drack vi ett vin från Sicilien som jag hade köpt ur Systembolagets tillfälliga sortiment. Det funkade fint med maten, inte så jättebra med ostarna vi intog senare på kvällen. Vi var nämligen tvungna att hålla oss vakna eftersom Anna väntade på en läkemedelsleverans. Under tiden betade vi av de två senaste avsnitten av Hjerson och det senaste av Vit sand.
∼ ♦ ∼

En liten bok med många viktiga lärdomar.
Idag vaknade jag runt halv åtta och inledde lördagen med att torka upp en ljummen kattspya. En får inte vara kackelmagad när en lever med katter. Under tiden bryggde jag kaffe som jag sen tog med till sovrummet för en stunds kaffe på sängen i kombo med läsning. Jag läser en liten bok med viktiga lärdomar om att vara människa och att förstå meningen med saker och ting. Ja, jag läser en stund, lägger ifrån mig, kontemplerar, läser lite igen.
Men min själ behöver också ro genom att göra rent omkring mig. Jag rev ur sängarna och vände madrassen. Våra sängar fick lufta hela dan, Gymnasistens får lufta till i morrn. Sen drog jag fram dammsugaren och gick ett varv i hela lägenheten. Det var mycket behövligt. Jag är så tacksam för att dammsugaren är så bra, nu kan till och med jag gå barfota här efter dammsugning – om jag vill! – utan att det krasmar och gör ont under fötterna.
Dusch och en snabb brunch blev det innan jag gick iväg med kattskit och sopor och för att handla middagsmat idag igen. Ja vi äter visst middag varje dag här. I kväll är det jag som står för middagen och matlagningen. Då blir det oftast sill och potatis när vi är ensamma, Anna och jag. Gymnasisten äter inte sill.

Redo för middag!
∼ ♦ ∼
Nu ska jag sitta ner en stund och läsa lokalblaskan innan det är dags att bädda med rena lakan. Sen ska jag läsa och bara ta det lite lugnt. Katterna har farit omkring här som jehun, dock inte samspelta jehun. Först var det Citrus, sen när hon hade lugnat ner sig var det Lucifers tur. De flög över stock och sten möblerna och jag hann förstås inte med att fota dem.
I kväll startar SvT1 fjärde säsongen av Saknad, aldrig glömd klockan 21.20. Totalt blir det sex avsnitt. Det vill i alla fall jag se. I morrn är det söndag och vilodag, så då tänker jag inte städa alls. Möjligen blir det en åktur nånstans ut i spenaten.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Saknad, aldrig glömd måste jag se. Jag har väntat och undrat eftersom de la ut de tidigare säsongerna. Det är precis en sån deckarserie som jag tycker om.
GillaGilla
Ja den är riktigt bra! Vi tittade – eller i alla fall jag. Min sambo blundade i fåtöljen…
GillaGilla