Kära dagbok…
Fredag…. det är en speciell känsla, oavsett om en har semester eller jobbar. Den enda gång fredagar vägde lätt var när jag var långtidsarbetslös. Då var det så jobbigt och ledsamt när nån önskade en trevlig helg en fredag. På den tiden var nämligen helgen inte trevligare än vardagarna – jag var lika mycket arbetssökande då.
Fast okejrå, jag erkänner. Under dessa helger sökte jag inte jobb, men måndag till fredag tvingade jag mig att söka minst tre jobb per dag. Det är sant. Tre gånger fem är femton. Femton jobb per vecka under hur många år. Med min kompetens. Ja ja, det är historia. Idag är jag anställd vid Sveriges första universitet så nånting måste jag var värd. Eller..?
∼ ♦ ∼
Idag begav jag mig till hamnen på förmiddagen. Vädret var OK. Jag hittade några bra presenter, jag tittade på båtar, hamnen var lite mindre full av båtar och handsken… den var precis som för en månad sen kastad på samma ställe…
Lunchen åt jag inte på Hamnkrogen (<== varning!) utan det blev Wetternmagasinet, tack och lov. Där träffade jag J och det var ett givande möte. J var en av dem som kände min mamma som gammal och det betyder mycket att hon ville träffa mig, den frånvarande dottern. Efter maten och semmelkaksdesserten tog vi en promenad. Sen satt jag en stund utanför kyrkan och bara filosoferade.
Därefter var det dags för träff med mammakusinen M och eftermiddagsfika.

Time for fika!
Det har varit guld värt att träffa mammakusinen M. Idag sågs vi på Ubbes. Inte känns det som om det var 100 år sen vi lekte utan vi har mycket att prata om, både gammalt och nytt. Dialogen flyter fint och jag uppskattar så våra möten och samtal. Hon är så viktig för mig, för även hon är en länk till min mamma.
∼ ♦ ∼
När vännen FEM kom hem från jobbet åkte vi och handlade. Kvällen tillbringades sen i min mammas gamla soffa, sen november 2016 vännen FEM:s och Finske Pinnens soffa. Vi åt och drack Staropramen, Campofiorin och GT, kollade Morden i Midsomer och Vit sand.
∼ ♦ ∼
I morrn väntar en second hand-tur, ett besök på kyrkogården samt en tripp ut till landet för att utfodra djur, minsann…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.