Kära dagbok…

Jorå, nog städade jag igår. Det vill säga jag dammsög, torkade tre golv och svettades. Om nån hade sett mig skulle den ha trott att jag storgrät. Svetten rann som enorma tårar nerför ansiktet. Men sen, efteråt, när här var skinande rent – hyfsat i alla fall men bara på vissa golv – var jag mycket nöjd. Kunde med gott samvete sätta upp fötterna och ägna mig åt Maja-Stina Franssons numera Skarstedts självbiografiska roman om Minna med tvångstankarna.

Svettig, men nöjd.

Upp med fötterna!

När Fästmön kom hem gjorde vi oss iordning. Nyduschade traskade vi iväg i hopp om att få ett utebord på Churchill Arms. Det fick vi! Vi inledde med var sin GT, svalkande och fräsch i ett visserliget mulet Uppsala, men klibbigt. Maten kom in innan vi hade druckit upp fördrinken. Vi måste lära oss att vänta med matbeställningen så att vi slipper kasta i oss det goda läskande! Men vi skyller på att vädret påverkar en och Anna var ju, som synes väldigt trött… Att hon alltid ska blunda när jag fotar henne… Det blev vegetarisk middag för mig i form av en veggie bookmaker och till den sedvanlig öl, det vill säga London Pride. Vi tog kaffe och Churchills Mess till dessert när maten hade sjunkit undan lite, men ärligt talat… vi rullade hem…

Anna var lite trött igår…

Ja jag är tråkig och tar samma som så ofta, men veggie bookmaker är så gott.

Kaffe och Churchills mess till dessert.

Hemma orkade vi inte göra så många knop, men jag tog i alla fall strykhögen som låg och betade av den. Sen blev det filmtajm, en överraskande bra film, faktiskt. Jag höll mig vaken genom hela rullen och vi kom inte i säng förrän nånstans runt midnatt, kors i taket.

∼ ♦ ∼

Engagerande läsning.

I morse vaknade jag av att jag hade ont i övre delen av magen. Jag var jätterädd att det skulle bli en sån där magattack som jag har haft några stycken av, men tack och lov släppte det när jag hade varit uppe en stund. Det är nog helt enkelt lite mycket just nu.

Jag fixade kaffe och fördelade veckans medicin samt startade en maskin tvätt, men sen hoppade jag ner i bingen igen och försökte njuta av söndagsmorgonen. Det gick sisådär. Boken jag läser är i alla fall bra och engagerande och går snabbt att läsa. Märkligt att jag har snöat in på tvångstankar och ätstörningar just nu. Jag har väl genom livet, av och till, lidit av båda – som så många andra människor.

Fågelterapi för Mini.

Mini-katten uppvisar ett lite märkligt beteende, så vi har bestämt oss för att ringa veterinären för att få hembesök igen. Att få i katten medicin är en konst, men Anna föreslog att vi skulle blanda den med maten och det funkar ganska bra. I morse var det emellertid fågelterapi som verkade få Mini att må bäst.

Vädret är mulet idag också, i alla fall i skrivande stund. Det ska bli både soligare och varmare. Jag har tänkt åka till Slottet en stund. Tar med mig boken och kanske mest sitter och softar.

Kanske kan jag plocka ihop lite hallon till frukostfilen i morrn? Jag behöver ett riktigt energitillskott då om jag ska palla en arbetsvecka till, tror jag. På onsdag måste jag dessutom ta mig upp till jobbet, alltså till Segis. Det ska vara veckans hetaste dag… Men… bara så du vet, kära dagbok. Nu återstår fem (5) arbetsdagar. Sen följer sex (6) lediga veckor.

∼ ♦ ∼

I kväll tror jag att jag går ut och äter nånstans i min ensamhet. Det går bra. Jag tänker på min lilla mamma som skulle ha fyllt 86 år just idag. Hon får vara mitt sällskap. I tankarna följer jag med henne upp till vår gamla sommarstuga.

Här går min mamma upp till vår gamla sommarstuga en dag i maj 2010. Där är jag i tankarna med henne idag.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.