Kära dagbok…

Brist på ensamtid och jobb och privatliv går ihop lite för mycket med distansarbetet hemifrån.

Det blev mest en ensam kväll igår och det tyckte jag var lite skönt. Just nu är det aningen brist på ensamtid. Jobb och privatliv går ihop lite för mycket i och med distansarbete hemifrån också. Till hösten tror och hoppas jag att det blir ändring på det och att jag med flera återgår till arbetsplatsen. Vi har diskuterat detta i min nuvarande grupp och i enheten. Det lutar åt att vi åtminstone är på jobbet ett par dagar varje vecka till att börja med, efter semestrarna. Universitetsdirektören tycker i en intervju idag att alla ska gå tillbaka i tjänst på full tid efter semestrarna. Men om alla kommer tillbaka samtidigt är risken stor att smittspridningen startar igen och det vill ingen. I dagsläget är våra yngsta inte vaccinerade. I skrivande stund kan 40-åringar i vårt län boka tid för vaccinering. Det går neråt och framåt, så att säga. Själv får jag min andra dos den 5 juli och det är mindre än en månad dit. Våra yngsta får nog vänta på vaccin till hösten.

∼ ♦ ∼

Vi åt tillsammans igår kväll, Gymnasisten och jag. Som så ofta blev det olika mat på tallrikarna. Gymnasisten fick mammalagad mat, jag gjorde varma mackor åt mig. Tre stycken, varav två med makrill och en med kallskuren kyckling och tomat. Se där, jag smög in en grönsak.

Tofflig tisdagsmiddag.

Resten av min onsdagskväll läste jag. Just nu parallelläser jag två böcker av två lokala författare, den ena en Ann Lindell-deckare, den andra Stina Wollters konstbok. Deckaren är mer klurig än jättespännande, konstboken består av självutlämnande texter och verk. Deckaren kan jag läsa ganska löpande, konstboken får jag ta i små portioner för att orka. Den är sorglig och smärtsam att läsa – och samtidigt så otroligt… vacker…

Sorglig och smärtsam var också den andra och sista delen av Vem dödade Agneta? som TV4 visade igår. Missade du ett eller båda avsnitten, kära dagbok, finns den att se på TV4 Play. Eller läs boken. Också. Det har jag gjort.

Löpande läsning….

Smärtsam läsning….

∼ ♦ ∼

Här jobbades det också med öppet fönster…

Jag sover med öppet fönster och jobbar med öppet fönster. Min själ försöker ibland försvinna ut, men jag håller mig än så länge kvar. Stannar upp ibland i såväl sömn som jobb och lyssnar på fåglarna. Det känns som om jag befinner mig nån annanstans understundom. Drömmer mig bort till för mig okända platser, reser i drömmen.

Sen, när det kommer till kritan och verkligheten, är jag nog egentligen ingen resenär, har aldrig varit. Tidigare hade jag inte råd att resa, det senaste året har det varit omöjligt att resa på grund av pandemin. Sista utlandsresan jag gjorde gick med Fästmön till London 2017. Innan dess var det Teneriffa – 1996.

Några som inte reser är familjen Katt. Anna gjorde iordning på vår balkong häromdan och där gillar de att hänga. Igår var det visst tjejsoffa där ute, medan killen fick hålla tillgodo med… köksbordet. Det passade bra att tvätta sig där, tyckte Lucifer. Vi är inte helt överens på den punkten.

Tjejsoffa på balkongen.

Killtvätt… på köksbordet…

∼ ♦ ∼

Mitt i veckan, men helgen närmar sig. Även idag var det varmt och åska i luften. Gymnasisten hade sin sista skoldag i årskurs två idag. Den var kort. I morrn är det digital skolavslutning. Jag hade bara ett inbokat möte idag, vilket gjorde att jag kunde jobba med annat. Nåt som har slagit mig är hur otroligt tillmötesgående och trevliga våra professorer är – i alla fall dem jag har haft att göra med. Det glädjer mig, för det är både spännande och utvecklande att få jobba med dem, skriva om dem.

Så här hårt har kissarna jobbat idag…

Hårt jobbande kisse Citrus på sin älsklingsfilt i Bokrummet.

Hårt jobbande kisse Mini.på en skrivbordsstol.

Hårt jobbande kisse Lucifer på balkongen.

∼ ♦ ∼

I kväll blir go-middag och go-dessert – det är ju skolavslutning först i morrn, egentligen, men då åker Gymnasisten till sin pappa ett par, tre dar. Den kommande helgen kan det därför bli gott om ensamtid för mig eftersom Anna jobbar. På lördag behöver jag göra några ärenden och på söndag funderar jag på en tur till Slottsträdgården om inte Slottsfrun har gäster, förstås. Jag kanske dejtar min kompis i Boden (uttalas: Bo’n).

Kanske ska dejta min kompis i Boden på söndag.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.