Ett inlägg om en annorlunda bok.
I slutet av mars var äntligen den lilla bokhandeln Böcker & Bläck öppen när jag var i närheten. Då passade jag på att köpa en bok jag varit nyfiken på en längre tid, Sarah Perrys Ormen i Essex. Boken har ett underbart vackert omslag, vilket fick mina associationer att gå till Miraklet. Men faktum är att det inte bara är vackra omslag som de båda böckerna har gemensamt: såväl Miraklet som Ormen i Essex har sina handlingar förlagda till 1800-talet men är skrivna av nutida författare.
Den unga Cora Seaborne lämnar London för lilla Colchester på landsbygden i Essex strax efter att hon har blivit änka. Med sig har hon sin sällskapsdam Martha, som hon har ett märkligt förhållande till, och sonen, den underlige Francis. Läsaren inser snart att Coras äktenskap inte har varit lyckligt. Hon är lite av en pojkflicka och eftersom det ryktas om ett sjöodjur i Colchester far hon dit i hopp om att hitta och klassificera ormen. Genom en ganska knäpp händelse med ett får träffar hon prästen William Ransome. De två bestämmer sig för att finna svaret på gåtan med ormen. Men samtidigt dras Cora och Will till varandra.
Det här är en konstig och annorlunda historia. Romanens händelser flyter otroligt långsamt fram. Målet är att hitta ormen, men det är resan dit som ligger i fokus i berättelsen. Genom teckningen av karaktärerna framstår de flesta i persongalleriet som udda på ett eller annat sätt. Cora är ovanlig för sin tid, sonen skulle idag troligen få en bokstavsdiagnos och Martha och Cora verkar inledningsvis nästan ha ett förhållande.
Handlingen vill inte riktigt fastna hos mig. Jag förstod ganska snart att detta inte skulle vara nån actionroman, men berättelsen segar sig fram som en liten å. Välskrivet och lustiga karaktärsteckningar har kanske gjort boken till såväl en bästsäljare som en prisbelönad roman. För mig räcker det inte riktigt även om jag tycker att omslaget är vackert.
Toffelomdömet blir medel.
Livet är kort.
Så många var så entusiastiska över den här boken, men för mig blev det en upplevelse som liknar din. Det var något som fattades.
GillaGilla
Omslaget är väldigt vackert, inlagan var ganska trist, tycker jag. Eller i vart: det är en bok som inte passade mig.
GillaGilla
Jag läste boken i somras. Jag hade lite svårt att komma in i boken men när jag väl gjorde det, kom jag att älska den. Gillade den tuffa och självständiga Cora skarpt. Jag tror att boken kräver ett visst lugn hos läsaren för att hantera det lugna tempot.
GillaGilla
Det var en välskriven bok rent formellt, men för mig handlade den om nästan ingenting och det blev inte nån njutning att läsa.
GillaGilla