Kära dagbok…

Klippning pågår!

För första gången på flera månader (ja fler än en) skulle jag ner på stan igår på sena eftermiddagen. Jag hade bokat klipptider för mig och Gymnasisten hos Igor för ett tag sen. Vi hade kommit överens om att genast höras av ifall nån kände sig sjuk, men ta i trä mådde vi alla tre bra. Gymnasisten hade inte heller varit på stan på ett bra tag eftersom undervisningen sker på distans och att han vistas i Förorten känns tryggare tycker vi nog allihop. (Jag kan ju bara tala för mig själv, men…) Jag passade på att göra ett ärende och Fästmön, som var ledig, mötte Gymnasisten vid bussen. Anna och jag hade våra små handspritflaskor med oss. Allt gick bra (tror jag!) och såväl Gymnasisten som jag blev nöjda med klippningarna. Jag tog plats i frisörstolen efter honom. Anna och Gymnasisten köpte bland annat indisk mat med sig på hemvägen, eftersom vi skulle äta middag tillsammans hemma på Main Street. Konstigt nog smakade det jättebra med het mat i värmen. Jag köpte med mig kall dessert ifall att det skulle behövas.

Den ganska heta Chicken Tikka Masalan smakade jättebra i värmen.

∼ ♦ ∼

Efter middagen blev det så glassprovning. Notera att detta även var första glassen för min del för säsongen. Den glass som provades var GB:s nyhet Magnum Ruby, en glass både Anna och jag har varit nyfikna på ett tag och som ofta har nämnts i vårt hem – av den som minns dess namn… Priset per pinne är 26 kronor.

Dessert och glasspremiär.

Glassens yttre består av Rubychoklad, som sägs vara den fjärde typen av choklad efter mörk, mjölk- och vit choklad. Rubychoklad är gjord på nåt som påstås heta Ruby kakaobönor. Dessa bönor, som egentligen inte verkar existera, sägs vara extra bra på att framhäva bärsmak – förutom att de ger glassen en läcker (min åsikt) rosa färg.

Läckert rosa yttre.

Innanför skalet finns vit chokladglass med en hallonswirl. Där är väl i swirlen bärsmaken skulle ligga. Dessvärre kände jag väldigt lite av den smaken.

Hallonswirlen inuti Magnum Ruby släppte inte ifrån sig nån bärsmak.

Det rosa yttre på glassen tilltalade mig mest och då i såväl smak som utseende. Men innanmätet var alldeles för smaklöst för att passa mig. Jag ville ha en riktigt syrlig bärsmak som bröt av fint mot den söta chokladen. Det fick jag inte. Och därmed får jag återvända till Magnum Strawberry White som uppfyller mina önskemål om en god och fräscht svalkande glass en varm dag.

Omdömet för Magnum Ruby blir medel. Och då är jag snäll. De tre tofflorna får glassen för god chokladsmak och snyggt yttre.

∼ ♦ ∼

Gårdagens klippning ger jag emellertid högsta Toffelomdöme. Igor känner mig och mitt hår nu och rakar en millimeter i nacken och på sidorna och klipper det kort ovanpå huvudet. Att jag sen är skitful för övrigt kan inte Igor hjälpa. Jag är i alla fall nöjd med håret och jag har bokat en ny klipptid den 10 juli, sista arbetsdagen före semestern.

En millimeter bak i nacken och på sidorna – för håret växer så snabbt.

Skitful för övrigt, men nöjd med håret.

Kvällen avslutades med tredje och sista delen av Den gula hästen, baserad på Agatha Christies deckare med samma namn. Såväl TV-serie som bok har inte vare sig Hercule Poirot eller miss Marple med, men i boken hänger vissa karaktärer ihop med Christies vanliga huvudpersoner. Det fattar man inget av i TV-serien. Nån gång i tiden har jag läst boken och även om jag minns den svagt tycker jag att den defintivt var bättre än TV-serien som bara var jättekonstig.

∼ ♦ ∼

Vi fick två av våra ventilationsdon utbytta till större modeller i morse.

Åter en solig och härlig dag idag och som vanligt har jag suttit inomhus vid datorn och jobbat. Vi har haft och ska ha hantverkarbesök här av och till i dagarna tre. Det är ventilationen som ska undersökas och justeras. I morse plingade hantverkaren på ganska tidigt, men vi var uppe båda två – jag satt och jobbade och Anna avstod sin sovmorgon på grund av besöket. Idag byttes två av ventilationsdonen i lägenheten ut till större. Justeringen av hela ventilationen görs troligen i morrn. Om allt går bra då slipper vi få manligt besök här på fredag. Det här är ett arrangemang av bostadsrättsföreningen, så det är bara att finna sig i. Som tur är är ”vår” hantverkare trevlig – och dessutom känner han våra företrädare i hemmet.

Snälla, visa omdöme och tala liiite tystare.

Avbruten i jobbet har jag blivit av och till på grund av ovanstående, men jag har ändå kunnat göra en del jobb. Eftersom riktlinjer och handböcker till vissa av våra verktyg inte är uppdaterade har folk gjort fel och jag har idag fått jobba med att rätta till det efter bästa förmåga.

Mer avbruten i tankegångarna blev jag på eftermiddagen eftersom folk upplever att de måste skrika i sina mobiltelefoner precis utanför. Ljud, liksom rök, stiger och ljud ekar dessutom mellan husen. Det var inte roligt att höra skvaller om grannar, till exempel. I helgen blev jag väckt av en annan megafonpratare som stod på cykelbanan mellan huset och parkeringen. Hans favoritord tycktes vara ”farbror” för det sa han jättehögt många gånger. Stackars det medföljande barnet som torde ha hört detta ännu högre än jag som låg i sovrummet några trappor upp… Snälla människor, visa omdöme och tala liiite tystare! Omgivningen vill inte veta ”allt”. 

∼ ♦ ∼

Dagens lunch blev lätt och i kväll åt jag rester från igår, det vill säga sås, ris och en bit naan. I substansväg till den såsiga och risiga middagen serverade jag smala kycklingkorvar. Det var riktigt gott och jag blev mätt.

Lättlunch idag.

Rester från igår kompletterade med kycklingkorvar till middag i kväll.

Anna jobbar och jag tänker ägna aftonen åt att försöka ta mig framåt i min bok på gång och göra som herr Katt – slappa.

Mammisens skrivbordsstol är skön….

Jag kan sträcka ut mig ganska bra….

Och snurra runt också.

∼ ♦ ∼

Jag känner mig av och till lite under isen, lite svart. Som att jag inte är särskilt behövd av nån eller från nåt håll. Mer än så skriver jag inte, utan jag får fundera vidare och eventuellt skriva under lösen för mig själv. Det är bara tungt och jag vill inte dela det med nån. Förhoppningsvis går det över snart och jag tar mig kragen eller blir förvånansvärt sprallig eller nåt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.