Kära dagbok…

Motalafrukost igår.

Jag körde utan att stanna de knappa 30 milen igår. Kom visst hem lite för tidigt, tyckte min sambo, men jag var glad att jag gjorde det. På så vis orkade jag med en tur på eftermiddagen till ICA Gnista – vi behövde nämligen framför allt kattsand. Vi köper en specifik sort som ICA gör och vi hade totalt slut på den hemma. Samtidigt gjorde vi som väldigt många andra, handlade lite mer… Men ärligt talat tog vi faktiskt bara sånt vi behövde akut hemma, typ bröd, yoghurt, ägg och Bregott samt lite middagsmat.

Till frukost åt jag i Motala en ostmacka och drack ett par baljor kaffe till. Jag var faktiskt vrålhungrig när jag kom hem, eftersom jag inte hade stannat på vägen. Det blev ett par rostade mackor och ett kokt ägg så att jag orkade köra en bit till och handla. Allt gick bra och vi kom hem med det som behövdes. Vår middag sen blev ostar, kex och ett par glas ripasso.

∼ ♦ ∼

Lunchlaxen åkte ner på tio minuter samtidigt som jag hade en sms-dialog med Anna.

Det var skönt med en liten mini-semester och att få vila upp sig, men det är hemma en vill vara när det är pandemi ute i verkligheten. Jag hann i alla fall bli bortskämd några dar – jag behövde inte ens fixa kaffe! Ändå tömde jag kattpottorna utan att fundera så mycket över det i morse. Allt går – utom tennsoldater och små barn.

I morse var det väldigt tyst ute när jag gick till jobbet. Och på jobbet jobbar vi inte med nånting annat än krisjobb som har med corona att göra. Jag fick tio minuters lunch 11.15 och hann slänga i mig lite lax samt ha en sms-dialog med Anna. På riktiga lunchen skulle vi ha möte.

På Annas jobb är det också upp-och-nervänt. Det gäller att försöka klara sig så länge som möjligt, de gamla behöver vård och omsorg. För min del handlar det om att göra rätt saker. Mycket sker nu snabbt och akut. Det går inte längre att sitta och enbart göra planer, vi behöver arbeta rent praktiskt nu. Jag har tagit med mig jobbdatorn hem, men jag har också laddat ner några verktyg på min privata dator. Just in case…

∼ ♦ ∼

Och ja, jag har fortfarande inga symtom på corona (covid-19), men jag har fått en tromboflebit i vänster vad. Jag tänker inte springa till akuten med den trots att jag lovat mig själv att ”nästa gång, då går jag till akuten…” eftersom det finns värre åkommor där ute just nu. Jag behandlar med Diklofenak gel.

Livet är kort.