Kära dagbok…

Jag hade fel när jag skrev om bandyn. Det visar vilken sportfåne jag inte är. Båda finalerna var visst igår. Det enda resultat jag har sett av detta är en nyhet om att 23 personer omhändertogs för fylleri. Trött en blir!

Jag är jävligt trött på att vara slagpåse för att andra inte kan lösa sina egna problem.

Fel hade jag inte vad gäller en annan sak som jag blott tänkte. Men jag vet inte varför jag ”straffas” så barnsligt den här gången. Trots min svacka just nu – som jag hanterar med hjälp utifrån – tycker jag bara att det är rätt skrattretande eftersom jag inte har känt nåt som helst stöd där det normalt borde finnas på väldigt, väldigt länge. Jag har verkligen ingen aning om vad jag har gjort nu. Är det nåt som har tolkats så att det ska passa in i bilden av mig som den elaka eller dumma eller förskräckliga eller hemska syndabocken? Jag skriver en del om det jag känner här, dock inte allt. Det tar jag på annat ställe där jag får respons i form av kommunikation. Om det som dryftas där skulle lyftas fram på andra/alla håll och kanter – där det kanske borde!.. – kan jag tänka mig att ett och annat ögonbryn höjdes. Jag är jävligt trött på att vara slagpåse för att andra människor inte kan lösa sina egna problem och jag har betydligt större kamper att utkämpa än att ta andras skit. Det är en utmaning att varje dag passera ett ställe där en skulle kunna slippa ifrån eländet. Utmaningen är faktiskt enorm just nu. Men jag tänker komma igenom den. Den här gången gör jag det för min skull, inte för andras. Den sista ska sluta på ett värdigt sätt.

∼ ♦ ∼

Lucifer försöker lura till sig mat.

Min söndagsmorgon, tillika min andra lediga dag den här veckan, inleddes som vanligt med tömning av kattpottor, sopning och kaffekokande. Det är så jävla många delar i Annas moccamaster, men jag har börjat vänja mig vid alla lock och knappar. Sen startade jag en maskin tvätt och kröp ner i bingen igen med kaffe och den ångestframkallande boken. Jag har gett mig fan på att komma igenom den också, även om den river upp så många gamla sår plus skapar nya. Med åren har jag blivit känsligare, men jag tränar som sagt just nu på att bli en stenfågel. Det går faktiskt över förväntan. Jag är starkare än jag tror.

Lucifer har varit busig hela morgonen. Bland annat har han försökt lura till sig mer mat trots att han fick tillräckligt av Anna i morse. I badrummet ville han hjälpa till med tvätten. När han väl tog sig upp på tvättmaskinen fick jag strax schasa ner honom eftersom han började tugga på skärpet till min morgonrock.

Ångetsskapande bok!

Men jag har läst två tredjedelar av den och ska ta mig igenom den.

Tvättmaskin med bortschasad katt, tack så mycket.

∼ ♦ ∼

Det är dags för mig att hänga tvätt innan jag duschar och äter frukost. I eftermiddag åker vi till farbror Bosse som fyllde de år min mamma aldrig hann fylla.

Livet är kort.