Kära dagbok…

Bakslag och ett skäl till idegång idag.

Det väntade bakslaget med vädret kom idag – snö. Eller i natt. Det började nog snöa redan då och så har det hållit på hela jävla dan. Lika bra att gå i ide, alltså, och det hade jag både tänkt ut och planerat för i förväg. På golvet i Bokrummet har det stått en låda märkt Släkthemligheter sen Anna och jag röjde på vinden. Igår kväll öppnade jag den och plockade lite i den – och höll på att få en bror i Kungsängen! Tyvärr (?) var det inte så och efter att ha gått igenom hela lådan idag kan jag bara konstatera att några närmare blodssläktingar än mammas kusiner och deras barn, det vill säga mina sysslingar, har jag inte. Det jag hittade i ett kuvert om mannen som kunde ha varit min bror gjorde ont att läsa. Nån var inte snäll mot min pappa!..

Den här lådan var dagens projekt att ta itu med.

Söndagen inleddes med sedvanligt kaffe på sängen och bokläsning. Jag började på kapitel 14 i min bok på gång och läste kanske 50 sidor. Hade ingen ro i kroppen eftersom Släkthemlighetslådan pockade på min uppmärksamhet. Men vi åt frukost tillsammans och Anna kokade ägg åt oss i vackra färger. Det syns dåligt på bilden, men ett ägg var ljusgrönt! Anna köper ”hemgjorda” ägg av en kollega och de är så himla fina och goda.

(Som alltid gäller att klicka på bilderna för att se hela bildtexterna och bilderna större eller i bildspel. Det går då också att kommentera varje enskild bild.)

Söndagsstart.

Ett beigerosa ägg och ett ljusgrönt till frukost.

Eftersom jag hade visst hum vad som var i lådan behövde jag rensa åtminstone en av mina Viktiga papper-pärm. Vissa saker i lådan, som gravbrev, skulle nämligen sättas in där. Men när jag ändå var igång gjorde jag också pärm nummer två. En och en halv påse blev det med papper att slänga. Bara några papper från en pärm hamnade i en tredje pärm. Jag lånade vårt matsalsbord a k a Annas gamla köksbord som nu står i Djungelrummet. Lucifer höll mig sällskap, men lyfte inte en tass för att hjälpa till. Han helgade verkligen vilodagen.

Den första pärmen med viktiga papper rensade jag ur rätt bra – den fyllde en påse i papperskorgen.

Pärm två rensades och fyllde en halv påse.

Somliga helgade vilodagen…

Sen grep jag mig an lådan… Jag började med att sortera i högar vartefter jag packade upp. Vissa saker var nyare, andra gammalt. Min farfar Mansfield släktforskade och längst ner i botten låg två tunga böcker med titeln Min släktbok. Min farfar hade påbörjat den ena. Mycket av hans forskning finns även i hans sista bok ”Karl Hurtig: en livsgärning i Guds rikes tjänst” (1972). Farfars släktbok hade sen min pappa fortsatt att uppdatera. Den andra släktboken tror jag att farfars pappa Karl hade påbörjat. I den finns mest en del gamla fotografier. Tyvärr är jag ibland osäker på vilka personer bilderna föreställer – eller deras ”position” i släkten. När jag nyligen dök ner i farfars bok visade det sig att hans pappa Karl inte bara hade en bror utan två systrar också. Karls pappa Adolf var för övrigt gift tre gånger och pappas farfar Karl och hans bror John hade både halvsyskon och styvsyskon.

Först sorterade jag i högar…

Min pappa innan han blev min pappa. Här är han 24 år.

Farfar på en bild från 1929.

Den här bilden är jag säker på – den är från farmors och farfars bröllop i Helsingfors 1926.

Några släktfoton från pappas sida. Kan det vara bilder på farfars halvsyskon och styvsyskon?

Böckerna ligger och väntar på att jag ska bli pensionär och fortsätta farfars släktforskning.

På min mammas sida har det inte forskats så mycket, men mammakusinen B har gjort en del på sina föräldrar. Eftersom hennes pappa och min morfar var bröder har även jag fått ta del av mycket av materialet. Spännande! Kanske skulle jag forska mer på morfar och mormor när jag blir pensionär? För släktforskning är väl sånt en ägnar sig åt då..? Min morfar hade många syskon och mamma hade många kusiner. På den bild jag hittade från en kusinträff år 2002 lever idag tyvärr bara tre av dem. Så ledsamt!

En annan sak jag fann som också fick tårarna att komma var mammas kort till pappa på deras 30-åriga bröllopsdag. (Mamma skulle bli galen om hon visste att jag la ut det här…) Vilken kärlek! 

Jag hittade även ett brev till pappa, inte till båda föräldrarna, om hans ”mycket väl begåvade dotter” som efter psykologträffar, kunskapstester och läkarundersökningar fick hoppa över en klass i grundskolan. Det var så dottern (= jag) träffade vännen FEM första gången. Vi var åtta år, FEM blev nio i december. Nästa år har vi känt varandra i 50 år. Och ja. Jag vet att jag har skrivit om det förut här, men det är så himla häftigt att ha haft en vän så lång tid.

Mamma, sittande längst ut till höger i svart jacka med röd scarf, på kusinträff 2002.

Mammas kort till pappa på deras 30-åriga bröllopsdag 1989.

Brev till pappa om hans ”mycket väl begåvade dotter”.

∼ ♦ ∼

Citrus har hjälpt Anna med hennes söndagsprojekt. Jag har förutom rensning av två pärmar och en låda också strukit, tömt kattpottor och bäddat. Men vet du… jag har inte tvättat mig idag, bara borstat tänderna! Emellanåt har jag suttit ner en stund och fikat med Anna, bland annat, och spelat Wordfeud. Jag kan väl säga att Wordfeud inte är särskilt logiskt. Häromdag godkändes inte SNORRE, men idag godkändes BALLE.

Igår åt vi indiskt, det vill säga Annas chicken tikka masala till middag. Idag ville ingen av oss gå utanför dörren för att handla middagsmat, så det blev italienskt (pizza och ett Amarone från 2013). Pizza och vin är bra idegångarmat.

Citrus har hjälpt Anna med hennes söndgasprojekt.

BALLE blev inte bara godkänt i Wordfeud, det gav 34 poäng också!

Lördagsmiddag: Chicken Tikka Masala och öl.

Söndagsmiddag: Pizza och Amarone.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.