Ett inlägg om en bok.

Gissningsvis är det de flesta föräldrars största mardröm att ens barn ska försvinna. Ett sånt försvinnande är det centrala i Jonas Moströms senaste deckare om Nathalie Svensson, Johan Axberg och de andra i Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, Skuggorna ruva. Jag hade tänkt vänta med att läsa boken till omkring Luciatid eftersom den utspelar sig då. Nu föll det sig så att jag var riktigt sugen på att läsa nåt både nytt och spännande och valde därför denna bland TBR*-böckerna.

Uppe i Svartviken i Jämtland är det skitkall vinter. Dit kallas Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp för ett fall med en försvunnen tonårstjej. Ebba Lindgren ska krönas till Lucia, men på vägen till kyrkan erbjuds hon lift i en silverfärgad Volvo. Därefter upphör alla spår efter Ebba. Den lokala polisen slutar leta efter tjejen efter fem dar, men när hennes lärare blir knivmördad kallas specialgruppen in för att lösa såväl mordfallet som fallet med den försvunna tjejen. Det visar sig vara allt annat än lätt att ta sig in i byhålan och dess hemligheter. Samhället sluter upp starkt bakom de sina.

Den här boken är riktigt spännande redan från början – och då har huvudhistorien inte inletts än. Nathalie Svensson jobbar på Uppsala sjukhus och blir överfallen av en av sina patienter som blivit psykotisk. Händelsen är realistiskt skildrad och ger en föraning om fortsatt spänning.

Jag har inte läst Johan Axberg-böckerna, men jag har nu läst samtliga fem delar i Nathalie Svensson-serien – som binds samman med den andra serien genom just polisen Johan Axberg. Det här är helt klart den nya seriens starkaste och bästa bok. Språket flyter på bra, kapitlen är lagom långa. En pikant detalj är att såväl titel som klädbeskrivningar för tankarna till deckardrottningen  Maria Lang. Ett plus, självklart. Ett annat plus är givetvis att Nathalie Svensson sägs ha vissa utseendemässiga likheter med Leila Lindholm.

Toffelomdömet blir det högsta.

*TBR-böcker = olästa böcker, To Be Read

Livet är kort.