Kära dagbok…
(Bilderna blir större och hela bildtexterna går att läsa om en klickar på dem. Det går att kommentera varje bild också.)
Idag insåg jag följande faktum:
Mina vänner i Uppsala:
Böcker…
Lucifer när han är hungrig/vill ha nåt gott att tugga på.
Dammsugaren.
Mina vänner i Motala:
Mia och hennes dotter Alma.
FEM.
Sorgligt? Nej, inte särskilt. Jag har hellre få, men goda vänner, de finns ända nere i södra Sverige också. Fast ibland önskar jag att de mänskliga bodde lite närmare. Eller att jag bodde lite närmare dem.
∼ ♦ ∼
Lite sista sommardagen idag. Promenad till Retromöbler. Jag köpte inget, men såg mycket fint – både där och på vägen. Efteråt en paus hos Katalin med ett glas rosé respektive en öl. Handling på vägen hem. Var sin liiiten skvätt gin i GT:n (mest citron och tonic) och en skål salta chips på ballen* innan Anna ställde sig vid spisen och jag vattnade och städade färdigt det jag inte hade gjort på förmiddagen. Lördagskvällen passerade.
Jag tänker en fråga jag vill ställa och sen två ord jag vill säga.
Vaksala torg i bakgrunden.
Gunnar Leches Vaksalaskolan.
Unik är jag, men duger jag?
En fin liten telefonhylla.
Träport på Väderkvarnsgatan.
Ett glas rosé och en öl.
Lite GT och chips på balkongen.
Lördagsmiddag: kyckling, potatisgratäng, grönsaker och vin.
∼ ♦ ∼
*ballen = balkongen
Livet är kort.
Om Tofflan
En lite mindre tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.
Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.
Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!
Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!