Kära dagbok…

Här ligger jag bra, tycker Lucifer, som också blev kliad, förstås. Sjukdomsvinst, eller..?

Värmen håller i sig. Vår sjuke kattpojke Lucifer har det tufft, men jag tycker ändå att han är på gott humör och ganska sig lik. Rent allmänt är han som vanligt, han är alert och jag upplever honom bara som medtagen när det är fruktansvärt varmt. Framåt kvällningen igår hoppade han upp på kökssoffan vi har på ballen* och la sig mellan oss. Sträckte ut sig i heeela sin längd. Och det är en lååång kisse… Jag fick sitta på ena skinkan (min egen, alltså) tills den domnade. Detta platstagande får ses som en sjukdomsvinst.

Min sambo var hemma igår och skötte matningen och hade koll på den sjuke, hans input och output. Lucifer får skonkost, lite och ofta. Vatten försöker vi också få i honom. Det går sisådär. Han är uppenbarligen hungrig, men det är vanlig mat han helst vill ha. Detta gör att katterna måste separeras när de ska äta. Inte helt enkelt… Mini och Fräsa-Stina Hult a k a Citrus gillar inte stängda dörrar. Och att höra Lucifer stå utanför och krafsa och jama… Tjejerna är för övrigt inte särskilt snälla mot Lucen. Citrus fräser åt honom och är allmänt ilsken – därav hennes nya namn. Mini blänger mest surt på honom, antagligen för att hon tycker att han får för mycket uppmärksamhet av mammorna.

Mini fågelskådar. Här kommer hon emellertid inte åt att ta fåglar eftersom ballen är inglasad.

Det är verkligen fruktansvärt varmt. Vi som är friska och inte överdrivet gamla klarar av att svalka oss, dricka och söka skugga. Små tisslingar – och större katter med flera – har det lite svårare. Familjen Katt är hänvisad till vår våååning utom sovrummet. Vårt hem är stort till ytan, men ballen är förhållandevis liten och het på eftermiddagen. Anna har riggat upp tunna gardiner till skydd mot solen och så öppnar hon springor på båda sidor i glaset för genomströmning. Som det är nu hjälper det emellertid föga. Värmen såväl katter som människor slöa. Det är bara när katterna ser insekter eller hör fåglar som de piggnar till. Mini, framför allt, som är det största rovdjuret i familjen, tror jag. Enligt Anna tog hon vårtbitare och till och med fåglar från ballen i Himlen…

Vi människor åt mest vegetariskt till kvällsmat, fast jag åt förstås också det som var kvar av den kolgrillade chilikycklingen som Anna hade köpt åt oss till middag i måndags. Till dessert hade vi slagit på stort och köpt var sin Tip Top. Inlindad i frusen lax(!) överlevde glassen hemfärden från Korgtassen. Jag tog en öl till min mat. Kombon värmen och för lite sömn gjorde att den steg till huvudet direkt.

Kvällsmat som skulle ha ätits i måndags.

Dessert, oskarp av en öl som steg mig till huvudet?

∼ ♦ ∼

Tulpaner i snigg-orange och vitt välkomnade mig utanför jobbet.

I morse blev det lite stressigt med utfodringen av katterna, men det var det minsta jag kunde försöka att hjälpa till med – Anna drar ett tungt lass nu med kattpassningen. Idag hade hon dessutom tvätt på morgonen. Utanför jobbet välkomnades jag av underbara tulpaner. Sen kastades jag direkt in i arbetet när min tjänstemobil ilsket ringde innan jag hade hunnit starta jobbdatorn. Det var emellertid ingen ilsken person i luren, bara en trevlig som ville dryfta ett par frågor. Jag skippade två möten på förmiddagen för att jobba med annat. Det blev bland annat en sittning med Högsta Tjifen. Jag tycker att det är kul och bra att jag används stöd i kommunikationsfrågor även av ledningen.

På eftermiddagen hade jag en kommunikationsövning med det näst sista teamet på avdelningen. Det återstående teamet är nybildat och ganska stort och där blir det övning troligen efter sommaren. Vidare återstår ledningen och en enhet som storleksmässigt är som ett team. Jag upplever ibland att vissa team – men även enskilda medarbetare – tycker att de redan kan det här med kommunikation. När vi sen skrapar lite på ytan inser de oftast att det inte är så. Ibland vill somliga inte erkänna detta. Men jag som har cirka 30 års erfarenhet av kommunikation tycker att det är bra att kunna tala om vad jag kan vara behjälplig med i kommunikationsärenden. Eftermiddagens team har jag jobbat kommunikationsmässigt med tidigare. På grund av detta och för att teamet är det enda på avdelningen som har en egen kommunikationsplan fick Team Teleservice en komprimerad övning. Team Teleservice har ett väldigt avgränsat ansvarsområde i mina ögon och därför passar och fungerar det bra att teamet har en egen kommunikationplan, underställd avdelningens. Jag gissar att övriga team gör nån form av årsplanering inför varje årsskifte. Mitt önskemål är att de redan då – men också under årsresans gång – lägger in insatser för kommunikation.

Team Teleservice inklusive V, exklusive den, som höll i kameran, besvarar ett hemligt quiz om kommunikation.

∼ ♦ ∼

Efter jobbet deltog jag i gravöl – eller firandet – av en avslutad upphandling om översättningstjänster från svenska till engelska. Vad passade väl bättre då än att gå till en engelsk pub..? Det finns några såna i Uppsala, men Williams har jag inte besökt sen… våren 1992. Och att jag vet det så bestämt och exakt är en helt annan historia som definitivt inte ska berättas här. Gå nu och byt några böcker du i stället, för idag är det bokbytardagen!

Prideöl är aldrig fel oavsett om det är gravöl eller för firande.

∼ ♦ ∼

*ballen = balkongen

Livet är kort.