Kära dagbok…

Vinter och skitkallt.

Det är vinter i Sverige. Skitkall vinter. Men det är bara att gilla läget och klä sig efter väderleken, köra bil därefter också. I morse gick jag till jobbet i alla fall. Dunjackan är varm och två storlekar för stor. Runt ansiktet hade jag lindat en av mammas sjalar och på händerna hade jag de varma vantarna jag gav henne. Så jag frös inte så mycket, var mest irriterad på att det var halt, särskilt på kullerstenarna vid S:t Eriks torg. Det var två steg fram och ett steg bak. Men fram kom jag med hela lårbenshalsar och inte särskilt frusen eftersom jag hade rört på mig. Det är verkligen underbart att kunna promenera till jobbet! Kylan kan jag däremot klara mig utan. Dessvärre håller den i sig och med den nordliga vinden blåser snön omkring. Fast det ska väl bli vår framöver. Så småningom… Dock inte inom överskådlig framtid, vad jag förstår. Det gäller alltså att fortsätta klä sig varmt.

∼ ♦ ∼

Det känns skönt att det mest börjar falla på plats kring hembytet. Min gamla lägenhet är både tömd och städad, vissa nycklar är inlämnade och på fredag ska jag träffa min köpare och lämna lägenhetsnycklarna och få lite pengar. I samma veva löser jag tre lån, varav två har varit tillfälliga. Slanten som blir över efter att skatten är insatt på skattekontot är inte så stor, men den räcker till att lösa ytterligare lån. Jag tycker att det är skönt att ha koll på ekonomin och nu känns det snart som om jag har det, mycket tack vare mäklarens uträkningar som jag inte hade klarat mig utan. Sen återstår deklarationen, nåt jag bävar för, och vinden, som vi ska röja i helgen. Vinden klarar jag inte ensam eftersom det är tunga möbler som står ytterst. Men sen… sen ska jag lägga mig som lilla Citrus och sova och slöa. En stund. Tills det är dags för nästa projekt. Fast i min sambos ena Bruno Mathsson-fåtölj får jag förstås inte plats att ligga, det får bli sedvanlig bästefåtölj.

När allt är över ska jag sova och slöa som lilla Citrus – en stund.

∼ ♦ ∼

På jobbet har jag fortsatt med språkgranskningen av ett antal texter, men jag har också hunnit med ett par möten och att skriva lite annat. På förmiddagen knackade Zeta på med sin gullige man, så jag fick sluta den frusne mannen i min varma famn och ge honom en kram. Såna är vi på jobbet.

∼ ♦ ∼

Bokrummet är rätt fullt…

Det stod inte på förrän arbetsdagen var slut. På hemvägen handlade jag lite smått. Sen försökte jag värma mig med soppa och smörgås – kylan håller i sig. Katterna och jag är ensamma till klockan 21, men då ska jag hämta Anna från jobbet. Vi ska ta en tur till Fänriken för att kolla flyttstädningen där så att Anna kan lämna in sina nycklar under morgondagen – med skjutshjälp av sin snälla mamma.

Idag startade  årets bokrea. Jag har varken haft tid eller lust att kolla katalogerna i år, men kanske tittar jag in nån gång i nån bokhandel på vägen hem från jobbet senare i veckan. Vi har liksom en hel del böcker hemma…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis en bild från morgonen. I morse var jag inte jagad av nån sopbil utan kunde ta ett hyfsat foto på Dômen sedd från S:t Eriks torg.

Domkyrkan sedd från S:t Eriks torg. Den är så ståtlig!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.