Kära dagbok…

Fredagskvällen försvann snabbt, men jag hann i alla fall avsluta en bok och börja på en ny medan jag väntade på att klockan skulle bli närmare 21. Boken jag valde nu var en av mammas böcker. Jag vet att hon tyckte mycket om Åsa Hellbergs böcker och jag gillar vissa av dem mer än andra. Den här fick följa med från Motala, via New Village, till Main Street.

Bokbyte igår kväll från vänskap i norr och Sydafrika till vänskap världen över.

Innan jag åkte och hämtade hem min sambo från jobbet tankade jag. Det är så kallt nu och även om bilen står i varmgarage är det inte bra om tanken är för tom. När vi kom hem öppnade jag paketet från vännen FEM och se, där trillade det ut två finfina böcker i inflyttningspresent till Anna och mig, böcker som inte fanns i våra hyllor. Stort TACK!!!

Två finfina böcker fick Anna och jag i inflyttningspresent från vännen FEM.

Mikael Bergstrand är en god och underhållande berättare och Karin Wahlbergs sjukhusserie har jag läst, men inte den här delen, som är den senaste. Ett mycket gott val, FEM!

∼ ♦ ∼

Jag unnade mig en halvtimmes läsning och kaffe på sängen i morse.

I morse vaknade jag vid sjutiden, en typisk tid när jag är ledig. Jag tillät mig att ta en kaffe på sängen och läsa en halvtimme innan jag klev upp för att ta tag i den här dagen och göra lite nytta. Jag röjde lite i köket och kopplade ihop en stereo där så en kan lyssna på Mix Megapol etc medan en lagar mat – som jag ska göra i afton. Jag noterade att Nån hade varit sugen på nåt och tuggat på ett par av våra tulpaner. Bra att det inte är giftiga blommor. Den skyldige tror jag för övrigt är svart och vit, lurvig och lystrar till namnet Lucifer. Jag tror också att det var efter honom jag fick dammsuga kring en blomkruka i morse…

Jag tog itu med månadens räkenskaper och även om det är en och annan extra faktura för min del ser det hyfsat ut. På fredag blir jag för övrigt miljonär igen – en stund. En mycket kort stund, ska tilläggas.

Nån hade varit sugen på våra tulpaner.

Räkenskaperna…

På vägen upp mot stan passerade jag soprummet. Våra katter äter nämligen inte bara, de har en viss output också. Det har även vi, men det som kommer bakvägen släpper vi ut sedvanlig väg utan att hantera, annat av vårt avfall tog jag också med mig till soprummet. Målet med stadsbesöket var att hälsa på hos Clas Ohlson. Jag hängde på låset, typ, och inhandlade en stor påse med fem stycken plastlådor med lock. (Det var för övrigt en ganska häftig känsla att inse att det tog fem minuter att gå upp på stan…) Hemma på Main Street tog jag itu med vårt linneskåp. Där rådde sen tidigare en viss ordning, men det behövde bli bättre och lättare att hitta saker, tyckte vi – därav de genomskinliga lådorna. Och resultatet blev riktigt bra. Nu är det bara en papplåda som är lite av ett sorgebarn med blandat innehåll, men den får vara så tills vidare. Resten är snyggt, prydligt och överskådligt, tycker jag.

En stor påse med lådor från Clas Ohlson.

Snyggt, prydligt och överskådligt i linneskåpet.

Idag slutar Anna jobba klockan 15 och då åker jag och hämtar henne samt brödrosten, som av nån outgrundlig anledning är kvar hos Fänriken. Stackars mig som fick äta skumgummibröd till helgfrukost idag. <== ironi, det finns människor som inte har mat för dan.

Medan jag väntar på den rätta tiden ska jag nog rätta till lite böcker här i bokrummet… Det finns väl inget bättre att göra än det, eller hur?

∼ ♦ ∼

Livet är kort.