Kära dagbok…

Pappersarbete av diverse slag kan karakterisera den här dan. Jag sov lite längre efter en jobbig natt och var sen och seg i starten. Messade R på jobbet för att höra om jag kunde komma med sjukintyget. Det blev lite bråttom och jag kraschade nästan av den lilla stressen. Det får mig att undra när jag verkligen kan jobba…

Annas snälla mamma ringde när jag var på jobbet, så jag avvisade samtalet och ringde upp när jag satt i bilen på parkeringen en stund senare. Det blev bestämt att jag skulle titta över på eftermiddagen och betala flyttbil och bensin. Hann gå med sopor och handla lite på Tokerian först. Jag köpte tomatsoppa till middag, men som det verkar får jag spara den till i morgon.

Kärleksbrev gör sig bäst på papper. Den här bunten hittade jag idag och det är brev från mamma till pappa.

Hemma igen slängde jag in varorna i kylen samt kollade posten. Det verkar som om eftersändningen av mammas post har kommit igång. Jag fick också svart på vitt att Folksam betalat ut hela (==> ironi) 12 000 kronor i dödsfallsersättning på mammas konto. Fint det när begravning och bouppteckning går på en bra bit över 37 000 kronor. Så passa dig – tro inte att det finns nåt som heter begravningsförsäkring!!!

Innan jag åkte iväg till Annas snälla mamma och hennes L. läste jag korrektur på minnesboken från mammas begravning, svarade på mejl från Peter på begravningsbyrån, betalade min månadsavgift (”hyran”) samt mejlade pastor Henning och tackade. Jag hade fått läkarutlåtandet från mammas doktor och loggade in på Mina sidor hos Försäkringskassan och fyllde i en ansökan om närståendeersättning. (Jag har säkert gjort fel…) Mycket pappersarbete går att göra elektroniskt, men kärleksbrev gör sig bäst på papper… Jag hittade en hel bunt som mamma har skrivit till pappa… En behövde inte logga in för att läsa breven, men jag orkade inte läsa just idag. Nån annan dag…

Enligt avgångsbetyget var mamma bäst på geografi och historia samt uppförande och ordning.

Hos Annas snälla mamma och L. blev jag bjuden på kaffe. Jag mumsade i mig en bulle efter att ha försökt hjälpa L. med lite datorproblem (det gick inte så bra, för SJ tycker plötsligt att alla ska ha mobilt bank-ID och det har inte L. som nu måste gå iväg och köpa tågbiljetter). Jag gjorde mig ekonomiskt oskyldig och det blev billigare än jag trodde. Men i januari har jag lovat att vi ska gå på lokal, vi fyra och jag bjuder som tack för all hjälp. På vägen ut ur deras port messade Fästmön och tackade ja till att bli hämtad från jobbet med bil i kväll.

Hemma igen tog jag itu med ett antal papperskassar. De flesta innehöll fotoalbum och lösa foton, men jag hittade även fantastiska papper som mammas avgångsbetyg från skolan…

Fotona orkade jag inte titta så mycket på, men jag har ställt album i kassar ovanpå garderoberna och lagt lösa foton och annat i den lilla byrån med marmorskiva. Då kan jag titta när jag känner mig mer stabil. Just nu gråter jag för minsta lilla. Men jag hittade två bedårande bilder på mina föräldrar. Den ena är en bild på min mamma som sjuåring, den andra ett handkolorerat foto av min pappa i ålder 20nånting.

Detta bildspel kräver JavaScript.

James och jag dricker kaffe i min nya läshörna samt kollar några böcker av Nils Ferlin.

I kassarna fanns också en del böcker, främst konstböcker, några romaner och ett gäng diktböcker av Nils Ferlin. Jag lyckades få undan alla kassar i arbetsrummet och nu har jag ordnat en läshörna med bästefåtöljen, en golvlampa och James från mamma. James och jag tog en kaffe och kikade på Nils Ferlin-böckerna. Pappa skrev trebetygsuppsats (C-uppsats) om ”Nisse” och hann faktiskt med att träffa honom innan han (Ferlin) avled. Men om jag minns rätt sa pappa att Ferlin var ganska sjuk när de sågs…

Jag har införskaffat betongkrokar och glödlampor till tavelbelysningar och ägnade en del av kvällen åt att fundera över tavlor. I morgon ska jag försöka hänga en del konst. Det känns lite jobbigt att klättra, klänga och balansera, men det måste gå. Det som därefter återstår är två kassar att packa upp, lampor att sätta upp och att trycka in tavlor och lampor som jag inte ska ha uppe/framme i mitt numera knökfulla förråd. Så länge jag håller ångan uppe genom att sysselsätta mig går det bra, men så snart det dyker upp nåt foto eller nåt papper som har med mamma att göra brister det. Sorgen är en oberäknelig följeslagare, som sagt…

Så länge jag håller ångan uppe… Det här järnet hittade jag idag i en av papperskassarna.

Livet är kort.