Kära dagbok…
Mamma Marita 1935 – 2016.
I morse gav min lilla älskade mamma upp. Hon har kämpat så tappert och uthålligt sen i fredags. Nu ville kroppen inte mer. De sista timmarna i livet var hon under intensivvård i Linköping. Jag åkte hem till mammas lägenhet och sov tre timmar. I morse vid femtiden ringde mobilen och då förstod jag att det var dags att åka in. Jag var inte i nåt skick att köra de dryga fem milen, men tack vare mammakusinen K kom jag iväg och in på sjukhuset. Då hade mamma nyligen fått sluta. Jag satt hos mamma en god stund, klappade om och sa hej då. Sen fick jag följa med K upp på barnsmärtenheten (?) som K har byggt upp. Där har jag fått vila ut i en säng i en tom sal. Jag har sovit, slumrat, gråtit, telefonerat och messat. Till alla, inklusive personalen på Motala lasarett och personalen på IVA vid Universitetssjukhuset i Linköping, som har stöttat mig på olika sätt och som fortsätter att stötta mig, hoppas jag, för det här blir en tuff resa som jag inte kan hoppa av – TACK!
Mamma talade in i det sista om saker vi skulle göra och om framtiden. Vi skulle gå ut och äta när hon blivit utskriven och till jul skulle hon komma till Uppsala. Sen pratade vi hjälpmedel, larm och tillsyn också. Mindre kul, tyckte mamma och muttrade. Nu blir det inget av detta. Den närmaste tiden ska jag tömma min mammas sista hem. I morgon åker jag hem till Uppsala för att fixa en del saker, men också för att få vara med familjen där. På tisdag åker jag tillbaka ner hit till Motala och på onsdag ska jag till begravningsbyrån. Jag hoppas att min hjärna har klarnat till dess. Just nu är den väldigt…luddig. Som mammakusinen K sa känns det som om en har en hink över huvudet.
Nu är jag föräldralös. Älskade lilla mamma får äntligen vara med sin älskade, min pappa, och hon slipper plågas längre. Det ger mig viss tröst. Men saknaden och tomheten är enorm och går inte att beskriva i ord.
Sov gott, älskade lilla mamma.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Än en gång så beklagar jag sorgen ❤ Det gäller fortfarande att jag bara är ett telefonsamtal bort om du vill prata.
Kör nu försiktigt i morgon !!! kram
GillaGilla
Tack kära Nillan! Idag har mobilen gått varm, jag har telefonerat med släkt, läkare och familjen, men jag ringer gärna framöver för jag vet att ensamheten är tuff.
Jag ska försöka komma iväg hyfsat tidigt så jag inte fastnar i två trafikolyckor som förra fredagen.
Kram! ❤
GillaGillad av 1 person
O vad jag känner med dig tofflan. Mamma är mamma och länken till så mycket. Hoppas innerligt att allt går bra med allt praktiskt. Känns som en kanske onödigt knastertorr upplysning mitt i all sorg, men kolla på begravningssidan.se innan du träffar begravningsbyrån. Allt gott önskar jag dig.Varma hälsningar från Katarina i norr.
GillaGilla
Tack Katarina! Ja mamma är verkligen mamma och eftersom pappa gick bort för tio år sen är jag föräldralös. Känner mig som ett vilset barn i denna stund, mina 54 år till trots.
Tack också för tipset! Jag ska kolla när hjärnan är lite piggare.
GillaGilla
Jag beklagar sorgen ❤️
(Är en trogen läsare, bokälskare, men urusel på att kommentera)
GillaGilla
Tack Kristina!
GillaGilla
Vill bara hålla om ❤
Ha dé!/Kram
GillaGilla
Tack åsa! Det känns väldigt tomt och ensamt.
Kram!
GillaGilla
Vill bara skriva igen att jag tänker på dig och din stora sorg fast orden känns futtiga i sammanhanget. ❤
Kör försiktigt i morgon och försök ta det lugnt med saker som inte är akuta… Du behöver få tid att landa i allt också (om man nu någonsin egentligen gör det).
Hör av dig om du vill ha hjälp med något (du har ju min mailadress)…jag vet egentligen inte riktigt vad det skulle vara och du har ju folk omkring dig…men jag vill ändå skriva det så att du vet.
Kram
GillaGilla
Tack etuna1, men inga ord är futtiga, jag värms av all omtanke jag visas.
Nu ska jag snart försöka sova för natten och förhoppningsvis kommer jag iväg skapligt i morgon.
Jo jag har folk omkring mig, men ju fler som erbjuder sin hjälp desto mindre betungande blir det för dem som hjälper! Och jag slipper känna att jag överutnyttjar folk.
Jag lovar att köra försiktigt. Nu finns ingen mamma att ringa till när jag har kommit fram för att säga att jag är hemma… Det känns väldigt konstigt…
Kram!
GillaGilla
Tänker på dig!
Varma styrkekramar!
GillaGilla
Tack kära Irene! ❤
GillaGilla
Jag beklagar sorgen U. ❤ Tänker på dig i din svåra stund och skickar en stor kram. Ta hand om dig.
GillaGilla
Tack snälla Johanna! Idag passerar jag dig på väg hem. Nån gång skulle jag gärna vilja stanna och träffa dig, det lär bli några åkturer nu framöver.
Kram och tack för din omtanke och vänliga ord!
GillaGilla
Kära vännen. Jag kan inte med ord säga hur ledsen jag är för din skull .
Vi här hemma sänder omtanke och värme .
Kram ❤
GillaGilla
Tack snälla för värmande ord och omtanke! Jag vänder hemåt idag för några dagar. Fasar för körningen, men det måste gå.
Kram! ❤
GillaGilla
Så himla ledsen för din skull. Att mista mamma är oerhört tungt. Men vilken tur att du funnits där de senaste dagarna. Kram
GillaGilla
Det gick alldeles för fort, mamma blev så dålig. Samtidigt blev jag så ledsen när hon plågades. Hon var så tålig och tapper.
Kram!
GillaGilla
Jag beklagar sorgen.
Styrkekramar
Laila
GillaGilla
Tack Laila! Det känns väldigt tungt just nu.
GillaGilla
Beklagar verkligen sorgen, att förlora en förälder är oerhört tufft i vilken ålder det än sker. Ta hand om dig ❤️
GillaGilla
Jag känner mig så vilsen. Visst, jag är 54 år, men nu är jag föräldralös. Det är… så tomt!
Tack för dina vänliga ord! ❤
GillaGillad av 1 person
Åldern har inget med saken att göra, en mamma är alltid en mamma och det blir outsägligt tomt ❤️ Att jorden fortsätter snurra blir obegripligt men samtidigt är det räddningen.
GillaGilla
Ja detta att jorden fortsätter snurra är helt obegripligt. Jag har inte förstått vad som har hänt riktigt, tror jag, samtidigt.
GillaGilla
Pingback: Firande av födelsedagsbarn | jerryolsson.se