Kära dagbok…

Toffel-frukost.

Den här dan började som den varmaste på länge. Termometern visade 23 grader när jag slog mig ner vid köksbordet för att inta frukost – fil och jordgubbar toppade med linfrön. Väderprognoserna för de kommande dagarna visar helt olika. Enligt vissa ska det bli regn och åska, enligt andra soligt och varmt. Det kom några droppar regn på hemvägen.

Första glimten av himlen var blå med lätta, vita moln. Under förmiddagen hopade sig molnen, la sig samman och blev lite gråa. Hur dan slutar vet vi inte än.

Det var för kyligt att luncha utomhus, markiserna till trots.

Kliniska studier på lunchen visade nämligen att båda prognoserna kan stämma. Det blåser fortfarande och jag tycker att vindarna är ganska kyliga. Idag fick jag lunchsällskap av före detta kollegorna H och P. Vi strålade samman på en pizzeria mitt emellan våra arbetsplatser. Det kändes lite för ovarmt för att sitta utomhus, så vi kröp in. Jag skulle vara smart och inte ta pizza. Pizza vid 11.30-tiden är liiite för tidigt, så jag valde pasta. Inte lika flottigt, tänkte jag, och minst lika gott. Det visade sig emellertid inte mycket bättre vad gäller paltkoma. Det var tur att jag påbörjade morgondagens kommunikationsplanearbete före lunch, om en säger så. Teknikerna här i huset trodde att det var åska i luften som påverkade saker och ting på eftermiddagen. Jag visste att det är andra… ”väderspänningar”…

Den här veckan är min chef på jobbet och gästspelar innan hon fortsätter sin semester. Eftersom min Malin-lista ständigt växer förarbetade jag en aning idag inför vårt arbetsmöte i morgon bitti. Min förhoppning var att jag därmed ska hinna dra ärendena på min lista under arbetsmötet också. Men ibland är skillnaderna mellan projektplan och kommunikationsplan hårfina. Inte helt enkelt, alltså.

Jag öppnade fönster – teoretiskt sett.

Extra nöjd är jag med att ha fått en kärvande jobbkontakt välsmord och fungerande. Jag kände att jag gick lite för långt och fräste för ett tag sen. Sen dess har jag jobbat med mig själv och relationen och faktum är att det verkar klaffa! Jag öppnade fönster och dörrar – eller i vart fall såg jag bakom fönsterglasen. Så gott som varje dag får jag nu besök på kontoret av vederbörande som medför listor och nedtecknade planer för vidare arbete. Och ärligt talat är det roligare att vara poppis och även tycka att besöken är givande än att vara halvdödad budbärare som fruktar besöken från Vilda Västern. Alla människor har nåt gott och nåt bra i sig. Det gäller att hitta detta, se det för vad det är och stimulera det – det kan faktiskt leda till storverk i vissa fall. Eller i vart nånting som gynnar användarna synnerligen mycket.

Migreringen av vår webbplats är bestämd till onsdag klockan nio. Jag är mycket spänd och lite läskigt känns det eftersom jag inte är helt bekant med och kunnig i verktyget. Men det ska väl gå. Allting går ju, utom… ja du vet…

Nu ska jag gå med vattenkannan bland mina 46 gröna kompisar här hemma. Sen ska jag in i duschen och vattna mig själv innan jag häller ner mig i bästefåtöljen för en läsestund. Klockan 22 och fram till midnatt är jag upptagen med att hålla mig vaken och glo på The Family.

Slutligen ett OBS! Mejlen krånglar igen. Eftersom jag inte kan logga in kan jag varken läsa eller skriva e-post. Den som vill nå mig får helt enkelt ringa, sms:a eller skicka snigelpost. Och ja. Jag ska ta tag i mejleriet, det blir ett hemmaprojekt för augusti. Då tänker jag göra slut med spray.se och home.se Jag noterar att driftinformationen i alla fall är uppdaterad idag och det verkar aningen lovande att man tror att man har hittat problemet. Nu gäller det bara att problemet blir löst också… 

Uppdaterat: Strax efter klockan 20 i kväll kunde jag logga in. Vi får se hur länge det funkar den här gången. Men ändå, bra jobbat, tekniker! Betydligt snabbare löst än sist!

Det går att nå mig per telefon på kvällstid eller via snigelpost.

Livet är kort.