Vem fan är Tofflan?
En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.
Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.
Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Läsvärt hos andra!
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare- Ett fel har uppstått, webbflödet är förmodligen nere. Försök igen senare.
-
-
-
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Tag Archives: 1956
Recension: Döden tar semester
OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna! Så här gör du när du kommenterar: Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet. Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev. Klicka på brevet … Fortsätt läsa →
Publicerat i Böcker, Personligt
|
Märkt 1950-talet, 1956, 50-talsdeckare, Agatha Christie, Albert Bonniers förlag, allitteration, använda telefonen, arbeta, avslöja, ögonfransar, önska mer spänning, backa nästan 70 år i tiden, bakverk, barnflicka, barnskötaruppdrag, begrepp, beskrivningar, brutaliteter, buss, Carina Burman, Döden tar semester, dödsfall, deckare, den eviga staden, den som väntar på nåt gott väntar ofta för länge, det härliga gula omslaget, detaljerad, detektivarbete, Dorothy L. Sayers, driven skribent och författare, efternamn, en charmig pusseldeckare, en klassisk pusseldeckare, en långsamt berättad deckare, ett mystiskt dödsfall, favoritdeckarförfattare, föreställer mig, försöka klura ut, flera finurliga och fyndiga formuleringar, Florence, Florence Granat, Florrie, fnissar, gift, googlar och mejlar inte, hemligheter, historisk kriminalroman, hummar, huvudperson, ingen modern kriminalroman, inspirerad, inte särskilt blodig, intresserad av omgivningen, Italien, kapabel, karaktärsbeskrivningar, kasta på läsaren, kinder slår nästan i lila, kläder, klänning, kollapsa, kontinenten, korrekturfel, krydda, lammet tystar mun, låna ut, lördag, lösningen, listig yrkesarbetande kvinna med viss bildning, litteratur, lord Peter Whimsey, Maria Lang, mat och dryck, mål, mördare, med glimten i ögat, medpassagerare, moderna plasticstolar, motiv, najlon, nödarbete efter krigsslutet, omdöme, Onda aningar, pastisch, perfekt i påskägget, pluspoäng, postbox, rödtopp, röka, reagera, recensent, recension, redaktion, referera, resa, roa sig, Rom, roman, sända morsemeddelande, semester, servitris, servitriser, skära sig, skriva, slutet av mars 2025, SOS, stor detaljrikedom, styrka, tack, telegram, tidstypiska fenomen och uttryck, titelbortläggning, underhållande läsning, utseende, varken spännande eller läskig, väntan ökade förväntan, verk, viloresa, who dunnit
|
3 kommentarer
Ormens år
Ett inlägg om en roman, helt enkelt. En lördag i oktober skulle jag gå ner på stan för att köpa en kalendersats för nästa år till min Filofax. Det slutade med att jag inte bara köpte en kalendersats utan … Fortsätt läsa →
Publicerat i Böcker, Personligt
|
Märkt 1956, återvända, övergrepp, barn, baserad på verkliga personer och händelser, begränsad, berättelse, bra jobb, bryta, by, dåtid, debutroman, ett underbart språk, ett ypperligt flyt, fader, fäster sig inte vid människor eller platser, föredömligt lagom omfång, första levnadsår, förstår inte varför, fel, fiktiv roman, filofax, flicka, fly, flytta, grym, hyra, i verkliga livet, iaktta karaktärerna, ingen tegelsten, inte opåverkad, Judith, kalendersats, köpa hus, lämnar mig inte oberörd, lögner, lördag, lida, litteratur, lyckad debutrioman, lyssna, Main Street, miljöskildringar, Monica Magnus 1966, nå upp till samma höjder, oktober, omdöme, onödigt, Ormens år, prisa, rädsla att fästa sig, rädsla för att bli sviken, röster, realistiskt, rotlöshet, sanningen, småstad, snyggt förnamn, sorglig, torftig, tuff, tvillingar, tydligt, Ulrika Ewerman, uppföljare, Uppsala bokhandel, Valter, vara en fluga på väggen, Vera, verklig, vuxen
|
2 kommentarer
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 