Tisdag kväll den 30 januari och onsdagen den 31 januari 2024: Normala, vanliga saker

Publicerat den 31 januari, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Sudoku och choklad

Sudoku och choklad – normala, vanliga saker.

Även om tillvaron är uppochner försöker jag göra normala, vanliga saker. Jag måste tänka på mitt hjärta och inte stressa upp mig i onödan. Lättare sagt än gjort, det… Stressen – och därmed hjärtat – gör sig påmind(a) hela tiden. Det är en kraftig belastning på detta centrala organ hela tiden nu och det är inte bra. Så jag behöver göra normala, vanliga saker som inte kräver fysisk ansträngning eller psykisk press. Vad göra? Tja, igår kväll plöjde jag tre svåra sudokun och åt choklad kvar sen helgen. Men då hade jag först fyllt i några uppgifter till mäklaren och plockat undan några saker som jag är rädd om och några saker som inte ska vara framme vid fotografering. Kanske kände sig ett annat av mina organ, hjärnan, understimulerat och blev glad och tacksam för gympan. Tre svåra… jag brukar göra ett åt gången.

Tyvärr fick jag ett trist besked per sms från en vän på kvällen. Både vännen och jag var besvikna, men för mig är det en ganska vanlig känsla numera. Inte så att jag nånsin vänjer mig. Möjligen blir jag bättre på att hantera besvikelser och försöka hitta lösningar och andra alternativ.

∼ ♦ ∼

Frukost med Sveas son o tänt ljus

Långsam början på vardagen.

Jag var mycket, mycket trött igår eftermiddag och kväll och gick till sängs före klockan 22. Ganska snart somnade jag. Jag vaknade en gång vid tvåtiden, gick upp och somnade sen om, men från klockan fyra låg jag vaken i morse. Jag blir tokig!!!

Eftersom sömnen är som den är blir jag seg. Det är bra för hjärtat att jag inte kan stressa, men jobbmässigt är det dåligt. Jag har ett jobb med mycket stress och press och behöver kunna leverera. Varje vardagsmorgon försöker jag börja dan lite långsamt i alla fall. Duschar hett och skönt, äter frukost i köket med tänt ljus och hänger över en bok. Igår började jag läsa en bok om Ragnar. Den är väldigt bra och jag läser den snabbt.

Västra Ågatan och ån från NybronDen sista dan i januari 2024 var också fuktig och disig. Det kanske rentav regnade i natt. Nån grad över nollan och mycket grus gör att det funkar bra att promenera till jobbet.

Jag inledde arbetsdagen med att påminna om en text jag skickat över för faktakoll. Två Zoommöten följde på det. Vidare fick jag en leverans med bilder. Bildvalet blev kul, de fotade och jag gillade samma bild, och fixade bilden i rätt storlek. I samband med att jag köpte lunch på förmiddagen passade jag på att sticka in näbben hos växeln och hos min första chef på universitetet. Den senare pratade jag lite kort med, vi ska ta en längre avstämning under en lunch.

Dagens lunch intog jag tidigt, för 12.30 skulle jag träffa en läkare på medicinmottagningen. Och även lunchen intogs med Sveas son. fast vid schackbordet eftersom min vanliga lunchplats var upptagen.

Lunch vid schacklbordet med Sveas son

Lunch med Sveas son vid schackbordet.

Väntrum är sällan trevliga ställen. Medan jag häckade i världens tråkigaste sådant tillsammans med ytterligare en patient försökte jag varva ner. Det var inte det lättaste.

Mitt ben och min fot i väntrummet

I världens tråkigaste väntrum.


Så blev det min tur och jag fick träffa tre (3) läkare. Puls och hjärta dunkade för snabbt (inte oväntat). Bäst var lungorna, trots att jag har varit rökare. Inför dagens besök var jag och lämnade prover i förra veckan. Jag fick ett besked, men jag har egentligen ingen att dela det med. (Men jag delade det med min chef och Anna.) Och jag sa nej och stopp och belägg. För tillfället. Det är oklart vem som beställt ultraljudet på fredag, men det ska jag göra. Resten sätter vi på paus. Jag måste ro iland min separation och flytt. Och smälta det jag fick veta idag. Det var inte direkt normala saker, men kanske vanliga.

Ett träd utan bark på sjukhusområdet…
…och ett träd med mossa på stamma i Bleke backe.

∼ ♦ ∼

I kväll fick jag en guidad tur i katakomberna till huset där jag ska bo. Guiden var min blivande granne H. Vi kikade på min garageplats och mitt källarförråd (jag måste köpa ett rejält hänglås!),  tvättstugorna och soprummet. Och min balkong, från gården. Det ser fint ut. Mina kontrakt hade kommit idag också.

Här ska jag bo!
Kontrakten kom idag.


Efter guidningen bjöd Anna på hemlagad mat, kycklinggratäng med ris, paprika och chilisås. Det var gott och värmande, för även om det är flera plusgrader för tillfället är vinden kall och det är väldigt rååånigt som de säger här.

Kycklinggratäng med ris och paprika boken Sveas son

Gott och värmande med Annas kycklinggratäng.

∼ ♦ ∼

I morrn hoppas jag att det bara blir en normal, vanlig dag. Jag ska bland annat skriva en artikel om ett projekt och träffa Lisbeth, som heter nånting heeelt annat.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 kommentarer

Måndag kväll den 29 januari och tisdagen den 30 januari 2024: Gilla läget trots allmänt motstånd i kriser

Publicerat den 30 januari, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Måndagskvällens avslutning blev tung. När Anna kom hem från jobbet öppnade vi det tjocka kuvertet från mäklaren. Tusen och en papper ska fyllas i och returneras och jag fattar inte hälften. Nåja, det går ju att ringa mäklaren och få förtydliganden, kanske. Sen känner jag väl ett rent allmänt motstånd mot det hela, för det här är ju inte mitt val av riktning som mitt liv nu tvingas ta. Men trots detta måste jag göra det bästa av situationen. Om en av två inte vill, kan inte en tvinga den andra. Det räcker inte med att bita ihop, gilla läget, jag måste anstränga mig. Och krafterna är inte på max. Detta innebär att jag måste hushålla med dem och välja vad jag lägger dem på. Jag kan inte trolla mitt hjärta friskt. Det är tufft att så gott som varje dag inse att jag måste säga

”Nej, jag orkar inte.

∼ ♦ ∼

Lucifer äter torsksoppa

Lucifer fick torsksoppa till frukost.

Oroande nog är inte heller Lucifer kurant. I morse efter min dusch hittade jag en stor hög spya på mattan, förstås, i matrummet. Det var troligen hans frukost. Eftersom kattägaren sov var det bara för mig att torka upp. Lillkillen gick sen ut i köket och ville ha mer mat. Det fick han inte genast så då drack han vatten. Jag hällde upp en påse kattsoppa i hans skål efter ett tag. Den åt han och den verkade stanna kvar i kattmagen. Men dessa små extramoment inklusive extragos med katten gjorde att jag var sen till jobbet. Eller sen och sen… jag anlände klockan åtta och det är då ordinarie arbetstid börjar.

Fyrisån i dis

Disig morgon vid ån.

I natt sov jag lite bättre än de senaste nätterna. En gång vaknade jag och klev upp för ett toabesök, men sen sov jag tills en kvart innan mobillarmet gick på. Jag har sömndiskussioner med en god vän som sover lika uselt som jag. Dock är vännen inte i nån kris, jag själv befinner mig i två, så vissa skillnader finns. Men ändå. Jag är glad att vännen har sökt och verkar få hjälp.

Tisdagen var kyligare, ett par minusgrader. På sina ställen hade det frusit på och var halt, så en får gå försiktigt. Morgonen var disig, ja hela dan var det. Jag tog en bild från Nybron över ån och den var riktigt vacker – på sitt sätt. Inte som sjön och Brona hemma.

Planen för arbetsdagen var att ägna mig åt att skriva en del texter, typ ramar för artiklar. Två sedvanliga morgonmöten inledde arbetsdagen också. Jag hade precis kommit igång med att skriva när dessa Zoommöten slog sönder mitt flow. Även här är det bara att gilla läget. Alla har inte bäst flyt på morgonen. Sen försökte jag fika, det vill säga dricka vatten, med avdelningen på förmiddagen. Det gick bra först, men när ljudnivån passerade en viss övre gräns var det bara att lätta från stolen och gå därifrån. Ljud gör mig så trött.

Under lunchen träffade jag en arbetskamrat från en annan avdelning för att prata både jobb och privat. H*n var en av de första jag lärde känna på andra avdelningar och som jag direkt kom att gilla mycket. Vi funkar bra ihop, både vad gäller jobb och som kompisar. Idag lovade jag att bjuda på middag i min nya lya när jag har kommit iordning. Jag som knappt orkar micra soppa i dagsläget… Ja ja… Idag åt jag panerad rödspätta med ris och sås och grönsaker. Jag åt upp nästan hela firren, men lämnade mycket ris kvar. Två knäckemackor tog jag till maten, den ena fick följa med till skåpet på jobbet. Jo då. Jag försöker äta.

Rödspätta med ris o sås o grönsaker

Jag åt upp nästan hela fisken och grönsakerna, men inte riset och bara en macka.


Under dan påbörjade jag en ny artikel om ett projekt som fick medel av rektor förra året. Givetvis har projektet litteraturkoppling – det är så jag jobbar (försöker förena nytta med nöje). Under eftermiddagen var det som om nån skruvade ur proppen. Jag blev så trött att jag hade kunnat somna stående. Det var svårt att hålla ögonen öppna rent fysiskt. Riktigt lat kände jag mig, men så himla skönt det var, att få skjuts till Main Street i bil av arbetskamraten med samma förnamn som jag. Dessutom visade det sig att det regnade. Vilken lyx med biltransport!

Katterna fick mat, jag själv åt två mackor och drack pressokaffe med tänt ljus medan jag läste de sista sidorna i den lilla röda boken. Ingen katt spydde.

Kvällsmat mackor kaffe o boken I sällskap med döden tänt ljus

Kvällsmat och läsning vid tänt ljus.


Jag har fyllt i ett par saker på pappren som ska till mäklaren, men jag tycker som sagt att det är krångligt. Anna hade försökt ordna en planritning under dan. Jag tror nog det hade gått bättre om mäklaren bett nån i bostadsrättsföreningens styrelse i stället. Inte för att Anna är konstig på nåt vis utan för att den enda ritning som fanns var en gammal som vi har kluddrat på. Den försökte Anna rita ren.

I morrn ska jag på läkarbesök mitt i lunchtid till medicinmottagningen. Tröttsamt! Och på fredag morgon ska jag till Sjukstugan i Backen igen för ett ultraljud. Jag hoppas verkligen att jag inte blir kvar på sjukhuset den här gången.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… i kväll blev det alltså bokbyte. Jag hade så få sidor kvar i sällskapsboken om döden att jag snabbt läste ut boken till kvällsmackorna. Nu ska jag läsa en julklappsbok från 2023 som jag fick av vännen FEM, en bok om Ragnar, sinnebilden av folkhemmet utan att han är politisk, vilket ju författaren till dödsboken är.

Böckerna I sällskap med döden och Sveas son

Bokbyte från en sällskapsbok om döden av en politisk författare till en bok om Ragnar, sinnebilden av folkhemmet, utan att vara politisk.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

I sällskap med döden

Publicerat den 30 januari, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en röd liten bok.


Ingvar Carlssons bok I sällskap med dödenI årets första nätshoppade bokpaket låg tre spänningsromaner och en röd liten bok som skilde ut sig. Visserligen handlar Ingvar Carlssons bok I sällskap med döden också den om döden. Men den lilla boken handlar om döden i verkligheten, medan de andra tre böckerna var ren fiktion. Eftersom jag själv har kommit ett och annat steg närmare döden den senaste tiden ville jag läsa om andras reflektioner kring samma tema. Ingvar Carlsson är också nån som jag beundrar – han fick ta över statsministerposten bara så där när vårt lands dåvarande statsminister Olof Palme blivit mördad. Och han bara gjorde det. Vilken… kapacitet.


Det här är Ingvar Carlssons personliga berättelse om hur döden ett antal gånger har påverkat honom väldigt brutalt. Döden i hans närhet förändrade förutsättningarna för honom samtidigt som den tvingat honom vidare. Boken handlar om hur det är att leva nära döden och samtidigt ha ett rikt liv. Och så en del politik, förstås. Ingvar Carlsson blev ju tidigt socialdemokrat.

Det är mycket död som ryms mellan de röda pärmarna. Det börjar med författarens pappa, fortsätter med flera utländska och svenska politiker och högdjur, Estoniakatastrofen med mera. Däremellan politik. För vissa dödsfall är ju politiska – eller blir. Under läsningen blir jag närmast förfärad över hur mycket död Ingvar Carlsson har varit med om – och ändå verkar han så normal.

En styrka med den här boken är att den inte handlar om döden på nåt krångligt sätt. Allt är inte detaljerat och närgånget skildrat. Vissa saker som har med döden att göra är ganska privata. Döden behöver inte skildras påträngande. Jag får kraft av boken ändå.

Utöver det gillar jag formatet, tja bokens formgivning helt och hållet. Det här är en bok som är lätt att ha med sig. Undras om den är lätt att ge bort också utan att det uppfattas fel..?

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 29 januari 2024: Ljusare ute, ljusare sinne..?

Publicerat den 29 januari, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Vardagsfrukost med ljus och boken I sällskap med döden

Ett litet ljus i stumpstaken lyste upp tillvaron i morse.

Ingen vidare natt. Jag vaknade vid tre-tiden och det var stört omöjligt att somna om. Till sist gjorde jag det och sov väl som bäst när mobillarmet gick igång 6.15. Citrus var väldigt sällskapssjuk när jag klev upp för att börja min dag, Lucifer var sällskapssjuk vid tre-tiden. Jag önskar att jag hade mer tid för katterna och att jag inte tvingas stänga dem ute från Bokrummet. Men det är så att jag inte vill ha katthår och kattspyor där inne eftersom jag sover där. Lucifer har inte varit helt kurant i magen, nämligen. Vid frukosten, som jag intog efter sedvanlig dusch, lyste emellertid båda kissarna med sin frånvaro. Jag fick lysa upp tillvaron med ett tänt stearinljus i stumpstaken.

Norra tornet januarimorgon

En del snö är kvar i slottsbacken, men det har töat bra för övrigt. Här skymtar norra tornet.

Måndag… det var faktiskt ljusare i morse och jag hörde fåglarna när jag gick till jobbet. Vinden var kall och kraftig, men tack och lov var det inte halt. Mycket av snön har töat bort och det kändes även som om inte bara många isfläckar utan även pölar hade försvunnit sen igår. Även sinnet var ljusare idag. Jag inser hur mycket som ligger framför mig och alla stora förändringar. Fast nu går det inte att backa utan det gäller att tänka framåt. Idag har jag fått återkoppling vad gäller testamentet som ju ska upphöra. Vidare har jag kollat ett par offerter från flyttfirmor. Eventuellt får jag hembesök som ska se att det hela stämmer med verkligheten.

På jobbet fick jag bakläxa på en del jag hade gjort i torsdags. Jag fick göra om och göra rätt. Och det är bra, det är så jag lär mig det nya webbverktyget. Nån utbildning har jag inte fått ännu, nämligen, utan det är Stora A som har visat mig. Jag bokade in några möten under förmiddagen och deltog i ett via Zoom, ett IRL.

En kortare artikel skrev jag också på förmiddagen innan det blev lunch. Efter lunch skickade jag den på faktakontroll och hoppas på att den är korrekt. Lunchen blev en typisk jobblunch i sällskap med döden min bok på gång.

Jobblunch med boken I sällskap med döden

Dagens lunch med dödligt litterärt sällskap.


På eftermiddagen hade jag ett avstämningsmöte. Just dessa avstämningsmöten gör mig ljusare, för jag får möjlighet att bolla och få återkoppling och stöd.

∼ ♦ ∼

Skogssvampsoppa o mackor boken I sällskap med döden tänt ljus vid köksbordet

Skogssvampsoppa med mackor till kvällsmat.

Efter jobbet åt jag skogssvampsoppa och mackor till kvällsmat på Main Street. Jag pratade med en vän som jag har fått, får och ska ta mer hjälp av framöver. Det är verkligen fina vänner jag har, vänner som ställer upp på olika sätt och vis, men på rätt sätt. De ger den hjälp de kan och sån hjälp jag behöver. Dessa vänner kan både en och annan gott vara avundsjuk på att de finns för mig. Såna vänner är nämligen väldigt ovanliga.

Min mage har varit livlig, hjärtat har lugnat ner sig en aning och min högsta önskan just nu är att jag får sova i natt. Senare i veckan väntar två vårdbesök. Då ska kärlen mina vara i fokus, inte hjärtat.

Mitt levande sällskap i afton har varit lillgubben Lucifer. Jag släppte in honom i Bokrummet och han har legat så snällt i Farfarsfåtöljen på skyddslakan i vitt och rött och bara slöat och skänkt mig… ro.

Lucifer i Farfarsfåtöljen på skyddslakan i vitt och rött

Lillgubben Lucifer fick komma in och ligga i Farfarsfåtöljen på skyddslakan.

∼ ♦ ∼

Det har kommit ett tjockt kuvert till Anna och mig från mäklaren. Jag är väldigt nyfiken på innehållet och det kan nog bli så att jag stannar uppe och kollar med Anna när hon har slutat jobba.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördag kväll den 27 januari och söndagen den 28 januari 2024: Förhoppningsvis en högst tillfällig svacka

Publicerat den 28 januari, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Boken I sällskap med döden ostassiett vin

Lördagskväll…

Lördagskvällen blev nästan som en vanlig sådan. Jag drack ett par glas vin och åt ostar och choklad. Vi såg sista avsnittet av Sanningen och ytterligare ett avsnitt av Crime. Tunga serier båda. Ingen av dem är bara en kriminalserie utan innehåller mycket ångest.

Och ändå är ingenting vanligt längre. Inte nåt. Igår var en bra dag, idag en sämre dag. Natten började bra, men från klockan fyra i morse har jag inte kunnat sova. För även om det tycks lösa sig bra för min del är det ju inte enkelt det som sker. 

∼ ♦ ∼

Boken I sällskap med döden och kaffe på sängen

Tidigt i morse blev det mycket läsning och senare en del kaffe på sängen.

Kanske borde jag göra som min arbetskamrat föreslog, det vill säga läsa roligare böcker. Men jag vill läsa meningsfulla böcker samtidigt som jag vill roas av spänning och fiktion. Nu läser jag till exempel en bok om döden. Det är en sorts självbiografisk bok där författaren berättar om sina möten med just döden. Det är som om jag söker svar på det svåra, det som ingen levande kan svara på, bara beskriva hur det är att stå bredvid döden.  

Det blev en del läsning och kaffe på sängen i morse. Kanske var det det som gjorde att mitt hjärta klapprade så. Det slår, det klapprar och det känns inte riktigt bra. Men jag duschade, åt frukost i köket innan jag åkte iväg på dagens utflykter.

Söndagsfrukost med bok och tänt ljus

Söndagsfrukost i köket.


Bland annat blev det en tur till IKEA för att få lite inspiration inför framtiden, men också för att prova ut säng. Det var motigt som fan, ska jag erkänna. Sist jag var på IKEA handlade jag för flera tusen till ett av mina numera före detta bonusbarn. Idag skulle jag inte handla, men kolla upp, nåt så väsentligt som säng till mig själv. Till mig själv. ”Alla andra” kom i par och var uppspelta. Inte jag. Jag kom ensam. Det var tufft. Det som emellertid lyfte mig var att jag träffade L och hans fru. Visserligen ett par, fast inte gullegulliga. Sen hörde vännen av sig och ville ha med mig på både utställning och fika. Idag tackade jag dock nej eftersom jag hade preliminära andra planer samt att jag kände mig så låg. Jag lämnade dock IKEA med en inköpslista, bra att ha framöver när jag ska handla och beka hemkörning.

Inspiration..?
Säng, säng, säng…
Inköpslista säng.

Vädret var lika trist som mitt sinne idag, men efter att ha mellanlandat på Main Street gick jag ut igen på promenad. Det var plusgrader och bitvis halt, bitvis stora pölar. Jag hade hoppats att H skulle höra av sig för att ge mig en guidad tur. Det gjorde H, fast då hade jag redan promenerat runt lite, mest på utsidan. Vi bokade i stället onsdag efter jobbet. Det är toppen att ha bekanta som bor i huset en ska flytta till! Jag ska få titta på tvättstuga, källare och garage.

Huset jag ska flytta till

Här ska jag bo.


Jag köpte en kasse mat, godis och fikabröd på Korgtassen. När jag kom till Main Street tog Anna och jag en rejäl go-fika. Det behövde vi båda två.

Gofika skiva saffranskaka cookie kaffe

Go-fika med en del från frysen, annat från Korgtassen.

 

Västerbottenpaj sallad ett glas rött

Söndagsmiddag – fast jag åt andra halvan också!

Till middag i afton hade jag handlat Västerbottenpaj och lite sallad. Först micrade jag bara halva pajen, men sen värmde jag resten också och åt upp. I skrivande stund känns magen stinn. Pajen var dock inte tjock utan ganska tunn. Och grönsaker… Jag måste äta mer grönsaker…

Två Keldasoppor köpte jag till veckan som kommer. Soppa är kanongott på kvällen eftersom jag oftast inte äter lagad mat till lunch. På tisdag ska jag emellertid luncha i sällskap av en arbetskamrat från en annan avdelning. På onsdag, däremot, ska jag till Sjukstugan i Backen på ett läkarbesök på lunchen, så då hinner jag inte äta alls. På fredag ska jag till sjukhuset igen, då för ett ultraljud. Det känns som om jag nästan inte hinner jobba, det är så mycket på gång för tillfället.

∼ ♦ ∼

Jobbryggan är packad, rena kläder framhängda. Jag hoppas att det milda vädret håller i sig i veckan och att det inte är halt i morrn bitti. Vidare hoppas jag att den här söndagen, som tack och lov passerade ganska snabbt, var en högst tillfällig svacka. Jag har inte tid att bryta ihop eller ens vara lite deprimerad. Tack till mina fina vänner som liksom känner på sig när de behöver höra av sig!

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fredag kväll den 26 januari och lördagen den 27 januari 2024: ”Det gäller att ha dödshumor…”

Publicerat den 27 januari, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Fredagsmys med bok och bågar

Fredagsmys med läsning och två sorters ostbågar.

På fredagskvällen efter avslutad arbetsvecka – och allt annat vad veckan innebar – var jag helt slut. Jag blev tvungen att lägga mig på sängen under pläden och vila en timme. Nån middag orkade jag inte fixa utan jag tog några bitar ost och ett glas rött. Lite senare blev det två sorters ostbågar och en stunds läsning av en spännande bok.

Anna och jag pratade lite. Vi pratar faktiskt ganska mycket just nu. Om praktiska ting. Känslorna har jag ställt åt sidan. Det är skönt att vi kan prata och jag vill inte förstöra detta sköna, som också är väldigt skört från min sida, genom att släppa på sorgen och besvikelsen. Faktiskt går det bättre än jag trodde. Kanske är det för att jag har kommit en ganska bra bit på vägen, bland annat genom kontraktsskrivningen på mitt nya hem. Det stärker min känsla av att jag faktiskt klarar av saker och ting, mer och bättre än jag tror. Tack för det, alla goda vänner som stöttar och peppar!

Igår började jag också ta in offerter på flytthjälp. Jag tänker ta flyttfirma och jag tänker ta packhjälp. Idag på förmiddagen kom första offerten och den ser bra ut. Dock inser jag att jag behöver ringa och prata så att det blir korrekt avtalat innan jag signerar något. Utöver det har jag via e-post idag också kontaktat juristfirman som förvarar vårt testamente. Testamentet ska ju ”rivas” eftersom vi separerar. Jag, som inte har några efterlevande, får fundera över om jag ska skriva nåt nytt.

∼ ♦ ∼

Boken Graven och kaffe på sängen

Lördagsstart med Graven och pressokaffe på sängen.

I morse vaknade jag tidigt, men det var helt OK för jag hade sovit bra på natten. Inte vaknat flera gånger och inte haft nån kramp i tårna som de senaste nätterna. Hjärtat är hyfsat lugnt dessutom. Nog försökte jag somna om, men när det inte funkade klev jag upp och fixade pressokaffe och la mig för att läsa en stund.

En arbetskamrat skrev i en kommentar på Instagram att hon tyckte att jag skulle läsa roligare böcker – boken jag läste i morse heter ju Graven. Vänta bara tills hon ser vilken bok jag läse efter den här! Det gäller att ha dödshumor.

Jag tog en lång dusch och sen en rejäl frukost. Det blev lite för lite vettigt att äta igår, så idag tänkte jag bättra mig. Men jag skulle ut ett par ärenden mitt på dan tillsammans med en kompis och då behövde jag också orka det. Inte för att kompisen är jobbig utan för att det allmänt är jobbigt att göra saker.

Lördagsfrukost med rostat ägg fil boken Graven o tänt ljus

En rejäl frukost idag för att orka.


Anna dammsög på förmiddagen och det behövdes. Jag slängde sopor på väg till bilen. Det behövdes också. Nån hade försökt bryta sig in i garaget, men inte lyckats. Då hade man roat sig med att ta sönder koddosan i stället, så nu kommer man bara in i garaget med fjärrkontroll. Så dumt!

En gammal cykel

Nej, ute och cyklade var jag inte idag.

Dagens ärenden gick mest ut på att sondera terräng plus att bilen fick motion. Även jag och kompisen fick motion, för vi ställde bilen och promenerade en bit – det var halt och kallt, men soligt. Utöver det köpte jag en matlåda till i kväll, för nu måste jag skärpa mig med maten. Det var kompisen som behövde handla och då passade även jag på.

Nåt lördagsfika på stan blev det inte. I stället gjorde jag pressokaffe på Main Street. Kaffet och några gamla kex intog jag vid skrivbordet när jag startat en maskin tvätt.

Fika vid skrivbordet

Skrivbordsfika.

Sen blev jag väldigt trött och varvade läsning med att vila på sängen under pläden. Jag har ingen ork alls. Det var verkligen inga betungande ärenden idag men vi gick ju en del. Inte lika mycket som en vardag för mig. Kanske var det januarisolen som gjorde mig trött..?

Bokbyte lyckades jag med i afton. Undrar vad min arbetskamrat säger nu när jag har bytt Graven mot en bok om döden..? Som sagt, det gäller att ha dödshumor…

Böckerna Graven och I sällskap med döden

Bokbyte från graven till döden.


Jag har micrat maten jag köpte. Inte var kycklingen särskilt stark, men den var god och värmande med ris och grönsaker. Till och med morötter åt jag. Det blev en starköl till maten. Och ja. Jag har öppnat en flaska Boira’. Den har jag druckit tidigare årgångar av, i kväll kan det bli ett glas av årgång 2022 till några bitar ost. Aktuell årgång drack jag hos vännen jag tillbringade ett par dygn med efter min senaste konvertering av hjärtat.

Värmande ris och kyckling med grönsaker.
Kanske ett glas av detta i kväll?

∼ ♦ ∼

I morrn är det söndag. Min plan är att åka ytterligare ett ärende för att sondera en annan terräng än den jag sonderade idag. Den här gången åker jag ensam. Sen ska jag försöka ta en promenad för att… Well, that’s for me to know and for you to find out…

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Graven

Publicerat den 27 januari, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den andra delen i Sunnepolisen-serien.


Lotta Lundhs bok GravenI augusti 2023 fyndade jag första delen i Lotta Lundhs Sunnepolisen-serie vid ett besök på Emmaus i Gryttby tidigare den sommaren. I årets första nätshoppade bokpaket hade jag beställt den andra delen i serien, Graven. Så behändigt att ha med sig en pocketbok i ryggsäcken.

Det händer en hel del skumma och jobbiga saker i Sunne. Ola Jonsson, som äger en av stans största fabriker, och hans fru har försvunnit. Kriminalkommissarie Erik Ljung får utredningen på sitt bord. Ett problem är att det finns alldeles för många som kan vara inblandade i försvinnandet. Samtidigt ökar spänningen mellan främlingsfientliga och nyanlända. Erik och hans fru Cissi blir indragna både som privatpersoner och genom sina jobb.

Att bli levande begravd är min stora fasa – näst efter att bli så sjuk att jag inte kan ta hand om mig själv. Den här boken inleds med att nån inser att han är just levande begravd. Oerhört läskigt skildrat hur personen ligger i en kista och får stickor i sig. Med några enkla drag blir det hela väldigt målande beskrivet.

I den här boken är det personerna helt klart som är de centrala liksom småstadens mentalitet som sipprar fram emellan dem. Realistiskt skildrat, verkligen. För samtidigt som den här kriminalromanen handlar om ett brott handlar den också om människor, rasism och att det finns två sidor av samma mynt.

Jag tycker att boken är både spännande och bra. Den är välskriven och ganska enkelt skriven rent språkligt. De två huvudtemana håller hela vägen. Pluspoäng för att jag inte lyckas lista ut vem som är skyldig.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Sunnepolisen-serien:

  1. Familjen 
  2. Graven (läs inlägget ovan!)
  3. Vedergällningen
  4. Fadern

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 25 januari och fredagen den 26 januari 2024: Kort tid, lång tid, kort hår

Publicerat den 26 januari, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Diplom antikintresserad i Motala 25 januari 2024

Bara en stjärna på diplomet för mina Motala-värderingar.

En stunds vanlig aktivitet som inte rörde upp känslor eller rev i sår blev det igår kväll. Jag tittade på Antikrundan från Motala. Koncentrationen var väl ändå inte på topp, för många av mina värderingar var helt åt skogen. Det blev bara en stjärna på diplomet. Men lite roligt var det att höra dialekten och se en gammal klasskompis få en sak värderad. Klasskompisen kände jag dock inte igen, utan det var vännen FEM som messade mig om detta. Hade vi mötts på gatan skulle jag ha passerat utan att hälsa. Det är fortfarande så att jag tittar på tonåringar när jag är i Motala och tror att de är mina gamla kompisar och bekanta för det var senast som tonåring jag själv bodde där. Nån gång kanske jag inser att tiden har förflutit sen dess, typ 44 år. Alltså… det är 44 år sen jag bodde i Motala. I Uppsala har jag bott i 42 år i höst.

Efter TV-sittningen gick jag in till mig i Bokrummet. Jag försökte läsa en stund, men tappade tråden hela tiden. Till sist gav jag upp och gjorde mig i ordning för natten. Och natten blev sisådär. Nu har det varit ett par, tre nätter med dålig sömn. Mycket oro och många tankar och funderingar orsakar detta. Och när en inte har nån att söka tröst och ömhet hos är ens gamla nalle inte helt fel. Nalleman vet ”allt” och har fått ta emot så många tårar att det är ett under att han fortfarande har ”hår”.

Nalle

Nalleman ger tröst och ömhet.

∼ ♦ ∼

Frukost med Graven o tänt ljus

Sedvanlig frukost i morse.

Jag vaknade till en kall morgon med fyra minusgrader, men slapp gå ut eftersom jag skulle jobba på distans från Main Street idag. Dagens första promenad var ju inte förrän kring lunchtid (kontraktsteckning). Jag fick flexa ut en stund och jobba lite längre på eftermiddagen.

Men innan jag satte mig vid frukostbordet blev det vägning. Denna fredag samarbetade Annas våg och jag fick in alla värden och siffror. Sen förra fredagen har jag gått ner ett kilo och BMI har minskat med tre tiondelar. Övriga siffror måste jämföras med siffrorna för två veckor sen. På två veckor har fettprocenten i kroppen minskat med fyra tiondelar och muskelmassan har ökat med lika mycket. Bentätheten är oförändrad liksom mängden vatten i kroppen. Jag tycker att det är konstigt att jag har gått ner i vikt, för den här veckan har jag ätit godis nästan varje kväll. Jag har också ätit två luncher med lagad mat. Men ja ja, så är det väl. Frukosten blev i alla fall samma som alltid en vardag: fil med bär, Annas äpplemos, flingor, kanel och flytande honung samt kaffe.

Jobbmässigt har jag påbörjat en artikel om ett projekt som har fått medel av rektor. Jag har också på gång en intervju om en bra personalförmån. Min text om lästips kom från översättning, men ska inte publiceras förrän nästa fredag. Så ja. Jag försöker ”bidra” jobbmässigt. Och jag har varit övervakad av min assistent Citrus idag. Hon har farit runt lite här, men la sig till sist ner och kom till ro. Brorsan Lucifer är fortfarande inte OK i sin mage, så han får inte vara ensam inne i Bokrummet.

Citrus på lakan i Farfarsfåtöljen

Citrus övervakade att jag jobbade idag.

 

Dagens lunch blev allt annat än sedvanlig. Jag var till Uppsala Akademiförvaltning och skrev kontrakt på mitt nya hem och en garageplats. Det känns så overkligt… För så kort tid som en månad sen hade jag inga som helst planer på att vare sig bryta upp eller flytta. Det kanske är så att jag dog, trots allt..?

Lunchen avåts därför först på seneftermiddagen vid jobbdatorn. När jag tänker på hur lång tid det hade gått mellan frukost och lunch inser jag att det kanske inte är så konstigt att jag går ner i vikt.

Här var jag idag och skrev kontrakt.
Lunchen åts därför vid jobbdatorn.


Min belöning för det hela, för att jag fixat saker och ting, för att jag inte har brutit ihop och för att jag behövde göra nåt för bara mig, blev en klippning hos Igor.

Nyklippt 26 jan 2024

Nyklippt av Igor som belöning. (Jag smälter in i tapeten, ju.)

∼ ♦ ∼

I kväll tar jag det lugnt och i natt tror jag nog att jag kan sova. I morrn tänkte jag ge mig ut på upptäcktsfärd för att leta efter ett par saker jag behöver framöver.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 24 januari och torsdagen den 25 januari 2024: Det finns ett efter efteråt trots att misslyckandet knackar på

Publicerat den 25 januari, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Onsdagskvällen användes synnerligen konstruktivt. Anna och jag pratade praktiska ting. Det känns väldigt bra att vi kommer överens och inte tjafsar. Framöver är det en hel del för oss att tänka på, såväl gemensamt som individuellt. Jag tar och ska ta hjälp från olika håll eftersom jag är hjärtsjuk och inte orkar allt som en flytt med mera innebär. Sorgen över misslyckandet får jag professionell hjälp att hantera. Sen belastar jag mina vänner med en hel del – jag har ju ingen familj att vända mig till. Detta påminner mig om att jag måste ordna med befintligt och nytt testamente. Det finns ju ingen efter mig. Den finaste vännen har lovat att vara närståendekontakt i vården. Det är nämligen som om vården inte riktigt begriper att det finns ensamma människor.

Efter provtagning och plåster

Lite överkänslig, men bra stucken.

På tal om vård är armvecket efter onsdagens provtagning ganska hyfsat. Jag behöll plåstren på lite för länge eftersom jag måste vara säker på att stoppa blödningen efter sticket – jag äter ju blodförtunnande medicin. Igår kväll syntes tydliga spår av klistret som jag inte tål. Men jag har kortisonsalva till det och idag är det mycket bättre.

Jag märker också att blåmärkena blir mindre när jag lämnar prover på min husläkarmottagning jämfört med hos Sjukstugan i Backen. Som jag skrev igår är undersköterskorna på mottagningens lab väldigt bra på att sticka.

∼ ♦ ∼

Januarimorgon… Vädret är hit och dit. Igår var det både regn och snö, plusgrader och slask. I morse låg temperaturen strax under nollan och det var lite halt. När jag gick från jobbet var det blåsigt och snöade. Vintertid går jag till och från jobbet genom stan och bland annat på gågatan och i Carolinabacken där det är värmeslingor under marken. Genom stan kan jag fortsätta att gå när nu har blivit sedan, efter efteråt. Enligt Google får jag fyra minuter längre promenad. Det känns helt OK. En annan bra grej är att jag hamnar lite längre ifrån järnvägen där det ska börja byggas i vår och eskalera i höst, vad jag förstår. Hösten är nog den vackraste årstiden på Main Street, med träden i allén som ändrar färger och som till sist släpper fram domkyrkotornen när grenarna är tomma på löv. Men som du ser, kära dagbok, försöker jag tänka positivt även om sorgen över misslyckandet knackar på mitt redan trasiga hjärta mer eller mindre hela tiden.

Räcke på Nybron

Paus i promenaden på Nybron i morse.


Att arbeta är bra för mig, men både sjukdom och mediciner gör mig trött. Idag har jag också varit ganska yr. Det är som att blodtrycket faller lite för snabbt när jag ändrar rörelsemönster, nästan så där som det var första tiden med betablockerare och digitalis. Men jag la in notiser på en av specialistingångarna på intranätet, i vårt nya webbpubliceringsverktyg som jag ännu inte har fått nån formell utbildning i. (Tur att jag har snälla arbetskamrater som visar mig hur jag ska göra.) Det tog längre tid än jag trodde, men jag klarade av det (med god support av Stora A.) Belöningen blev en lunch på slottet med G. Så gott – både mat och sällskap. G är nån som jag tyvärr framöver lär få sakna. Samtidigt, om man lever ska man göra det här och nu. Det är långt ifrån säkert att det finns ett efter efteråt.

Teriyakilax med ris och bröd med färskost på slottet

Teriyakilax med ris, bröd med färskost och trevligt sällskap = dagens lunch på slottet.

∼ ♦ ∼

Kaffe mackor och FEMs ljus Because its you

Kvällsmat vid skrivbordet.

Det är torsdag i kväll och så här års Antikrundan. Denna torsdagskväll visas ett avsnitt från Motala. Det vill jag gärna titta på, så jag frågade Anna om det var OK och det var det.

Men innan jag slog mig ner i fåtöljen och startade Duo-appen tog jag ett varv med dammsugaren i Bokrummet och på lite andra ställen. Anna har möblerat om en del på egen hand inför kommande fotografering. Jag orkar inte göra så mycket sånt, dammsuga ett rum var nog. Mäklaren hade skickat kontrakt för oss att underteckna och returnera – trodde vi. Men det var ett blad där vi skulle skriva ner vad som är bra med att bo här och trevliga minnen. Har jag inte alls lust med. Det känns väldigt… finito. Samtidigt börjar ju ett nytt liv för mig – i morgon lunchtid tecknar jag kontrakt för mitt nya hem.

Mackor och kaffe intog jag vid skrivbordet. Jag fick ett sms som gjorde mig lite ledsen eftersom det berörde en kusin till min mamma. Men nu är det som det är. Det finns inte alltid ett efter efteråt, som sagt.

∼ ♦ ∼

En stund till får jag i alla fall bo med dessa två. Bilden tog jag i morse. Det var två kissar som inte ville att jag skulle gå iväg och jobba. I morgon är jag på Main Street till lunch och jobbar i alla fall.

Lucifer och Citrus i Salen

Två som inte ville att jag skulle gå i morse.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 8 kommentarer

Tisdag kväll den 23 januari och onsdagen den 24 januari 2024: Litteratur, kroppsdelar och rester

Publicerat den 24 januari, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Mot slutet av kvällen igår blev det bokbyte. Koncentrationen var inte på topp, men så blev det i alla fall. Jag skrev en recension av Fallet Mikaela och den publiceras här första recensionsdag som är den 5 februari. Inlägget är tidsinställt. Nu bytte jag till en bok med det väldigt passande namnet Graven. För det är visst där jag står med en fot. Igår kväll började hjärtat leva rövare i bröstet igen. Det kan vara psykiskt och tills vidare lämnar jag det utan åtgärd.

Böckerna Fallet Mikaela och Graven

Bokbyte från en bok som ska recenseras här den 5 februari till en bok med den passande titeln Graven.

∼ ♦ ∼

Jag intog min frukost med tänt ljus i morse också och min bok på gång vid köksbordet. Boken är läskig och lättläst. Den som känner mig vet varför jag tycker att den är läskig. Utanför köksfönstret var det plusgrader och snöblandat regn.

Frukost med boken Graven

Frukost med tänt ljus och Graven.

 

I väntrummet med nummerlapp 66

I väntrummet till lab på min husläkarmottagning.

När jag gick till jobbet tog det i ordentligt och var riktigt snöblask. Det bara rann om mig och ytterkläderna när jag kom fram till jobbet. Och jag skulle ju strax ut igen. Men jag startade min dator. Min fina jobbryggsäck i skinn stoppade jag in i skåpet med förhoppning om att den skulle torka. Det luktade ganska snart blöt hund. Jag hann förbereda minnesanteckningar innan jag traskade iväg för att lämna prover.

Om Tofflan själv får välja var hon ska bli stucken/lämna prover är det på sin husläkarmottagning. Det är två tjejer som sitter på lab och båda är jätteduktiga på att ta venprover. Idag var det många rör som skulle tas. Sjukstugan i Backen lämnar som vanligt ingen information om vad och varför, så jag passade på att fråga. Det var visst det mesta – natrium, kalium, Hb, sänka, leverprover, njurar med mera.

Promenad på snöig och isig väg

Slaskig promenad idag.

Så halkade jag tillbaka och hann knappt jobba innan en doktor från husläkarmottagningen ringde. Dock inte ”min” doktor utan den läkare jag med flera har svårt för. Ett av proverna hade visat bakterier igen, vilket det gör varje gång, och nu ville han genast åtgärda detta. Det tyckte inte jag. Bestämt blev att den läkare som beställt proverna, en doktor på medicinmottagningen på Sjukstugan i Backen, får titta på provsvaret och diskutera med mig när jag träffar honom nästa vecka.

Jag hann med ett digitalt möte samt ett enhetsmöte live på förmiddagen. Under det senare skulle jag skriva minnesanteckningar och ladda upp på vårt intranät. Allt gick bra, men eftersom jag tvingades sitta kände jag av ryggen också. Nån mer jävla kroppsdel som ska konstra???

Idag åt jag lunch i Tysta matsalen eftersom jag hade raggmunk kvar från igår. Uppe på avdelningen får vi inte äta varm mat som luktar utan bara kallt. Jag satt mitt emot E från min förra avdelning. Vi nickade åt varandra och ägnade oss därefter åt att läsa. När jag svalt sista tuggan kom två pladdermajor in. Jodå, man fååår prata i Tysta matsalen numera, lite grann. Det är därför jag nästan aldrig äter där. E såg också tämligen irriterad ut.

Raggmunklunch rester boken Graven

Raggmunksrester till lunch idag.


Eftermiddagen ägnade jag åt lite research, att skriva och påbörja en artikel om ett projekt samt hade ett avstämningsmöte med en annan E från min förra avdelning. Den senare E har jag bett om viss teknisk hjälp och det gör E gärna! Vilka fina arbetskamrater somliga har, eller hur?! Redan idag fick jag hjälp med en chattapp som inte ville funka på mobilen.

Det blev en lättare kvällsmat i afton – två mackor och kaffe. Kaffekonsumtionen försöker jag hålla nere på jobbet, men på Main Street gör jag så gott kaffe att det är svårt att avstå. Kvällskaffet kompletterade jag med godisrester från julen. Inget får förfaras! Jag fikade inne i Bokrummet där jag stängde dörren för framför allt Lucifer. Katten är fortfarande dålig i magen och det luktar inte så gott om vare sig katternas toalett när han har varit där eller hans lilla tufsbak.

Kvällsmat…
…och kvällskaffe.


Vi har pratat om en del praktiska ting som kommer framöver. Det känns bra att vi kan prata och att vi inte bråkar. En fördel är att ingen av oss är roffig.

∼ ♦ ∼

I morrn ska jag luncha med G. Det känns som om vi inte har pratat och träffats på typ ett år, men det handlar om att vi gör så olika saker. För vi har pratat och vi har träffats.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar