OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Ja inte fan var det mycket ljusare i morse trots att vi hade fått tillbaka en timme. Är det nåt jag ogillar så är det detta med sommartid. Den där timmen på våren ställer till det. Jag skiter högaktningsfullt i att det blir ljusare kvällar då, det blir det ju rent naturligt ändå så småningom. Lustigt nog hade jag svårt att somna igår kväll. Kanske berodde det på att jag hade lagt mig så tidigt på lördagskvällen, slut av allt marscherande och alla intryck. Stimulansen igår blev sannerligen sisådär, även om det var bra saker jag fick gjorda igår, saker som jag tog hjälp av min kompis i söder för.
Till frukosten idag tände jag levande ljus, men också kökslampan, för att kunna läsa Grenar av gift. Boken går mot sitt slut, jag är ganska säker på att jag läser ut den idag. Givetvis kommer ett inlägg senare. Men den som vill läsa om en bra bok redan nu kan läsa min recension av Väv av lögner som jag hade tidsinställt för publicering i morse.
Promenaden upp till jobbet blev behaglig. Det blåste rätt rejält på vissa ställen, men inte överallt. Vid Cykelfabriken stannade jag och fotade konstinstallationen ordentligt. När jag tog första bilden i fredags höll en skylift på att montera den. Nu hänger den där och den är så häftig. Konstnären heter Kaarina Kaikonen och hon blev glad när jag lyfte hennes verk på Instagram.

Ett häftigt tischakonstverk vid Cykelfabriken.
∼ ♦ ∼
Måndag på jobbet
På jobbet låg en fredagsgodis från L på skrivbordet och väntade på mig. Det var inte sedvanligt godis, så jag misstänker att L hade ett ombud som lämnade Geishan. Men ändå. Sånt här gör det värt att komma till jobbet även en måndag.

Måndagsgeisha från L.
Det var annars ganska tomt i huset. Folk har tydligen höstlov fast de både är vuxna själva och har rätt vuxna barn. Skulle kanske vara en fördel med att ha barn..? Jag deltog i ett möte, jobbade med ett par artiklar och tog en lunch med några arbetskamrater, Stora A och Junior, mitt på dan.

Kycklinglunch med Stora A och Junior.
∼ ♦ ∼
Mörkare, men ljus

Jag bar med mig ljusa ord hem.
En större skillnad än det uteblivna ljuset i morse var mörkret fram på eftermiddagen. Men mellan eftermiddagsfikat och hemgångsdags träffade jag på en person som lyste upp min tillvaro, ett ljus jag tog med mig. (Jag tror till och med att N sökte upp mig. Mig! Mig av alla människor…) Vi har träffat på varandra till och med nån gång IRL som hastigast, för vi jobbar i samma hus. Under den korta stund fick jag mig flera kloka ord till livs. Det ljus jag tog med mig var att N sa att h*n fokuserar på det h*n kan göra, inte på det andra. Och läsa böcker är nåt vi båda kan göra våra krämpor till trots.
Jag stapplade hem, knäet gjorde ont och var stelt, det mörknade, men jag bar med mig de ljusa orden. Tack!
∼ ♦ ∼
Mackor och läsning
Det var extra skönt att inte behöva tänka på matlagning när jag kom hem. Jag hade ätit en rejäl lunch med kyckling, potatis och sås och lite grönsaker till. Det fick bli mackor, kaffe och mjölk till kvällsmat. (Det kan bli en kanelbulle senare till kvällskaffet.)

Mackor, kaffe och mjölk till kvällsmat.
Och efter det bestämde jag mig för att det skulle bli en läskväll. Jag kände mig mycket trött. Men glad.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
Hemlig gömma? Är Sigrid färdig nu??? En underlig upptäckt på jobbet.

Vems? Upphittad vid en soffa, en s k Dödsstjärna, på jobbet.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









