OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, jag mår bättre…
I morse läste jag ut Väv av lögner.
Betydligt, bättre! Det vet jag av den anledningen att jag vaknar tidigare och tidigare. I morse hade klockan just passerat sex… Ingen idé att försöka somna om då eftersom medicinlarmet går igång klockan sju. Jag mobilsurfade en stund och klev sen upp för att köra igång perkolatorn. Medan den gjorde det den skulle hann jag göra dagens första övningar och ta reda på gårdagens rena och nu också torra tvätt.
Sen gick jag självklart tillbaka till sovrummet och sängen. Jag är faktiskt sjukskriven och behöver ta det lugnt. Där insåg jag att det baske mig inte var mycket kvar att läsa i Väv av lögner. Två kaffemuggar senare hade jag läst ut boken. Recensionen kommer först på recensionsdagen den 26 oktober 2026!
Men bokbyte blev det så klart. Jag bestämde mig för att kasta mig över en historisk roman tillika en debutroman som jag köpte second hand på Ulva Diversehandel i somras. Det blev Carina Burmans bok Min salig bror Jean Hendrich. Eftersom författaren disputerade på Johan Henric Kellgren och boken handlar om karl’n bespetsar jag mig på en riktigt god bok.
Bokbyte från en nutida kriminalroman om AI till en historisk debutroman.
Men så blev det dags för dagens första promenad. Innan jag traskade iväg kom jag ihåg att gratulera min kompis i söder på födelsedagen. Sen kom jag på att jag hade missat att gratta min kompis i Skostaden igår. Så därför hyllar jag dem båda två med champagneglas på strumporna idag.
Grattis kompisen i söder och kompisen i Skostaden!
∼ ♦ ∼
Promenad med stigning och ljus i tillvaron som mål
Dagens första promenad gick via Saint Ollie ner till tunnelbygget. Jag måste ju kolla och fota varje fredag så länge jag kan. I vanliga fall går jag på lunchen när jag jobbar hemifrån, men idag var jag tidig. Det var full aktivitet i bygget idag.
Promenaden fortsatte givetvis in på Butiken på hörnet för sedvanligt helginköp av två Noisette. Jag såg en söt bebis som sov. Själv sov jag inte utan knallade vidare efter att ha uppnått ett par av tillvarons ljusare mål.
Ljus i tillvaron är helgens två Noisette verkligen.
Jag styrde stegen mot Höganäsparken för att träna att gå uppför och gå nerför på mjukare underlag, det vill säga grus och gräs. Det gick bra, men jag tog det försiktigt.
Och för att utöka sträckan på dagens promenad fortsatte jag till Mia på Nya Björck Blomsterhandel där jag beställde mig en fin helgbukett att hämta på eftermiddagspromenaden, ett annat ljust mål i tillvaron.
Totalt gick jag 1,7 kilometer på dagens första promenad, så det var skönt att lägga sig med kyld vetekudde och vila en stund när jag kom hem. Därefter tog jag en dusch och tvättade håret, för idag fanns det vatten. Förmiddagen avslutades med frukost, en stunds läsning, en stund vid datorn och dagens övningar nummer två.
Fredagsfrukost med Hopptisarna och salig bror JH.
∼ ♦ ∼
Promenad i höstsol och höstfärger hemma
Dagens andra promenad blev soligare än den i morse. Den här gången gick jag omvänt, alltså jag gick först till blomsterhandeln och därefter genom Höganäsparken. Jag gick uppför och nerför på lite andra ställen. Det kändes i knäet, men det var ändå så skönt att komma ut och få se solen…
Det var så varmt att man kunde ta av sig tröjan.
När jag kom till Österplan träffade på två bekantingar, E och Sacha. Vilken tur för den senare att jag hade hundgodis i jackfickan! Nu har jag bara en kvar ifall jag träffar N. E undrade om blompaketet och jag svarade att jag hade köpt blommor till mig själv för att ha nåt fint att se på i helgen. Själv skulle hon upp till kyrkogården och prata med sin man. Så sorgligt, men fint ändå att ha en fyrfoting som sällskap.
Jag gick vidare och solen var så varm att jag som frös när jag gick hemifrån kände för att ta av mig tröjan jag hade på mig under jackan. Nån i mindre storlek än jag hade visst redan gjort det och hängt upp den på staketet.
Jag gick hem till min ödsliga lägenhet efter ytterligare 1,7 kilometer, men jag hade med mig en bukett i härliga höstfärger som Mia bara så där komponerade ihop. Det ser så enkelt ut när hon gör det, men ingen kan göra det lika fint som hon. Och enkelt är det inte!
Postboxen tömde jag, för det hade visst varit postutdelning. Boxen innehöll ett brev från Försäkringskassan om att jag kan ansöka om sjukpenning samt en räkning. Nån ansökan har jag inte gjort än eftersom jag inte vet om jag kan jobba på måndag, men jag betalade räkningen plus en till som kom in elektroniskt. Försöker vara vuxlig…
Sen vilade jag lite, svarade på ett sms från mammakusinen B, skrev en stund och så var det dags för dagens övningar för tredje gången.
∼ ♦ ∼
Kvällsmys?
Jamen även en som är ensam har väl rätt till kvällsmys en fredag..? Mitt mys inleds med den sedvanliga biten smörgåstårta. Idag var den i största laget. Men biten slank ner. Först var jag lite snål och tog sista skvätten riesling. Sen öppnade jag en flaska Terre di Mario Bianco och tog ytterligare ett halvt glas. Även vinet slank ner fint.
Titta så gott, bara!
Efter disk och publicering av det här ska jag sjunka ner i fåtöljen, inta en mugg kaffe och bläddra fram nåt att se på. Det kan bli Morden i Pembroke och det kan bli Vigil, båda på SvT Play. Och nu regnar det…
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
Jag har haft en rik dag på flera sätt. Timmarna har fyllts av såväl aktiviteter som vila. Knäet har bara varit lite ont idag. Jag är nöjd, jag har gått längre idag än igår. Så vad ska jag göra i morron? Tyvärr behöver jag städa, så det ska jag försöka mäkta med på nåt vis.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
