OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Det var lite roligt för min artikel om skönlitteraturen och Uppsala universitet har fått stor uppmärksamhet i sociala medier. Detta trots att den inte lyfts i där som den skulle. (Inte min uppgift.) Jag puffade för den här i fredags kväll, men igår noterade jag bland annat att den delats på Instagram. Kul! Extra kul att folk faktiskt intresserar sig för böcker och läsning och inte bara snabba filmklipp… Men jag veeet. Det är de senare som lyfts fram bland de yngre. Detta trots att befolkningen består av ett antal personer som är äldre än 40.
Lustigt nog hittade jag Uppsala universitet även i boken jag läser just nu, Erin Kellys debutroman från 2010, Grenar av gift.
∼ ♦ ∼
Bullrig morgon
Halvvägs i Grenar av gift när jag började läsa i morse.
Asså jag vet inte hur vissa föräldrar står ut, men… Jag vaknade till en jädrigt bullrig morgon. Det dunkas och springs, slamras och hamras ovanpå. Gissningsvis är det inte föräldrarna som bor i lägenheten över min utan deras barn som lever rövare. Men hur klarar de oljudet? I morse var jag tre sekunder från att gå upp och plinga på. Sen kom jag på att man aldrig, aldrig, aldrig nånsin får kritisera folks barn. Jag har gjort det förut och fått så mycket skit för det. I stället försökte jag njuta av boken och kaffet på sängen. Halvvägs var jag i boken när jag började läsa i morse. Sen hade jag läst 64 procent, enligt Goodreads. I sidantal innebär det att det återstod en 140 sidor, ungefär.
Efter att ändå ha fått tillbaka en timme i natt klev jag upp runt niotiden och tryckte i linserna för att kunna fixa lite på datorn. Utanför hade det då börjat blåsa mer. Mina söndagsplaner har ändrats lite, för på grund av ovädret bestämde jag att åka och handla först innan jag Zoomade med min kompis i söder och gjorde andra planer än dagsplaner. Men jag var ändå tvungen att duscha och äta nåt innan jag tog bilen och stack iväg.
Söndagsfrukost i form av rostat bröd med marmelad och ost ihop med Hopptisarna och Grenar av gift.
∼ ♦ ∼
Planer, planer, planer…
Jorå, jag kom iväg för att handla. Det blåste rätt bra, men i bilen märkte jag väldigt lite. Har väl en stadig bil… Givetvis körde jag en extrasväng också, för batteriets skull. Och för min egen skull, så att jag får se lite annat.
Dagens lilla handling…
Egentligen hade jag tänkt besöka två affärer, men det orkade jag inte. Det blev bara City Gross. Jag handlade på mig en del mat och andra förnödenheter såsom kanelbullar. Eftersom jag kom iväg ganska tidigt trodde jag att där skulle skulle vara sparsamt med folk. Jag hade fel.
När jag kommit hem och plockat in alla varor ringde jag min kompis i söder. Sen Zoomade vi. Det var roligt, fast också… snurrigt. Jag blev bra trött i skallen av alla planer och möjligheter, men ändå lite lättad av andra skäl. Samtidigt är det svårt att sia om vissa saker. Alla vet inte när de ska dö. Jag var tacksam för hjälp, stöd och råd. Efteråt behövde jag verkligen en go-fika, för jag hade en aning huvudvärk. Knäet, däremot, har hållit sig hyfsat idag, jag trodde inte jag skulle kunna gå efter gårdagens äventyr.
Vädret blev allt sämre. Plötsligt började det ösregna också, i vart fall på ena sidan av huset. Jag kontaktade min middagsdejt och vi bestämde oss för att skjuta fram middagen på lokal till ett senare tillfälle. Nån lust att gå ut i ruskvädret hade ingen av oss. Skönt att vi var överens om kvällsplanerna. Jag kände att det var likaså bra och att jag behövde vila inför den kommande veckan. Då var ju bara frågan vad jag skulle äta i kväll eftersom jag inte planerat det…
Tofflisk söndagsmiddag. Ge mig i alla fall stilpoäng!
Det blev alltså helt andra matplaner än tänkt. Jag var frusen och orkade inte laga till nåt. I stället serverade jag mig ost, kex och ett glas rött. Det blev en alldeles utmärkt söndagsmiddag, som jag för övrigt åt vid soffbordet. Varför göra sig till?
Jag tycker att jag borde få stilpoäng för min mysiga middagsdukning. Ostarna var mycket goda, kexen smakade lite gammalt och vinet var lika gott som igår plus att det gjorde mig varm.
Igår kväll såg jag tre avsnitt av Vigil, den tredje säsongen. I kväll blir det nog mest slötittande på TV, nyheter och mycket troligen läsning.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
I morron bitti ska jag upp och hoppa klockan 5.45 igen. Det ska väl inte vara några problem nu när jag har fått tillbaka en timme.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
