OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Åter en mörk och blöt oktobermorgon. Men när jag klev upp idag fick jag äntligen publicera min drömartikel om litteratur på både uu.se och vår medarbetaringång. Fast sen hörde personen jag hade ställt ett par frågor till av sig och dissade porträttet jag hade valt samt krävde att jag bytte det till en i mitt tycke sämre bild. Jag tog Stora A till hjälp, för det var ett annat bildformat och systemet vi har för våra webbar är inte alltid särskilt användarvänligt. Utöver det har jag fått mycket positiv respons på artikeln under dagen och det värmer ett skadat hjärta. Men bortsett från fotobytet… Ibland bara älskar jag mitt jobb.

Alla de här böckerna – och fler ändå! – handlar om Uppsala universitet.
∼ ♦ ∼
Fredagsmorgonen i övrigt
Nu var det väl inte direkt så att jag satte mig vid datorn det första jag gjorde när jag vaknade. Jag körde min vanliga rutin med dusch först, frukost en stund senare.

Fredagsfrukost med levande ljus och Hopptisarna, förstås, samt de sista sidorna i The Watchmaker.

Den här läste jag tack och lov ut i morse.
De levande ljusen räckte förstås inte som belysning när jag skulle läsa. Det är lite trist att behöva tända kökslampan över bordet, men behövligt. Och det blev bokbyte. Äntligen! Jag har kämpat lite med romanen baserad på en film och ett filmmanus, men recensionen var i princip klar och publicerades på lunchen idag.
Bokbytet gick till en annan spänningsroman av det mer psykologiska thrillerslaget. Grenar av gift, som jag köpte i augusti 2026 på Ulva Diversehandel, visade sig vara brittiska Erin Kellys debutroman.

Bokbyte från en kortroman baserad på en film till en psykologisk thriller och debutroman.
∼ ♦ ∼
Värd att få gå hem?

Jag var redan hemma hos den här skönheten som tycks explodera i blommor.
Men sen gick jag till jobbdatorn, startade den och publicerade min litteraturartikel på två av våra webbar. Efter det tyckte jag nästan att jag var värd att få gå hem. Fast… jag var ju redan hemma. Och dessutom hade arbetsdagen knappt börjat…
Det var bara att fortsätta med nästa jobb. Jag har två nya artiklar på gång som jag jobbade med. Och idag var det bara ett enda möte. Det var ett skäl för mig att jobba hemifrån. Då kunde jag också göra mina rörelser tre gånger samt ta två korta promenader under dan för att följa mitt träningsprogram för knäet. Igår hade jag ont i knäet hela jävla dan och kvällen. I morse när jag klev upp kände jag knappt av det. Igår blev det över 11 400 steg. Det kanske var bra, det..?
∼ ♦ ∼
Tunnelbygget och helggott
I stället för att fika på förmiddagen, jag har ju ingen att fika med, tog jag dagens första promenad. Den gick först till soprummet med stinky bags, därefter givetvis ner till tunnelbygget. Det regnade nästan så mycket att jag hade behövt paraply. Kanske var det därför jag inte såg en enda gul gubbe idag.
Jag stod inte särskilt länge i regnet och funderade utan klev in till Butiken på hörnet för mitt sedvanliga helginköp av två Noisette.

Två Noisette inköpta till helgen.
Sen gick jag hem och jobbade igen innan det blev dags att peta i sig nån lunch. Den bestod av knäckemackor, kex och kaffe och en stunds läsning.

Enkel hemmalunch med Hopptisarna och Grenar av gift.
∼ ♦ ∼
Vilken väg ska jag ta?
Efter lunchen jobbade jag på med diverse. Tog en kort paus för att göra övningarna för andra gången samt mot arbetsdagens slut en andra promenad. Den blev lite kortare än den första, trots att vädret var torrare just när jag var ute. På seneftermiddagen tittade till och med solen fram en stund, fast då var jag inomhus.

Höganäsparken är grön, men himlen var grå.

Vilken väg ska jag ta?
Knäet har varit rätt OK idag, men på andra promenaden kände jag av det, denna gång på insidan. Det är som att det onda liksom flyttar sig kring knäet. Igår gjorde det mer ont över knäet utåt till och jag tyckte att jag var svullen. Lustigt. Men jag kör träningsprogrammet och promenaderna och däremellan kyld vetekudde.
För morgondagen är promenadplanen att gå till Fyrishov på antikmässan. Det är 1,3 kilometer dit och lika långt hem. Vidare går jag inne i mässhallen. Jag har inte bestämt än vilken väg jag ska ta, men det blir lördagens enda promenad.
Än så länge är det fredag och efter arbetsdagens slut tyckte jag att det var OK att slänga mig på dagbädden med vetekudden runt knäet och vila en stund. Sen åt jag ett äpple som förrätt.
∼ ♦ ∼
Fredagsfest
En del myser när det är fredag, jag festar. Inledningsvis på kvällen mumsade jag i mig en bit smörgåstårta och drack ett glas vitt. Gott och festligt med Hopptisarna, boken och levande ljus.

Gott och festligt vid köksbordet.
Annars är det egentligen champgnens dag idag. Tyvärr har jag ingen champagne hemma att fira med, endast spumante (det går lika bra!). Fast öppna en hel flaska när jag är ensam… Nja, inte i kväll.
I kväll festar jag i stället med säsongsstarten av Förrädarna på TV4 Play. Det blir den sjätte säsongen och jag har sett alla tidigare. Det kan bli ytterligare ett glas med nån alkoholhaltig dryck i till det, men sen har jag festat färdigt.

I kväll ska jag se säsongsstarten av Förrädarna.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
Vid dagens första promenad noterades en sorts konstinstallation vid Cykelfabriken. Kul!

Konstinstallationen vid Cykelfabriken är kul.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.










Vilken fin artikel! Jag har bokmärkt den för att läsa fler böcker från Uppsala. Mordet på Cristina har jag faktiskt oläst i hyllan. Fick den av min mor.
GillaGilla
Tack! Ja det är många som har mejlat under dan och återkopplat. En skrev ungefär att det var så roligt att läsa nåt sånt här i stället för alla tråkiga och tunga artiklar som publiceras… Nu ingår det ju i våra arbetsuppgifter att skriva om tunga saker, ibland tråkiga också, men vi vet också att den här typen av artiklar är efterfrågade och mycket lästa.
Ja läs den, den är lite söt. Hon gav ju ut fler…
GillaGilla
Läste artikeln två ggr. Herreje,vilket arbete att leta fram allt detta! Mycket läsvärd! Har du själv läst några av dessa böcker? Det har du säkert. Bra att skriva om och framhäva svenska författare. Och önskar så klart att dina besvär blir bättre och bättre. Ibland (någon dag) går det ner och ibland (någon dag) går det bättre. Jag vet.
GillaGilla
Inte svårt alls, jag har ju läst de böcker jag skriver om. Så ja. Jag har läst de flesta utan några av dem som JR (personen jag ställde ett par frågor till) nämner. Det handlar om Uppsala universitet och det är oftast svenska författare som skriver om det. Men eftersom vi har många forskare som inte är svenska hade det varit roligt om jag hade hittat fler böcker på engelska eftersom det är universitetets andra språk.
Med den diagnos jag fick vet jag att det inte blir bättre. Men just nu är knäet hanterbart och genom att träna kan jag stärka musklerna runt om så att belastningen på knäet inte blir så hög.
Hoppas allt är bra med dig!
GillaGilla