OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Ytterligare en mörk, blöt och kylig oktobermorgon. Men jag är sjukskriven även denna vecka och tänker så vara om det inte inträffar nåt mirakel. Och mirakel var det länge sen jag trodde på. Benet är bättre, men det fungerar inte som det ska och jag har svårt att gå. Värker gör det tack och lov inte längre, det gör ”bara” ont om jag råkar få det i fel position. Jag har fått en sms-påminnelse från vårdcentralen att jag ska dit till sjukgymnast i morgon förmiddag. Det ska bli spännande att få en diagnos, så att jag vet om jag ska röra på mig eller hålla mig stilla.
Om man inte har tillgång till nätet kan man alltid läsa en bra bok och dricka kaffe, tänkte jag i morse.
I morse vaknade före medicinintagstid och sen kunde jag inte somna om. Det var ändå OK. Jag fixade kaffe, gick ett varv eller två i lägenheten på mitt onda ben och sen kröp jag ner i sängen igen. Där låg jag och läste typ 60 sidor i Systrarna på Sophiahemmet eftersom jag väntade på att fibernedstängning – och därmed ingen lek med vare sig mobil eller dator. Jag försökte nämligen sänka mina månadskostnader i våras och sänkte då mina fria gigabyte surf på mobilen. Detta eftersom jag surfar på wi-fi både hemma och på jobbet. Och jag sänkte rejält… När jag köper en ny mobil ska jag fan ha fri surf. Lustigt nog uppfattade jag aldrig nån fibernedstängning…
Så småningom klev jag upp och tog en dusch innan jag satte mig vid köksbordet för att äta fil med bär och läsa lite till. Jag väntade på fibernedstängningen som aldrig kom. Två timmar efter utsatt tid när det skulle stängas ner startade jag min dator. Jag hade några ärenden att fixa. Sjukt hur beroende man är av tekniken…
Filfrukost med Hopptisarna och systrarna.
∼ ♦ ∼
Liten promenad och Husseprat
På Main Street, Storgatan, är det avstängt i korsning Saint Peter, S:t Persgatan.
Igår blev det ingen promenad, men idag hade jag bestämt mig för att gå en sväng, denna gång lite längre än sist. Bara för att testa och kunna känna om det är bättre eller sämre för benet. Jag hade bestämt att gå ner till Main Street, vika av vänster och gå bort till Saint Peter för att se hur det ligger till med den senaste gatuavstängningen. Tre kvarter… Skulle jag klara detta? Med regnjacka och fulskorna på gick jag iväg med kryckan i vänster hand. Och jo då, jag klarade det! Jag försökte gå och böja högerbenet som vanligt, men jag gick förstås väldigt långsamt. När jag kom hem kände jag av ett svagt molande i knäets utsida. Det känns också som om musklerna har blivit för korta, så det var skönt att få sträcka på dem. Och om avstängningen kan jag rapportera att det inte går att köra bil, men det går att gå om man är observant på skolungar och elscootrar som skriker och gapar som dagisbarn och kommer i klungor respektive far fram som jehun på trottoarerna.
Baldur på en stubbe i höstskogen på landet. Foto: MT a k a Husse.
Jag vilade en stund, sittande med benet upp, när jag hade kommit hem. Och sen ringde jag till Husse, nåt jag tänkt göra väldigt länge. Det var så gott att höra hans kloka ord och lugnande röst. Nu längtar jag bara efter Baldur, för honom kunde jag ju inte prata med. Husse har skickat många fina bilder, här nedan är en av dem. Än så länge är de kvar ute på landet, men där börjar bli kallt och jag tror att de nog kommer hem till stan snart. Då lovade Husse att de skulle komma och hälsa på medförande fikabröd. Det var så länge sen jag träffade dem båda. De var och jobbade i förra veckan, men då låg jag här hemma och hade vrålont i benet.
∼ ♦ ∼
Fullt i postboxen
Inte minns jag när jag kollade postboxen sist, men det gjorde jag när jag kom hem från promenaden. Och där var det knökfullt, det vill säga två bokpaket var instoppade. Så roligt! Paketen innehöll två böcker jag fått för recension: dels Jo Callaghans bok Väv av lögner vars översättning Modernista gett ut (recensionsdag är den 26 oktober 2026), dels Sebastian Secker Walkers bok The Watchmaker, utgiven på Vibery press. Härligt med rykande färsk läsning och tusen tack båda två!
Och ja. Resten av eftermiddagen har jag suttit upp, inte legat ner, och läst om systrarna. Det är en mycket god bok.
∼ ♦ ∼
Korvkväll
Mateländet tar aldrig slut. Varje dag måste man äta nåt. För min del blev det tre grillade kycklingkorvar med bröd, Annas bostongurka och räksallad. Jag försökte duka fint med levande ljus till Systrarna på Sofiahemmet, Hopptisarna och mig själv.
Ombonat och lite varmare med grillad kycklingkorv och levande ljus.
Det blev ganska mysigt och ser lite ombonat ut. Det var gott med grillad korv, för jag har känt mig frusen idag. Nu till kvällen har det blåst upp utomhus. Lite varmare blev det inomhus av ugnen och ljusen i köket.
För kvällen finns inga stora planer, inga planer alls, faktiskt. Jag ska läsa och ladda inför besöket i vården i morron.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
Idag fick jag hjälp med rosor till graven i Motala. (Bild kommer i morgon.) Till Allhelgona har jag beställt ljuständning till graven där och till den i Norrköping, totalt fyra stycken ljus för mina nära och kära. Fonus erbjuder en sån otroligt fin tjänst och den öppnade för ljusbeställning idag.
Saint Paulia nummer två hemma i köksfönstret blommar för mamma i morgon.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
