OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, i morse höll jag på att dö…

…på väg till jobbet. Eller rättare sagt, en arbetskamrat tog nästan livet av mig. Kom upp bakifrån och hälsade, bara. Men jag hade inte sett eller hört att nån var bakom mig och blev totalt överrumplad. Hjärtat skuttade runt rejält ett tag i bröstkorgen och jag blev tvungen att stanna och återhämta mig. Det var mycket obehagligt. Kändes som om bröstkorgen kramades åt av en järnhand. Stackare! kanske du tänker, kära dagbok. Jag tänker stackare om min arbetskamrat. Inte fan hade hon planerat nåt mord så här på onsdagsmorgonen.

I botten hade jag ändå en lugn morgon hemma med en skål fylld med fil och bär, Hopptisarna och fiktiva mord i Flickorna och mörkret. Det var tur…

En lugn start hemma med Hopptisarna och fiktiva mord.

∼ ♦ ∼

Arbetsdag med möten

Kände mig som Fyrisån idag.

Onsdagar är det ofta flera möten på jobbet, ofta kant i kant så att säga. Jag tog mig upp till min arbetsplats, överlevde alltså, och kunde delta i mötena. Eller först stämde jag av lite datorgrejs när Stora A hade anlänt. Att prata med Stora A gör mig ibland väldigt engagerad, ibland väldigt lugn. Idag lugnade samtalet mig, för jag skulle bara förmedla information. Kände mig lite som Fyrisån inuti, den å jag passerade i morse med en båt som såg att att vara på väg att sjunka och ett rätt mörkt och sunkigt vatten där löven nu har börjat falla från kastanjerna. Nåja, det lilla ”mordförsöket” i morse var ett bra sätt att testa hjärtats skick. Jag blev ganska skakis efteråt och det satt i hela förmiddagen.

Dagens möten gick bra. Jag fick i uppdrag att skriva en artikel med litteratur som huvudämne och sånt tackar jag inte nej till trots att det hela var mycket löst. Men möte är bokat på måndag för att prata mer om vinkling etc. På eftermiddagen började jag göra lite research och fick ihop över en A4 med en spännande lista.

∼ ♦ ∼

Mat och fler fiktiva mord?

Tidig lunch på Feiroz blev det idag med en arbetskamrat från en annan avdelning. Det var delvis ett jobbmöte, men också ett kompismöte. Och perfekt att få i sig varm mat idag. Förutom att prata flytt och krämpor pratade vi om vår gemensamma kärlek: böcker.

Chicken tikka masala med C. Feiroz version var god, men inte som Annas.

På tal om mat har jag beställt en helgkasse från Korgtassen. Jag ska hämta kassen på fredag, men tänkte äta innehållet på lördag. På menyn står:

• Förrätt: Grön ärtsoppa med pepparrotskräm
• Huvudrätt: Fiskpaket med ört-, sardell- och citronsmör samt primörer
• Dessert: Toscaäpple med vaniljkräm

Utöver detta smaskens har jag blivit lovad fler saltgurkor av Anna. Sååå goda! I kväll blev det faktiskt ”bara” mackor med massor av saltgurka på till kvällsmat. Jag åt en hel saltgurka…

Tofflisk kvällsmat med rostat bröd, massor av saltgurka, Hopptisarna och Flickorna och mörkret.

Annat ”godis” hittade jag i postboxen när jag kom hem. Där låg ett brunt bokpaket från Modernista med en alldeles ny bok, den svenska översättningen av Freida McFaddens bok Kära Debbie. Boken kom ut på originalspråk i januari i år (2026). Den ska jag givetvis hugga direkt efter att jag har läst ut Flickorna och mörkret, men första recensionsdag är inte förrän den 18 september. Tusen tack, Modernista! (Verkligen tur att jag inte dog i morse, med andra ord.)

Ett bokpaket…

…med Kära Debbie i.

Nu ska jag dråsa ner i fåtöljen och läsa. Igår såg jag SvT:s partiledarutfrågning med Magdalena Andersson här ifrån Linneanum i Barockträdgården. Kan du tänka dig, kära dagbok, hon är från Uppsala men visste inte när Uppsala universitet startade sin verksamhet, Sveriges första universitet… Nåja, alla kan inte kunna allt. Jag har bestämt mig för hur jag ska rösta i riksdagsvalet och troligen i regionvalet. Det är kommunalvalet som är assvårt. Vissa partier går fetbort lätt och en partiledare skulle aldrig få min röst eftersom hon inte vet vad en kommunikatör kan ha för arbetsuppgifter. Jag menar, hon kan inte ha nån aning för då skulle hon inte ha viftat bort min yrkeskategori. I kväll är det ingen partiledarutfrågning… och det kanske är bra. Det finns ju viss risk att det kan bli ett ”mordförsök” på en TV.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Mammisens älskade Tisslingar fyller elva år idag. Det går inte en dag utan att jag saknar dem, gosedjuren Citrus a k a Cittis och Lucifer a k a Lucen.

Mammisens lilla kicka Citrus…

…och mammisens pojkis Lucifer blev elva år idag.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.