OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, på balkongen satt jag…

Fläder-GT och en stunds balkongläsning. Notera att de rosa iselefanterna i glaset matchar mina pelargoner.

…igår kväll även efter middagen. Jag blandade mig till och med en fläder-GT i hopp om att bli svalkad. Jorå, lite grann. Jag läste. De rosa selefanterna i glaset matchade mina pelargoner. Jag är visst mycket för att färgmatcha – Gravglänta och middagsmaten matchade ju varandra tidigare på kvällen.

Månen var lika fantastiskt röd som kvällen innan. När Stings konsert i Botaniska trädgården började gick jag in. Det var omöjligt att koncentrera sig på bokstäverna i boken. Musiken slog sönder meningarna. Ensamheten dundrade i takt med låtarna mellan husen. Jag tog soffkuddarna med mig in i vardagsrummet, ställde in det lilla brickbordet, drog till balkongdörren och drog för gardinen så att inte nån nyfiken kunde roa sig åt min ensamhet.

UKK och den röda månen var mitt sällskap en stund.

Jag satte på TV:n och betade av de två avsnitt av Cooper & Fry som låg uppe. Riktigt bra serie, det där. Och skönt när två avsnitt hänger ihop och avslutar ett fall. Britterna kan.

∼ ♦ ∼

Söndagen bara passerade…

Jag vaknade lite sent, inte väckt av vare sig möhippa eller springande barn. Som vanligt gjorde jag kaffe (fördelade veckans medicin medan jag väntade att det skulle bli klart) och tog med mig in i sovrummet för att dricka på sängen och läsa. Två tredjedelar av boken hade jag läst. Del två i den inleddes med ett nytt försvunnet barn. 

Två tredjedelar hade jag läst i boken när jag slog upp den i morse.

Söndagsstart.

Söndagsfrukost åt jag tidigt. Konstigt nog var jag hungrig. Idag blev det fil med färska bär till det rostade brödet, men jag tog fram de två sista påsarna rabarber, de var från Motala, ur frysen för att koka mer kräm.

Söndagsfrukost med Hopptisarna och en spännande bok.

De två sista påsarna rabarber är framtagna från frysen och ska bli kräm.

Efter tandborstningen satte jag mig i fåtöljen och läste ut boken. Den var riktigt spännande mot slutet och innehöll också en cliffhanger. Bytet gick till en annan bok om pojkmord fast danska, inte skånska.

Bokbyte från skånska pojkmord till danska dito.

När inlägget om Gravglänta var skrivet och publicerat och puffat för här och var skrev jag det här. Och började svettas. Det kändes som om åskan närmade sig… Jag bäddade snabbt och hoppade sen in i duschen.

∼ ♦ ∼

Åktur, kräm och kaka

Det här med söndagsmiddag hade jag inte planerat för  alls. Ingen lust hade jag att gå och handla nåt. Det fick bli nåt ur frysen, eller? Jag tog ändå bilen för en åktur. Det regnade när jag var ute. Undras om det var en drunkningsolycka i Gamlis – eller kanske nån grillare där som eldat på för mycket – för det stod en brandbil intill vägen och en var på väg ner till badplatsen.

Jag skulle varken bada eller grilla utan åkte hem och kokade kräm. De sista två påsarna rabarber från Motala blev en stor, härlig skål med rabarberkräm. Det blir perfekt kvällsmat de kvällar jag har ätit lagad lunch på dan. I morrn blir det inte lagad lunch, utan jag ska göra matsäck att ta med. Mackor och ett kokt ägg ska jag äta mitt på dan vid skrivbordet på jobbet. Men innan jag utförde nåt mer köksarbete åt jag helgens andra Noisette. Jag vet inte om jag ska kalla den en kaka eller en bakelse… Skit samma, helt beroende är jag, fast det blir inte fler än två Noisette per vecka och då på helgen.

Rabarberkräm kokade jag på de sista Motalarabarberna.

Söndagsfika med Lögner och Noisette.

Efter fikat skrev jag lite till och sen funderade jag ytterligare ett varv på middag. Jag hade inte pratat med nån sen fredag lunchtid. Kanske borde jag ändå gå till Ali och Andreas och både äta och få en liten pratstund… Nej, det är inte roligt att gå ut och äta ensam, men jag gör det ibland.

∼ ♦ ∼

Tre smårätter och bruten tystnad

Det blev ett besök på Byblos och både Ali och Andreas var där. Ali går emellertid på semester nu strax, medan Andreas får sin semester senare. Det är dem väl unt. Jag fattar inte hur de båda kunde se så… svala ut i den här tryckande värmen.

I kväll valde jag tre kalla smårätter – Baba Ganoush, dolmar och getost med tomat och lök. Efterrätten och kardemummakaffet blev jag bjuden på. Till maten drack jag en liten Almazaöl och ett glas libanesiskt rött, Kzara.

En Almaza medan jag begrundade menyn.

Getost med tomater och lök var jättegott och en ny rätt för mig.

Baba Ganoush och dolmar tar jag alltid.

Desserten och kardemummakaffet blev jag bjuden på.

Jag hade boken med mig och läste nåt kapitel, det blev inte så mycket mer. Tystnaden bröts med alldeles lagom mycket prat med Ali och Andreas. Runt omkring fanns annars de som höll låda. En föreläste vid ett bord, en person sopade ner smulor på golvet, två manspersoner hade inte respekt nog att klä sig i långa byxor för restaurangbesöket och ett par var så tråkiga att klockorna stannade. Dessutom kunde de inte hålla vinglas på rätt sätt. Suck! Nobody is perfect, least of all me…

Nu ska jag ta en mugg Zoegas medan jag glor på nyheter och sen är det läggdags. Sista arbetsveckan innan fem veckors ledighet väntar…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Min mamma var expert på Tysta leken. Jag klarade bara 53 timmar den här gången. Men det går bättre och bättre. Snart tystnar jag helt, kommer till ro.

”Warte nur, bald ruhest du auch

∼ ♦ ∼

Livet är kort.