OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, ännu en söndag…

Söndagar är lite dryga, tycker jag. Idag har det dessutom varit pingstdagen. Pingst är ingen storhelg som liksom firas, inte sen annandag pingst togs bort till förmån för (?) nationaldagen. Vi som arbetar ska inte få vara lediga för mycket och för ofta. Många gifter sig i pingst. Det har jag inte gjort. Jag gifte mig en midsommarafton, men det är så länge sen att det är preskriberat (jag är också länge sen skild).

Spännande slut…

Igår satt jag uppe ovanligt länge. Jag läste och jag såg ett avsnitt av Misstänkt och ett avsnitt av Trom. Halv ett la jag mig och vaknade… klockan sex. Det var ändå rätt bra med sömn, det. Nåt kaffe fixade jag inte förrän bortåt halv åtta. Jag försökte somna om, men det gick inte idag heller. Jag hade väl sovit tillräckligt. The Sugar man hade jag ungefär 120 sidor kvar av när jag började läsa i morse. Slutet var så spännande!

Trots spänningen läste jag inte ut boken i morse. Det fanns lite annat att göra, dryga söndagsgöromål som att duscha, tvätta och fördela medicin.

Men så kom jag på att jag inte hade provsmakat rabarberkrämen och det skulle ju göras. Den var… inte så god som mammas, bara nästintill perfekt, om jag får säga det själv. Den blev lagom söt och lagom i konsistensen. Och glad är jag att jag har två påsar till i frysen att koka mer kräm på. För att fylla på magen i morse tryckte jag i mig ett par fröknäcken också med räkost och kaviar.

Nästintill perfekt rabarberkräm!

Och så några fröknäcken på det.

∼ ♦ ∼

Promenad med bil och till fots

Det blev åter en blåsig, men solig och varm dag. Jag behövde handla mjölk och fil och tog bilen för att göra det. Visst behöver jag ljus och luft, fast hur kul är det att ta en söndagspromenad, sitta i parken eller fika på uteservering ensam? Inte alls kul. Dessutom, säg den lycka som smärtfrihet innebär som varar? Givetvis sträckte jag mig eller nåt och HEPP! så högg det till i ryggen. Den här gången ganska högt upp. Jag har kört en sväng med massagekudden och gått omkring lite. Hoppas det räcker… Det funkar inte om jag ska få ont och svårt att gå igen…

Jag klarade i alla fall promenaden med bilen och handlade det jag skulle, samt lite till förstås. Så är det ju alltid. Kaffet börjar ta slut och två paket hamnade i varukorgen. Sen blev jag sugen på Snickersglass och gula remmar är bra att ha hemma. Nån söndagsmiddag köpte jag däremot inte. Jag fick ta fram en matlåda ur frysen och tina kycklingkorv och makaroner.

Mjölk, fil och lite till handlade jag.

Söndagsmiddag på tining.

Sen slängde jag på mig hemmauniformen och kastade mig i soffan för att läsa. Det gick väl nån kvart innan det kom ett sms. Av nån anledning hade jag nätshoppat böcker från Bokus som inte skulle levereras hem utan till en Instabox. Idiotiskt! Men jag fick ta på mig jeans och skor igen och traska iväg till Kvarnen för att hämta mitt paket i en box. Note to self: beställ inte till Instabox nästa gång – jag fick ljus och luft eftersom jag var tvungen att ta en promenad. Det var jobbigt.

Böckerna jag hade köpt var Anne Holts sista bok i serien om Hanne Wilhelmsen, Diamanter och rost, och Mattias Edvardssons bok Vykort från en mördare. Dumt nog är den senare boken del två i en serie där jag inte har läst första delen, så den boken får ligga på vänt.

Jag fick ta en promenad till fots och få ljus och luft…

…för att hämta ett paket från Bokus i en Instabox…

…med två kriminalromaner.

∼ ♦ ∼

Bokbyte och söndagsfika med en tandläkare

Efter alla promenader fick jag äntligen lägga mig igen och läsa. Jag hade typ 50 sidor kvar och boken var så vansinnigt spännande. Lustigt nog gissade jag inte på mördarens identitet den här gången för det var fan omöjligt. De tänkbara förövarna betades av en efter en. Till sist blev det bokbyte i alla fall. Jag bytte bladvändaren om en sockerman och seriemördare till en bok jag har fått för recension om en tandläkare.

Bokbyte från en bok om en sockerman och seriemördare till en bok om en tandläkare.

Och när inlägget om boken till vänster på bilden var publicerat behövde jag definitivt en fika. Jag goffade helgens andra Noisette och läste prologer och de första kapitlen i tandläkarboken. Nog undrar jag vad det är för bok jag har tackat ja till att läsa och recensera, men än så länge är den välskriven. Författaren har redan lockat in mig till en dramatiserad skildring av verkliga händelser kring sin pappa.

Söndagsfika med en tandläkare och en Noisette.

∼ ♦ ∼

Makaroner och antikviteter

I vanlig tid värmde jag på mat i micron. Det var en rejäl portion kycklingkorv och makaroner, men jag slukade den för trots allt var jag hungrig. Medicinen/medicinerna gör att jag vill äta hela tiden, fast det går ju inte. I vart fall tillfälligt blev jag mätt. Det måste ha berott på tomaterna, som jag kom ihåg att skölja och ställa fram i sista stund.

En rejäl portion söndagsmiddag med Hopptisarna och Tandläkaren.

Nu väntar säsongsavslutningen av Antikrundan. I kväll ska jag hänga med till Botkyrka. Och efter det är söndagarna lika trista som förut.

Jobbryggan är packad, rena kläder framhängda, medicinen sen länge fördelad och ryggen är… sisådär. Men jag klarar nog en arbetsvecka även om den också känns lite dryg med organisationsutredningsrapport och annat smått och gott.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jag har inte pratat med nån sen i fredags. Tysta leken går bra, men söndagen har varit dryg.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.