OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, idag har det varit MIN dag…

Så kom dagen. Min födelsedag. MIN dag. Ett år äldre, knappast visare, mest sjukare, men ändå levande. Jag bestämde mig för att minimera antalet måsten idag och bara försöka ha en bra dag. 

TACK till Maria och Anders, Anna, Barbro, Agneta, Ewa och Béchir, Ing-Mari, Mia och Lotten för att ni kom ihåg mig!

På väg att bli min dag…

∼ ♦ ∼

Födelsedagsförmiddag

Natten var ganska OK. Jag hade en riktigt besvärlig hostattack, men sen fick jag sova hyfsat. Somnade om efter morgonmedicinen dessutom och vaknade runt 8.30. Födelsedagskaffe på sängen fixar jag själv numera. Ingen sång, inget tänt ljus… Men paket och kuvert hade det kommit. Bortglömd kan man inte säga att jag blev. Paketen var så vackert inslagna att det nästan var synd att öppna dem. Men det gjorde jag! Jag fick två hett önskade böcker, Minnet av en mardröm och Föraktet, och godis av Anna och en mycket fyndig Zwitscherbox med fågelkvitter och ett bokmärke (också fyndigt, ju!) av mammakusinen M och hennes A. Mammakusinen B hade skickat ett kort med en rejäl rapport senaste nytt.

Inte bortglömd, minsann…

Ett av de vackert inslagna paketen.

Fyndigt fågelkvitter, hett önskade böcker och smaskigt godis i paketen.

Födelsedagsläsning och födelsedagskaffe på sängen.

Efter allt detta upprivande (!) vidtog sedvanlig morgonsyssla en söndag, det vill säga läsning. Dödsspelet går mot sitt slut och kanske tar jag nån av födelsdagsböckerna sen. Eller också sparar jag dem, för snart är det ju långhelgsledigt för mig. Eftersom jag ska göra ett nytt försök att återgå i statens tjänst i morrn är det lättare att släpa med sig en pocketbok i jobbryggan. Vi får se. Jag planerar inte min läsning nåt nämnvärt utan väljer det jag är sugen på i stunden.

Medan jag låg och läste hörde vännen Agneta av sig per sms. Jag lovade att ringa när jag fått lite röst tillbaka. Den lilla röst jag hade tog nästan slut när Annas snälla mamma ringde på förmiddagen för att gratta. Vi pratade inte länge alls, jag blev så glad att hon hörde av sig.

Några måsten klarade jag av före frukost, bland annat att ta hand om gårdagens rena och torra tvätt och fördela den kommande veckans medicin. Vidare började jag packa jobbryggan. Men sen fick det vara nog med trista aktiviteter. Jag slurpade i mig flingor och mjölk med jordgubbar som inte hunnit mögla än och fem droppar grädde. Så gott!

Födelsedagsfrukost med familjen.

∼ ♦ ∼

Eftermiddagsfirande

Efter att ha rest mig lite oförsiktigt högg det till i ryggen, så nu kan även åkomman ryggont läggas till övriga på listan. Jag försökte dämpa med en het dusch, Linnex och massagekudde. Det gick väl så där.

I vart fall kunde jag sitta ner tillräckligt länge för att inta mitt födelsedagsfika. Ja. Jag åt upp allt på bilden, så sen dess mår jag illa också.

En fyller bara år en gång om året. Det ska firas med en rejäl födelsedagsfika.

Det blev till att försöka kurera sig gen0m att ligga raklång och läsa. Det blev givetvis bokbyte. Jag valde att lämna brotten i ett vintrigt Västervik och hett Thailand för eventuella brott i Norge på en av Hurtigrutens båtar 1940.

Bokbyte från brott i vintigt Västervik och hett Thailand, till brott i Norge på Hurtigruten.

∼ ♦ ∼

Födelsedagskväll

Det är söndag och jag åt rester från igår. Jag sparade en matlåda med kalkon och klyftor och frös in en låda med kalkon. Ett glas rött blev det även idag, samma vin som igår. Ja, det fanns kvar i flaskan även om de här vinglasen, som jag fick i 40-årspresent, rymmer en hel del dryck.

Födelsedagsmiddag med familjen.

I afton ska jag se Antikrundan och som vanligt amatörvärdera. Då är jag inte tillgänglig, utan helt fokuserad på fina grejor. I morrn ska jag kliva upp, om nu ryggen samarbetar, klockan 5.45. Sen blir det intressant att se hur jag kan sköta mitt jobb utan röst.

Det här inlägget går inte att kommentera av olika skäl. Jag lämnar dig, kära dagbok, med några drömmar och några foton…

∼ ♦ ∼

Lillans… författardrömmar

Eftersom jag inte har nån att fira med slet jag fram Lillans bok. Min mamma påbörjade den, men när hon sen blev sjuk är mycket sparat och nedskrivet tack vare pappa – till och med gamla prov och betyg… Jag visste att jag hade författardrömmar redan då, för jag kunde läsa och skriva – sisådär… – tidigt. Här är några av mina tidigaste… bokmanus (klickar man på bilderna blir de större):

I Lillans bok fanns mycket intressant…

Min första (?) bok var svart.

Den handlar om en flika som htr Lena och inte vill komma in och en mamma som drkr kfe.

Jag skrev en krigshistoria tidigt!

Och spännande historier med Anna och Anders.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Givetvis ska jag bjuda på några bilder. Det finns ganska gott om foton på mig som barn. Min pappa var ju journalist och på den tiden förväntades dessa även vara fotokunniga. Det är han som har tagit alla bilder nedan. Och jag måste förklara att jag föddes i Motala, men vi flyttade till Tranås när jag var ungefär ett och ett halvt för min pappa hade fått jobb med tjänstebostad där. Det visade sig vara utmärkt med tanke på barnomsorg när min mamma var inlagd på sjukhus långa perioder. När jag skulle börja skolan flyttade vi tillbaka till Motala. Dit flyttar jag inte igen förrän jag ligger i en urna.

Åtta dygn gammal.

Mamma i högklackat med barnvagn och jag med en nalle som är större än jag själv.

Jättekul att springa in på redaktionen och göra ordning.

Skrivmaskinist.

Fyra generationer. Jag var morfars flicka!

Astråkigt när mamma var på sjukhus.

Gymnastiska övningar. Men Helen var INTE min bästis. (Hittade inga balettbilder, tack och lov!)

Jag med min riktiga bästis i Tranås, Lena Klingkling. Lille Per ville gärna hänga med oss också.

Lucia hos farmor och farfar.

Konfirmation. Senaste bilden på mig i kjol?

Lirar gitarr i föräldrarnas trädgård som 25-åring, med hockeyfrilla och glajor.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.