Fredag kväll den 7 november och lördagen den 8 november 2025: Utsökt Casa Tofflan 2017 och allt ljus på Uppsala-Baldur


OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Ett glas rött Casa Tofflan 2017

Utsökt rött Casa Tofflan 2017.

Gårdagskvällen blev en perfekt fredagskväll. Jag kollade på senaste avsnittet av Förrädarna inklusive Gravkammaren och jag kikade på ett par avsnitt av Kalla kårar, allt på TV 4 Play. Förrädarna gick som jag trodde, för ibland är folk ju som de är (skriver inte mer för jag vill inte spoila). Kalla kårar trodde jag att jag skulle gilla, men jag tyckte mest att det var segt. Jag ska i vart fall se de resterande två avsnitten.

Allt annat än segt var vinet Casa Tofflan. Jag öppnade den näst sista vinflaskan från batchen den 11 februari 2017. Vinet var mer än drickbart! Alkoholhalten hamnade på hela 15 procent. Det var aningen oklart och doften sisådär. Men smaken… helt fantastiskt att vinet har hållit sig genom tre (3) flyttar, till exempel. I kväll avnjöt jag det till middagen, rester från förra lördagen (kalkon och klyftor).

∼ ♦ ∼

Idag vaknade jag precis före morgonmedicinlarmet. Jag var väl lite uppspelt eftersom jag skulle få pojkbesök. Innan killarna anlände tog jag fram en matlåda på tining till i kväll. Jag hann  inta två muggar kaffe på sängen och läsa ut boken med mysterienovellerna. Boken jag ska läsa nu har några år på nacken och är dessutom en historisk roman. Bäst av allt är att Jag vill inte tjäna utspelar sig i Uppsala. Jag gillar som bekant att läsa lokala författare och Ola Larsmo är inte bara Uppsalaförfattare utan en god författare.


Nån gång mellan 8.30 och 9 dök pojkarna upp.
Husse gick till tåget, men Baldur stannade för han skulle vara hos mig hela dan. Den här gången gick det väldigt smidigt att lämna. Jag tog en dusch sen när vi blev ensamma. Baldur satt så snällt i hallen och vaktade. Men han låg inte på filten. Vi busade lite och jagade leksaker och hade dragkamp. Efter det blev både hunden och jag lite trötta…


Det blev dags för frukost.
Jag kunde konstatera att banan gillar Baldur inte, men cornflakes och ost är gott. Själv åt jag fil och rostat bröd. Hopptisarna höll sig undan av nån anledning.


Efter frukosten borstade människan tänderna
och satte sig sen vid datorn. Hunden la sig intill på sin filt. En stunds ro.

Baldur på filten med leksak i arbesrummet

En stunds ro.

∼ ♦ ∼

Dagens första promenad gick till Höganäsparken. Och så vidare till tant Mia i blomsterhandeln. För där visste Baldur att det vankades godis. Idag var Mia extra snäll för pojken fick en leksak också. Det var som värsta kinderegget ju.  Mia överöstes av hundpussar.


Sen promenerade vi lite till innan vi gick hem.
Då var vi ganska trötta båda två och behövde vila. Jag la mig på soffan. Baldur ville gärna ligga där också, men det blev lite trångt, så han provade alla möjliga ställen…

Det var en riktigt seg och mörk novemberdag, men vi orkade busa lite till efter att vi hade vilat. Jag kastade leksaken och Baldur hämtade. Sen hade vi dragkamp igen. Alla mattor låg på sniskan.

Eftermiddagsfika intogs först, läsning blev det sen. Jag åt Noisette från Butiken på hörnet, Baldur mumsade på vildsvinsgodis. Han blev visst helt slut av allt bus och godis.

∼ ♦ ∼

Husse ringde framåt kvällen och var på väg hemåt. Jag åt kalkonmiddag och Hopptisarna vågade sig fram. Baldur höll sig på mattan.


Idag var det verkligen allt ljus på Uppsala.
Det vill säga… allt ljus på Uppsala-Baldur. Nu väntar vi på Husse så att lillpojken får gå och lägga sig.

Baldur med ljuskrage

Allt ljus på Uppsala-Baldur. Vi träffade för övrigt Sasha Mops på sista kvällspromenaden.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… jag hade kunnat få ha Baldur hos mig i morrn också, men nu är det ju så att när en bara har två lediga dar i veckan behöver en göra saker som valpiga hundar inte kan vara med på. Hade det gått att lämna honom några timmar… 

Men nu blir jag ensam med min vidunderliga utsikt och den mörka novemberhimlen över UKK.

Mörka moln över UKK novemberhimmel

Ensam med min vidunderliga utsikt över UKK.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Profilbild för Okänd

About Tofflan

En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 Responses to Fredag kväll den 7 november och lördagen den 8 november 2025: Utsökt Casa Tofflan 2017 och allt ljus på Uppsala-Baldur

  1. Profilbild för Merete Merete skriver:

    Høres ut som en herlig lørdag! Baldur er bare SÅ fin❤️

    Gilla

    • Profilbild för Tofflan Tofflan skriver:

      Han är jättefin och väldigt lätta att ha på besök. Idag har han varit här hela dagen. Husse och han har nyss gått hem och klockan är snart 21.

      Baldur var ett gott sällskap idag när det var en årsdag som gjorde mig lite ledsen.

      Gilla

Lämna ett svar till Merete Avbryt svar