OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Idag skulle jag få komma ut och få frisk luft, men det blev ingen morgonpromenad till jobbet.

Hur trött kan en mänska vara??? Asså jag fattar inte. Jag orkar fan ingenting vissa dar. Det känns som om hjärnan jobbar i lim, men kroppen rör sig också som i lim. Fruktansvääärt lååångsaaamt… Ibland kan jag känna mig som 100 år. På söndag blir jag 63 och ett halvt. Idag väntade emellertid en annorlunda dag. Även om såna dar kan göra mig extremt trött kan de lika gärna ge mig massor av energi. Alla vill vi väl känna oss behövda och idag skulle jag få känna det. Samtidigt skulle min insats innebära att jag inte var ensam och att jag skulle komma ut och få frisk luft. Mycket bra kombinationer.

Men nån morgonpromenad upp till jobbet blev det inte. Jag skulle ju jobba på distans, det vill säga hemifrån. Därför bjuder jag här på några bilder från mitt köksfönster där växter uppenbarligen trivs. Kolla in mina tre Saint Paulior, till exempel. Två av dem har jag köpt hos Nya Björck Blomsterhandel. Alla blommor, såväl krukväxter som snittblommor, som kommer därifrån har varit fina och haft lång livslängd, bara så du vet, kära dagbok.

Saint Paulia blå variant.

Saint Paulia lila, har nästan blommat ut.

Saint Paulia blå mindre variant.

Läget med Busk-Margit då? Tja hon har en liten röd tomat fortfarande och fyra små gröna. Jag har bestämt mig för att om jag ska köpa en tomatplanta till nästa sommar, om jag lever då, då ska den stå i köksfönstret hela sommaren, inte på balkongen. Min balkong är helt öppen och där kan bli väldigt blåsigt. Pelargonerna klarade sig finfint där ute, men tomatplantor trivs inte, det har två säsonger visat.

Busk-Margits lilla röda…

…och fyra små gröna tomater.

∼ ♦ ∼

Min torsdag inleddes precis som vanligt med dusch och filfrukost. Det nya för idag var att jag strödde lite flingor på filen för att klara mig till lunch. Men det är svårt att äta när en mår illa och jag mår ofta illa på morronen av nån anledning. Nej, jag är inte gravid.

Med kökslampan tänd läste jag några sidor i Gråterskan. Den går snabbt att läsa, Camilla Läckberg är en driven författare.

Torsdagsfrukost med flingor i filen, annars som vanligt med Hopptisarna och min bok på gång, just nu Gråterskan.

Vid sju-tiden satt jag vid jobbdatorn, dock med vissa avbrott under första timmen eftersom min mage reagerar när jag äter nåt. Jag ägnade första delen av förmiddagen bland annat åt att läsa Språktidningens nyhetsbrev och byta svarsmeddelande på jobbtelefonen så inte E behöver reta sig på att jag har ett gammalt meddelande. Jag hör dock att jag fortfarande har en dålig röst, men skit samma. Jag vill fan inte bli förknippad med min gamla avdelning. Morgonmöte var det som vanligt och så rullade förmiddagen på. Igår började jag skriva på de tre sista förproduktionstexterna. Jag har sparat de kanske svåraste till sist, så det tar sin lilla tid. Igår gjorde jag klart en. Den tog extra lång tid eftersom jag gjorde det mesta av den på jobbet och i ett öppet kontorslandskap där jag jobbar finns många pratare… Idag skrev jag resten plus letade bilder samt fixade till dem i rätt format.

Även utanför pågick arbete. På gården backade en enorm flyttbil från Östra Aros in. Det arbetet slutförs på en dag. Hade jag vetat att firman existerade när jag skulle flytta hit hade jag givetvis engagerat den i stället för den lurendrejerifirma som jag anlitade. Ingen skugga på de två flyttgubbarna som slet häcken av sig – med en alldeles för liten bil och en man kort. Vilket jag i och för sig fick betala rätt mycket extra för eftersom jag blev beskylld för att ha ställt dit fler grejor på Main Street än vad jag hade angett. Och då hade de varit där och tittat och bedömt från flyttfirman. Nä, jag vet. Jag är inte den första att ha blivit lurad, men vad har man att sätta emot som ensam kvinna med taskigt hjärta när en flytt tar längre tid än beräknat..? Idag vid rusningstid till stora parkeringen tyckte Uppsala usla kommun att det var en bra tid att asfaltera på gatan utanför, kring busshållplatserna – den gamla och den nya. Det arbetet, att ta bort en hållplats och göra en ny, är nu inne på sin sjätte vecka. Riva bort gammal asfalt gjordes en kväll. Och jag vet inte vilken tid som är dummast. Smartast hade väl varit mitt på dan när folk inte har bråttom till eller från jobbet eller vill sova…

Flytt på gården…

…asfaltering på gatan.

Strax före lunch kom min assistent för dagen, det vill säga Baldur. Han fick en egen filt intill min skrivbordsstol, fast han tyckte att det var roligare att gå runt och snoka lite.

Baldur fick en egen filt vid min skrivbordsstol.

Jag fixade lite lätt och snabb lunch till mig – och till Baldur ordnade jag ett eget ”matställe” i köket. Men det var ingen vidare mat, tyckte han om vattnet och torrfodret. Ett par bitar ost var OK enligt husse, så det fick han och det var smaskigare. Jag själv åt en lätt lunch och sen satte jag mig för att jobba igen med min nya assistent för dagen.

Kolla! Ett nytt matställe.

Men urk. Vatten och torrfoder…

…medan hon äter ost, till exempel.

Två bitar ost senare…

Finns det mer?

Assistenten sov lunch medan jag jobbade.

Emellanåt blev det både gos och bus. Baldur testade ifall min filt kan vara nåt till Halloween. Men jag tyckte att han var alldeles för söt.

Kan jag ha den här till Halloween?

En söt buse som har hyss för sig.

I stället för att fika på eftermiddagen tog vi en promenad till Butiken på hörnet. Lite skällig var mr B på ditvägen och ett tag släpade han på en stor pinne (då skällde han inte), men i affären och på hemvägen var han hur lugn och fin som helst – trots att han bara fick titta längtansfullt på tårtorna. Jag köpte två Noisette, men de ska ju vara till helgen. Baldur övervakade noga att jag stoppade dem i en burk och sen in i kylen.

Baldur gillade att titta på tårtorna i Trillerbutiken.

Baldur övervakade noga att de båda Noisetterna las i burk och sen in i kylen.

Efter arbetsdagens slut åt Baldur och sen tog vi en promenad. Jag fick använda en bajspåse för första gången. Vi hälsade på hos M på blomsterhandeln och Baldur fick massor av hundgodis där. Sen gick vi hem så att jag fick äta och ta medicin och därefter bestämde vi oss för att fortsätta softa på soffan. Husse hörde av sig och berättade att han blir sen och missar ett möte i kväll. Det är tågförseningar, surprise, surprise. Men på Baldur och mig går ingen nöd, vi har det så gott här i soffan. Eller… Baldur tyckte att det blev lite trångt och flyttade över till fåtöljen.

Kycklingkorv Stroganoff med mycket ris…

… som Baldur inte fick smaka.

Nu ska vi fortsätta att softa i soffan.

Varför trängas i soffan när det finns en ledig fåtölj framför TV:n?

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… i morrn är det fredag och jag blir ensam igen. Jag ska gå och handla på lunchen, för det har tagit slut på en del livsmedel. Men på lördag ska jag ta bilen och hämta min julklapp hos Elon Bo Wahlgren. För den har kommit. En röd, en.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.