OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Söndagskvällen fick ett fint avslut med ett långt samtal med en gammal god vän. Vi jobbade ihop i början av 1990-talet. Sen skildes våra arbetsvägar åt. Många år senare fick vi kontakt igen, då som kompisar. För nio år sen flyttade kompisen från stan och vi har träffats en gång sen dess. Vi rings ibland, men jag tror att det var typ tre år sen sist. Så då förstår du, kära dagbok, att vi hade mycket att prata om och att samtalet pågick i över en timme.

Bra samtal med en före detta jobbarkompis, numera kompis.

Inget partajande i helgen, ingen spänning, men jag är nöjd.

Nån timme senare gick jag och la mig, nöjd med den gångna helgen som vissa andra säkert skulle tycka varit astråkig, ostimulerande och intetsägande. Jag har inte längre några större krav på partajande och spänning och många människor klarar jag mig utan. Framför allt såna som plötsligt vill umgås för att det inte finns nån annan just då att umgås med? <== spekulation Jag vägrar vara ett nödfall och bokar in olika saker för att träffa människor som jag vill träffa just då av en specifik anledning.

Jag tror att till och med ryggen mådde bättre av samtalet med min kompis. Eller också blev den skraj, jag ställde nämligen fram en burk med smärtlindrande piller på köksbänken. Nån tablett till natten behövde jag aldrig ta.

∼ ♦ ∼

I morse var det bara elva grader utanför köksfönstret när jag satte mig vid köksbordet för att äta frukost. Jag läste och snart är Norr om paradiset utläst.

Måndagsfrukost med läsning. Och Hopptisarna, förstås.

Måndagen var grå och lite mörk först, men när det sen var dags att gå hade himlen blivit blå. Temperaturen hade stigit något. Jag tog en tröja för säkerhets skull.

Blå himmel över järnvägen och också över det som var Sivia torg tidigare.

På väg…

Promenaden upp till jobbet blev skön. Jag fick upp pulsen, inte så att nåt flimmer startade, utan en sund höjning. Eftersom morgonluften var behagligt sval blev jag inte varm förrän jag kom fram till jobbet. Jag kände varken av ryggen eller högerbenet när jag gick, däremot ömmar vänsterfotens ovansida. Gissningsvis är foten överansträngd. Nu har den fått vila rätt mycket i helgen i alla fall.

Arbetsdagen passerade förvånansvärt snabbt. Eller… det känns väl så när en gör ganska roliga saker. Till och med dagens möten var just ganska roliga. Artikeln jag bett om att få fakta- och citatgranskad till onsdag kom redan idag. Jag gjorde justeringarna och skickade därefter en förfrågan om översättning. Sen var det i princip lunch. Och efter lunch kom beskedet att översättningen är på gång och kanske levereras i morrn, till och med!

Skrivbordslunch på jobbet med några sidor ur Norr om paradiset.

Eftermiddagen ägnade jag mest åt att förkovra mig och hämta inspiration via läsning av diverse skrifter (utan att nämna vilka). Och Stora A gjorde mig uppmärksam på att Anne Franks dagbok har förbjudits i skolor i Florida. Varför då, undrar jag? Vart i hela helvetet är vi på väg? Då känner jag mig ganska futtig som blir sur över att förlagen väljer så kallade recensenter som inte ens kan skilja på var och vart, inte heller de och dem, som hellre lägger ut snygga bilder som inte har med boken de läst och skrivit om att göra än att skriva djupare och just recenserande om en bok som en författare lagt ner mycket tid och energi på att skriva. Är våra författare värda så lite??? Jag har i alla fall en väldigt läst blogg i Uppsala och en väldigt läst blogg inom kategorin litteratur och skrivande i Sverige. Det glädjer jag mig åt, snokare till trots. Men bäst av allt: jag älskar böcker och skrivande (och fina skrivböcker och dito pennor).

En vacker bok och en penna representerar min kärlek för böcker och skrivande.

∼ ♦ ∼

Det blev en varm promenad hem och när jag kom hem, en stunds vila på soffan. Idag orkade jag defintivt inte laga nån mat, jag hällde upp gazpacho och bredde smörgåsar.

Smörgås och gazpacho med Hopptisarna och Norr om paradiset.

Kvällen ägnar jag åt min favoritsysselsättning/min kärlek – att läsa böcker. Det blir nog bokbyte i afton!

Och i morrn ska jag till hjärtmottagningen och hej å hå, ba…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… ett citat från Søren K. Ta till dig, kära dagbok och eventuellt andra som halkar in här och läser min dagbok.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.