OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Inte många sidor kvar i morse.

Skön söndag? Ja, ganska så. Här har inte hänt så mycket. Jag hade ju tänkt ta itu med lådorna idag, men blev klar redan igår. Därför kunde jag börja dagen långsamt med läsning och kaffe på sängen. Jag hade ungefär 50 sidor kvar innan jag kunde skriva min recension. Nån timme blev det i sängen i vaket tillstånd. Boken var extra spännande mot slutet. Det fanns flera misstänkta och skumma karaktärer, men jag gissade fel. Det är ett tecken på att en spänningsroman är bra. Redan igår kväll hade jag valt vilken bok jag ska läsa härnäst. Pocketböcker är lätta att ha med sig i ryggan. Valet föll på senaste delen i en isländsk serie. Även den här boken handlar om ett försvinnande.

Bokbyte från en spänningsroman om en försvunnen fru till en spänningsroman om en försvunnen bebis.

Jahapp vad skulle jag mer hitta på den här gråmulna söndagen? Jag provade Annas äpple- och ingefärsmarmelad på mina rostade frukostmackor. Suveränt gott!

Söndagsfrukost med Hopptimisten. Under osten ligger Annas marmelad.

Söndagsfika vid köksbordet från Triller med Hopptimisten och Efterspelet.

Sen tog jag bilen och körde några mil, bara för att. Att åka en sväng blir ett sätt att komma hemifrån. Nu har jag ju dessutom extra svårt att gå på grund av hälsporren och ljumsken. (I skrivande stund vet jag inte hur jag ska kunna gå till jobbet i morgon bitti.) Bilen blir en räddare i nöden. Utan den skulle jag bli ännu mer isolerad än vad jag redan är. Innan jag styrde hem igen handlade jag.

Nästa söndag ska jag i alla fall umgås. Jag ska fira ett, möjligen två födelsedagsbarn. Det arrangerade jag på eftermiddagen efter några mobilstamtal. Så nu måste jag försöka införskaffa presenter innan dess. Jag har bestämt vad det blir, sakerna ska bara inhandlas. Och efter det stärkte jag mig med helgens andra Noisette från Butiken på hörnet. Jag var iväg i fredags och köpte två såna. Tyvärr hann jag inte in till Mia på Nya Björck blomsterhandel i helgen, så några fräscha blommor blev det inte. Jag slängde de sista tulpanerna i köket idag, har bara kvar eucalyptusen och persikokvistarna. Men det är också ganska fint, om än inte så färggrant.

Ett skumbad fick avrunda eftermiddagen.

Eftermiddagen avrundades med ett skumbad. Jag fixade fötterna också trots att jag har bokat fotvård, men det är först om ett par veckor, på Alla hjärtans dag. Eftersom jag inte har nåt annat hjärta än ett väldigt kasst ville jag vara lite snäll mot mig själv och bjuda mig på omvårdnad av fötterna.

Till kvällen hade jag inget planerat heller, inte ens middagsmat. Det fick bli ost, kex, ett glas appassimtento och Annas marmelad. Jag klarar mig utan mat fram till lunch i morrn när jag ska äta med Lisbeth, hon som egentligen heter nånting heeelt annat.

Tofflisk söndagsmiddag – ost, kex och vin i sällskap av familjen det vill säga Hopptimisten och boken Efterspelet.

∼ ♦ ∼

I morrn är det måndag och som vanligt är ryggan packad och rena kläder framtagna. Jag har fördelat medicin och det tar 100 år numera, men nu är det gjort för en vecka framåt. Efter jobbet ska jag försöka ta en repa på Distingsmarknaden med Anna. Det har fallit lite snö här, fast bara så att marken är täckt med ett tunt lager vitt. Inte så färggrant väder heller idag.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.