OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…

Jag är Groke, det vill säga Mårran.
Igår kväll roade jag mig med att göra ett test, ett Mumin-test. Det hela gick ut på att se vilken Muminfigur jag blev. Resultatet blev inte överraskande Mårran. Eller Groke, på engelska. Mårran är en läskig figur, kall och otäck och kan inte prata. För de övriga Muminfigurerna är hon ett hot, men hon är också sinnebilden för ensamheten – trots att hon innerst inne längtar efter värme och ljus. Hon sägs skildra den mycket ensamma människan som inte kan ta till sig kärlek. Genom det hon ser ut som och verkar vara – mörk och arg – förblir hon ensam. (Lustigt nog är hon vit på bilden intill.)
OK, det var bara ett test kring påhittade figurer, men ändå. Ytterligare en bekräftelse på att jag ska hålla mig för mig själv. Jag ska inte ens tro att jag kan vara trevlig och social i vissa sammanhang, utan jag ska dra mig undan i min grotta. Det är så skönt att ha en stor lägenhet där jag kan gå runt i rummen och gömma mig var jag vill. Det förvånar många att jag som är ensam bor i fyra rum och kök. Jag är ganska less på allt från höjda ögonbryn till kommentarer om det – en sån som jag borde nöja mig med ett, max två rum. Men jag visste nog vad jag gjorde, visste hur det skulle bli, när jag tog den här lägenheten – jag hade ju även tidigare bott ensam i en fyra. Här lever jag och här ska jag dö. Den sista resan och flytten till Barndomsland gör jag i en urna.

Antikexpert i Falsterbo igår.
Igår, torsdagskväll, roade sig Mårran-Tofflan med att amatörvärdera fina grejor från Falsterbo i Antikrundan. Du ser, kära dagbok, jag deltar i verkligheten på sätt och vis, på mina villkor. Från fåtöljen framför TV:n får jag resa och träffa folk – utan att de behöver se mig och utan att vi behöver prata med varandra. Perfekt ju för en sån som mig. Uppenbarligen var jag helskärpt igår för jag lyckades skrapa ihop tre stjärnor på diplomet och omdömet antikexpert. Hade jag varit en people person kunde jag kanske ha bytt jobb. Nu fnissar jag lite nöjt för mig själv och klappar mig på axeln – det är ingen som tar i mig mer än när jag betalar för det (frisören, fotvårdaren, typ).
∼ ♦ ∼
Idag på morgonen har det varit ett jävla liv utanför. Och nej, då menar jag inte promotionssaluterna utan från grävarbetet på Väderkvarnsgatan. Då tänker jag på Älskarinnan med flera som bor precis intill där de stökar. De börjar ju ibland före klockan sju…
Min fredag började tystare med att jag rev ur sängkläderna för att bädda rent. Jag har använt rikligt med Linnex på ryggen och sånt sätter fula spår på underlakan. Ofräscht! Efter morgonduschen åt jag frukost med Hopptimisten och tända ljus. Givetvis läste jag. Tulpanerna från förra helgen var med, men de börjar bli skräpiga. Kanske fräscha blommor ska införskaffas till helgen..?

Fredagsfrukost med lite skräpiga tulpaner, Hopptimisten, Fallet Valentina och givetvis tända ljus i mörkret.
Efter frukosten satte jag mig för att jobba. Jag gjorde bildval till min senaste artikel och jag skrev artikeln färdigt samt skickade iväg den för fakta- och citatkoll. Sen var det ett par möten och så plötsligt lunch igen.

Hemmalunch med rensad tulpanbukett och min familj för dagen – Hopptimisten och Valentina.
Eftersom jag hade flyt med jobbet för en gångs skull var jag noga med att ta mikropauser. Idag vattnade jag krukväxterna, körde en maskin tvätt, hängde tvätt, bäddade rent, diskade, rensade lite bland tulpaner och växter. Ryggen har hållit och det är det viktigaste. Däremot har jag känt av ljumsken och hälsporren. Vägningen i morse visade en liten viktnedgång, vilket ju är bra för kroppen.
Före lunch tog jag en kort friskvårdspromenad ner till Butiken på hörnet. Min helg är nu räddad eftersom helgens fika är inköpt. Noisette, förstås. Två stycken, givetvis. Och nej. Jag ska inte bjuda nån på fika, jag ska äta båda själv.
Även efter avslutad arbetsdag och dito arbetsvecka tog jag en promenad. Jag styrde stegen till soprummet och därefter Korgtassen för att handla några saker jag glömde köpa igår. Dessutom fanns laxfiléer till bra pris, så jag köpte ett gäng ifall lusten faller på att steka firre.
Till i kväll var ju middagen redan kirrad. Jag dukade fint – nån måste ju vara lite snäll mot mig – och serverade mig ett glas riesling. Musiken som porlade ut ur högtalarna var klassisk och lugn. Jag hoppas den inspirerar mig.

Fredagsmiddag med Hopptimisten och Valentina.
∼ ♦ ∼
Helgens planer? Som vanligt är de få. Idag fick jag rensa rejält i min privata kalender. Två helger i februari blev blanka. Kanhända gör jag en aktivitet på egen hand den ena helgen eller också skiter jag i det. Det behöver jag ju inte bestämma nu, jag har ju bara mig själv att fråga. Jag har också messat och frågat Anna om pirran. Kanske kan jag ha den här hemma i källaren tills jag känner att ryggen är hyfsat stabil för det pirran ska användas för. Troligen svänger jag över i morrn och hämtar den innan Anna börjar jobba.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis… det är ju inte bara böcker som min värld. Så även blommor och växter. Just nu bor persiko- och eucalyptuskvistar hos mig. Innerligt snälla, vill mig väl och får mig att må lite bättre en stund.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.










Haha – Mårran var jag rädd för som barn! Jag tror jag skulle ha lite mer förståelse för henne nu… Sen blir jag alldeles trött när jag läser att folk tar sig friheten att kritisera hur stort du bor. Det är väl din ensak! Vi är två på 129 kvadrat, och folk tycker till om det också, men antagligen inte lika ofta…
GillaGilla
Folk har åsikter om allt och ibland måste de berätta om dem också. Det var likadant för min mamma. Hon flyttade från villa till en trea efter fyra år som änka. Folk tyckte hon bodde alldeles för stort i lägenheten… Hon var ju van vid tre våningsplan och en trädgård… Jag flyttade visserligen inte från en villa i maj 2024, men en femrumslägenhet. Och eftersom jag är hemma så mycket nu är det viktigt för mig att ha flera rum för olika ”aktiviteter”.
Låter härligt med 129 kvadrat dock på två pers. Tycker inte ni ska bry er om negativa kommentarer om det.
GillaGillad av 1 person
Ja, helt rätt att om man är mycket hemma så är det extra bra med yta. Vi har gjort om barnens utrymmen till mer utrymme för våra ”hobbies” 😉
GillaGilla
Smart!!! Då är det ju inga rum som inte används. Det är det viktiga tycker jag.
GillaGilla