OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Tomten var hos mig också med bland annat den här halsduken från vännen FEM.

Häromdan när jag hade varit ute ett ärende mötte jag en förtjusande liten person. Jag var nästan hemma och noterade en mamma med två små barn. Det ena barnet sov i sin vagn och det andra, något större barnet, hade stannat sin mamma och kramade henne hårt. Viskade nåt som jag givetvis inte ville tjuvlyssna på när jag gick förbi. Sen visade det sig att den lilla familjen skulle in i samma port som jag. För att visa lite allmän artighet höll jag upp porten för dem. Mamman tackade, pappan, som var på väg att ansluta, nickade tacksamt, men det äldre barnet undrade varför jag gjorde så (höll upp dörren). Jag svarade:

”Jag skulle ju släppa in dig och mamma och vagnen – och nu pappa också.

Det äldre barnet nöjde sig med mitt svar, drog ner dragkedjan i sin jacka när vi stod och väntade på hissen och visade… en nyfådd stickad tröja. H*n var så stolt!

Jag kontrade med att visa den fina virkade (inte stickade!) halsduken jag fick av vännen FEM i julklapp.

”Tomten var hos mig också!

∼ ♦ ∼

I morse kunde jag sova lite längre. När jag vaknade hade det ljusnat, faktiskt. Den sista dagen…

Det ljusnar!

Jag fixade kaffe och hoppade sen ner i sängen igen. Boken var ju så spännande och jag hade bara 75 sidor kvar! Givetvis blev det bokbyte. Jag bytte från en bok om sjuka familjer till en bok om försvunna familjemedlemmar. Det är den tredje och sista boken jag nätshoppade före jul. Tur att det snart kommer en laddning till och att jag har ytterligare en julklappsbok att läsa.

Bara 75 sidor kvar i morse och så spännande!

Bokbyte från en bok om sjuka familjer till en bok och försvunna familjemedlemmar.

Sen blev det frukost och dusch. Jag plockade fram en ren duk (med mycket katthår – Tisslingarnas favoritlöpare på Main Street) som skulle läggas på köksbordet till aftonen och la fram en ren linneservett. I kväll skulle här dukas fint och ätas skaldjur. Jag är lite trött på det julröda, faktiskt. Röd är en sån glad färg och den passar inte mig. Svart är mer min färg.

Sista frukosten i rött.

Julklappsvantarna från Dotra passar perfekt!

Idag på nyårsafton hade jag inte tänkt gå ut utan bara häcka inomhus. Det har blivit kallt igen, fyra minusgrader och vitt på taken. Men som ett brev på posten (varför säger man så? Det kommer väl aldrig några brev direkt längre?) började ryggen bråka igår kväll. En oförsiktig rörelse och sen var det kört. Jag har gjort mina övningar, gnussat på rikligt med Linnex, använt massagekudden flitigt och så blev jag ju tvungen att ta en promenad för ryggens skull. Givetvis iförd min julklappshalsduk. Idag fick även Lovikkavantarna som Dotra stickat åt mig till julklapp sin premiärtur. De passar perfekt och var alldeles lagom varma denna kyliga sista dag i december 2024.

Promenaden gick till Nya Björck blomsterhandel. Där köpte jag mig en nyårsbukett – visserligen i rött och vitt, men den ställdes i en svart– och vitrandig vas. Jag petade i lite blåbärsris från julbuketten med tulpaner, men rosorna blev kvällens färgklick.

Nyårsbuketten från Nya Björck blomsterhandel blir kvällens färgklick.

∼ ♦ ∼

Annars är det rätt stilla här i kväll. Anna ringde på seneftermiddagen. Det var gott att höra en mänsklig röst. När det blev dags och magen började knorra dukade jag och ställde fram skaldjur och sånt jag hade köpt igår på Korgtassen. Jag hade tänkt försöka ge mig på att öppna en av de tre flaskor bubbel jag har. Men det visade sig att inget av dem passade till skaldjur. Vilken tur att jag hade en flaska R Riesling Organic 2023 på kylning. En äldre årgång av vinet, 2021, (länken går till den!), gav jag högsta Toffelomdöme. Jag har tidigare i december druckit 2023:an och den var lika god. Det fick bli detta vin till nyårsmiddagen. Havskräftorna var härligt salta liksom laxcheesecaken. Laxpatén var däremot lite intetsägande, men räkorna finfina. Jag fick göra en paus förstås mellan skaldjuren och ostbrickan. Då funkade det bra att diska och att gå ut med skal till soprummet.

Middagsvinet.

Laxpaté, laxcheesecake, havskräfta och räkor…

…kex, bröd, ostar och ren linneservett förstås.

Jag blev tvungen att ta fram hummergaffel och kräftkloknäckare.

Nu är det bara resten av kvällen kvar… Jag ska öppna en flaska amarone från 2011, men gissar att jag bara hinner njuta av ett glas.

∼ ♦ ∼

I morgon är en annan dag, ett nytt år. Jag har tidsinställt en publicering av det tolfte inlägget om mitt bokår 2024 samt en årskrönika 2024.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.