OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Ljus i mitt mörker – och rykande hett kaffe.

Mörker, mörker, mörker och huvudvärk näst intill illamående. Det var vad jag vaknade till i morse. Mörkret vaknade väl alla till, inte bara jag. Det regnade i alla fall inte i morse – alltid något bra när en ska promenera till jobbet – men det hade aviserats regn senare på dan. Jag iklädde mig regnjacka och medtog paraply. Men först tvingade jag i mig frukost hemma och rykande hett kaffe. Det är egentligen bara det senare jag vill ha. Tyvärr är jag tvungen att äta till medicinen – både på morronen och på kvällen. Jag hatar det. Det har rubbat hela min tillvaro och mina ätvanor. Inte till det bättre.

På kvällarna slänger jag gärna i mig onyttigheter. Igår var inget undantag. Det är väl därför jag inte skriver om kvällarna längre. Efter kvällsmaten gör jag typ inget annat än äter godis och/eller kakor, läser eller ser på TV. Mitt händelserika liv… Mitt ENORMA sociala nätverk består av godis, kakor, böcker och TV-röster. Det är sällan jag tittar. Ibland har jag på för att höra mänskliga röster. Ibland är jag så ljudkänslig att jag måste stänga ute ljudet från grannarnas glada barn med torra TV-röster. Min verklighet.

Promenaden upp till jobbet var ganska behaglig ändå denna morgon. Det var tolv grader varmt. Tyvärr blev jag flåsig. Det har med hjärtat att göra. Återhämtningen gick snabbt ändå idag. Lönnen är fortfarande ståtlig och har ganska många löv kvar.

Dagens lönn.

Idag var det möten inlagda hela jävla eftermiddagen. Ett blev till sist inställt. Möten tycks vara nåt som min avdelning älskar att hålla. Hälften av dem ger ingenting, i alla fall ger de inte mig nånting. Avdelningsledningen var iväg på ett heldagsmöte. Bara det… Två avstämningsmöten hade jag även på förmiddagen, men de var korta. Idag har jag jobbat med högt och lågt, bland annat bilder. Bäst idag var den inplanerade lunchen med en namne från en annan avdelning. Det är guldluncher att få sitta och prata med nån som är normal (när man själv uppfattas som onormal). Det är möten med människor som ger nåt, faktiskt. För även dessa luncher handlar till stor del om jobbet. Dagens lunchmöte var så givande att jag blev fyra minuter sen till nästa möte…

Dagens guldlunch på ThaiBreak.

Lunchen livade upp mig på två sätt – både humörmässigt och kroppsligt. Med en rejäl lunch (många onyttigheter, jag tog två portioner plus kaffe och kakOR och kolOR på maten) behövde jag inte äta massor på kvällen. Men åter fick jag bevisat för mig själv att jag inte ska undvika människor utan tvärtom söka deras sällskap. En behöver inte älska alla, men dem en träffar och dem en umgås med ska vara såna en gillar.

Jag traskade hem i ett ösregn och blev bara lite blöt om tårna. I hissen träffade jag en trevlig granne och hans barn och fick en stunds småprat. Sånt gör mig faktiskt gott och mycket gladare. Så när jag kom hem nätshoppade jag två Ashleigh & Burwoodljus. Strax kom ett sms från Helena på Blomstertorpet att de bara hade ett ljus av den doften jag ville ha, men kunde jag tänka mig ljus nummer två i en annan doft? Det kunde jag. Förhoppningsvis doftar det härligt här i höst samtidigt som ljusen skänker mig värme. Ljus i mitt mörker. Och kanske ger jag mig själv favoritljuset, vit ceder och bergamott, i julklapp..?

Mitt favoritdoftljus till höger och ljuset i en annan doft jag ska prova. Foto: Helena, Blomstertorpet.

Kvällsmaten bestod av tre tunna mackor med ost och kalkonsalami, paprika och tomater. En halv mugg kaffe kändes snålt, men jag drack en kopp efter lunchen och nån måtta får det vara. I glaset är det inte rödvin utan tranbärsjuice.

Mackor och tranbärsjucie i kväll vid tända ljus och med Hopptimisten och Röd som blod.

∼ ♦ ∼

Jag tror att jag har lite ork att gå med dammvippan så kan jag dammsuga i morron. Det är fredag och jag ska jobba hemifrån. På lunchen måste jag som vanligt gå och handla – och gå till apoteket. Förhoppningsvis är det torrare ute då. Helgen i övrigt ska jag tillbringa lite med Citrus och Lucifer på lördag och söndag. Jag längtar efter dem så!

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Han Kang får årets Nobelpris i litteratur. Ytterligare en pristagare som jag inte har läst eller ens hört talas om. Har du, kära dagbok???

∼ ♦ ∼

Livet är kort.