Kära dagbok…

Ibland är det så att en möter människor som en bara råkar gilla. När det gäller Nina är det precis just på det sättet för mig. Ändå känner vi inte varandra utan jag har varit gäst när Nina har jobbat på Churchill Arms. Hon har varit bossen på plats och hon har lyft stället rejält. Men nu är det slut med det. På torsdag går resan till nya hemmet i London. Nähäda, jag är inte ett dugg avundsjuk! (Jag fick inte nåt Englandsstipendium i år heller, by the way. Vem vill premiera gamla tanter?) Churchill Arms har en del bra personal kvar, men Nina var nåt alldeles extra. Det blir inte samma sak att gå dit igen. (Och jag tror att hon kanske saknar stället och alla jobbarkompisar samt en och annan gäst, för hon var inte jätteglad hela tiden igår kväll.) Men tack och hej och lycka till och när jag kommer till London nästa gång då ska vi ses!

Skål i GT med melonsmak…

…för Nina som flyttar. (Hon var inte lika glad hela tiden.)

Anna känner Nina ungefär lika bra eller lite som jag och var förstås också bjuden på tack-och-hejdå-partyt igår. Hon valde att vara hemma och förbereda nationaldagsmiddagen för oss och sin snälla mamma efter en lång arbetsdag. (Hon skulle dessutom börja jobba tidigt idag.) Sen säger hon själv att jag är mer social än hon. Och ja. För mig är det viktigt att träffa vänner, bekanta och nya människor.

Jag blev inte sen, kom hem 21.30, eftersom jag även idag på nationaldagen ska umgås med människor – Anna och Annas snälla mamma på Slottet. Hemma luftade jag en flaska appassimento och så tog Anna och jag var sitt glas och några bitar ost. Vinet har jag druckit tidigare. Nu har flaskan fått ett modernare utseende och priset har höjts 14 kronor.

Ett glas av detta vin som jag har druckit tidigare årgångar av…

…till en ostassiett ihop med Anna när jag kom hem.

∼ ♦ ∼

Nationaldagsstart för mig.

Idag har balkonggubbarna borrat lite. Jag blev förvånad när jag hörde detta och såg firmabilen parkerad på gården. De har uppenbarligen inte ledigt idag. Konstigt, för själva renoveringen går ju inte precis fort framåt. Jag noterade dock att lägenheten på bottenvåningen på vår sida har fått sin inglasning monterad. Nu återstår bara resten plus att balkongerna mot gården inte har fått sina räcken på plats än heller.

Jag inledde min dag med läsning och kaffe på sängen efter att ha tömt kattpottorna och gosat med katterna. De får vara ensamma några timmar idag, men jag kommer hem till kvällen medan Anna sover kvar på Slottet. Det finns en lång kom-ihåg-lista med mat och grejor som jag ska ha med.

∼ ♦ ∼

I kväll packar jag jobbväskan igen, för i morrn är det dags att jobba – tre hela dar innan det kommer en ledig helg. Jag är trött och känner mig sliten, men semestern dröjer än till en bra bit in i juli. Kanske är det därför ryggen har gjort sig påmind igen..? Nåja, jag gick 14 250 steg igår och det gillade den. Den är lite bättre idag.

∼ ♦ ∼

En fin nationaldag önskar jag dig, kära dagbok, och eventuella läsare som är välvilligt inställda till skribenten!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.