En recension av den första delen i Sjöräddarna-serien.

När knappt en vecka av juni hade passerat hittade en riktigt somrig bok ner genom brevinkastet och landade på dörrmattan hemma. Det var Rebecka Edgren Aldéns första del i Sjöräddarna-serien, Svarta segel, som Romanus & Selling vänligen sänt för recension. Tack till förlaget och författaren! Jag blev glatt överraskad eftersom jag har läst författarens tidigare böcker och uppskattat dem mycket. Så ja. Förväntningarna var höga.

Det är mitten av juli och vågorna kluckar mot båtar och bryggor i Stockholms skärgård. Joanna har gett sig ut för att segla med sin storebror Zack. Hon är tyngd av sorg och hoppas kanske att havet och sällskapet av brodern ska få henne att må bättre. Några dagar senare hittar sjöräddaren Annika en övergiven segelbåt som ligger och driver i Möjafjärden. Var är båtens ägare?

Upptakten till den här sommardeckaren är onekligen spännande och salt. Varför är båten övergiven och vad har hänt? Berättarperspektivet växlar mellan Joanna och Annika och det är så de två parallella berättelserna växer fram – för att så småningom förenas. Personernas yttre och inre beskrivs på ett sätt som gör dem levande och trovärdiga som karaktärer. Boken inrymmer såväl omtänksamma och goda människor som avundsjuka och onda. Att detta är en psykologisk thriller råder det ingen tvekan om. Det är intressant att följa hur författaren ger karaktärerna först konturer och därefter färglägger dem. Här får jag som läsare även följa med personerna i boken bakåt i tiden. Spel mellan människor är alltid intressant att läsa om, även om jag tycker att det är aningen för mycket stundtals kring olika kärleksrelationer. Men nåja. Sådan är verkligheten.

Uppväxt som jag är vid vatten, dock en insjö, uppskattar jag mycket miljöskildringarna av havet och öarna. Svensk sommar med stekande het sol – och lika heta känslor.

Det här är en spännande deckare och jag läser den snabbt. Jag lyckas inte lista ut vem som är mördare eller ens vem som är offer förrän det avslöjas i slutet. Då är det riktigt, riktigt bra. Självklart väntar jag ivrigt på uppföljaren.  Författaren har nått upp till mina förväntningar med råge.

Toffelomdömet blir det högsta.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.