Satanskäftarna


Ett inlägg om den trettonde delen i Malin Forsserien.



Mons Kallentofts bok SatanskäftarnaFavoritförfattare… Ja det har jag ganska många. 
En av de manliga favoriterna är Mons Kallentoft. Och det handlar inte bara om att vi är från samma trakter utan att han faktiskt skriver bra böcker. Jag blev verkligen jätteglad när jag fick veta att Malin Forsserien inte hade avslutats 2018. Hösten 2020 kom den trettonde delen, Satanskäftarna. Detta är också den fjärde delen i sviten som är inspirerad av de fem sinnena.

Linköping och vår. Då hittas en ung man mördad. Hans kropp är skändad och det verkar som om mördaren har bitit honom och ätit av honom. Malin Fors och Zeke får hand om fallet. Den mördade mannen var homosexuell, nåt som kan vara ett motiv. Det verkar ganska troligt när ytterligare en man hittas död på liknande sätt. Även mordoffer nummer två var homosexuell. Samtidigt som Malin och Zeke arbetar med fallet njuter Malin av sin nya relation med Ulf, medan Zekes relation med Karin tycks vara på upphällningen.

Boken är på totalt strax över 300 sidor, vilket jag tycker är en bra längd. Kapitlen är väldigt korta. Detta gör att boken går snabbt att läsa. Lite för snabbt, tycker till och med en sån som jag. Jag hade nog önskat lite mer… fyllighet. Vissa delar av berättelsen, de som handlar om Malins och Zekes relationer, får i mitt tycke aningen för stort utrymme. Jag hade gärna läst mer av huvudberättelsen, den som utgör kärnan i denna kriminalroman.

Som vanligt är det annars välskrivet och jag hittar dessutom bara två (2) korrekturfel. Flyhänt och, också som vanligt, snudd på poetiskt. Och vi som har varit med ett tag vet att kärleken inte bara är vacker utan kan vara jävligt grym också.

Men Mons… Detta…

”’Var hon gay?’ frågar Malin sedan.
Samantha Dell stönar kort.
‘Nej, det finns ingen hatbrottskoppling. Hon var gift och hade två små barn.’

Asså… det är 2020 och kvinnor kan ha barn och vara gifta – med andra kvinnor. Sen lyckas jag dessutom lista ut ett och annat före upplösningen. Det blev lite för… tydligt.

Toffelomdömet blir högt. Men citatet ovan och att jag lyckades lista ut saker och ting kostar en toffla.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, HBTQ, Personligt och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.