Ett inlägg om ett prosecco.

Ungdomligt och friskt, men örtkryddorna i maten gjorde eftersmaken bitter.

Som de goda katoliker vi är åt vi fisk igår på fredagen. Äh, skojar bara. Katoliker är vi inte, men vi åt lax till middag. Fästmön var och handlade och slank in på Systembolaget för en flaska bubbligt vin. Valet föll på Piccini Prosecco Extra Dry. Som namnet säger är det ett prosecco.

Det här vinet är ljusgult till färgen och gjort på druvan glera. Det är en vitvinsdruva som tidagare kallades för prosecco. Från och med 2009 kom en ny bestämmelse i Italien om att det är vinet som ska kallas prosecco och druvan glera. Bestämmelsen hade till syfte att få ett internationellt skydd för namnet prosecco. Detta är även godkänt av EU. De flesta gleraodlingar finns i Italien.

Vårt Systembolag säljer Piccini Prosecco Extra Dry för endast 95 kronor flaskan. Alkoholhalten ligger på 11 procent och sockerhalten på 11 gram per liter. Vinet rekommenderas som sällskapsdryck, vilket borde få varningsklockor att ringa, men också till fisk och skaldjur. Laxen som vi åt igår hade lite för örtkryddade tillbehör för att fisken och det här vinet skulle bli en perfekt kombo. Jag tror mer på skaldjur.

Så här kan en läsa på Systembolagets webbplats om vinets smak och doft:

”Fruktig, ungdomlig smak med inslag av gröna äpplen, honungsmelon, citrus och päron. […] Fruktig, ungdomlig doft med inslag av gröna äpplen, honungsmelon, citrus och päron.

Vinet är sannerligen både fruktigt och ungdomligt. Citrussmaken och päronsmaken är tydliga, liksom honungsmelon. Gröna äpplen och päron noterade jag även i doften. Den örtkryddade laxen (egentligen var det potatisklyftorna och såsen till som var örkryddade) gav tyvärr vinet en ganska bitter eftersmak. Men… alla förtjänar en andra chans och jag tror att detta prosecco blir toppen till skaldjur.

Toffelomdömet hittills blir högt.

Livet är kort.