Kära dagbok…

Jag tog rast igår eftermiddag och satte upp mina vita fötter en kvart.

Att ta pauser även när en jobbar hemifrån eller på distans är nåt som jag ofta slarvar med. Eller det blir kanske mer så att jag går ifrån lite då och då i tanke att ta rast – och så sitter jag och läser jobbmejl eller skriver i jobbchatten via mobilen. Igår eftermiddag var jag emellertid duktig och gick ifrån, fixade kaffe, tog min bok på gång och satte upp mina vita fötter i en kvart.

Idag blev det lite sämre med rast på förmiddagen, men på eftermiddagen gick jag ifrån och fikade. På förmiddagen skippade jag rast eftersom jag behövde ta ut flexledigt för att åka till bilverkstan och visa upp bilen. Jag meddelade frånvaro redan igår till ett Zoommöte jag var kallad till kl. 9.30 idag (skulle vara på verkstan kl 9). Inte vet jag om nån annan anmält frånvaro, men… Eftersom jag hann hem två minuter före mötet, loggade jag in. Inte en käft var där. Det visade sig att ytterligare två personer hade försökt delta, men att mötet var tomt. En kan ju inte låta bli att undra hur det är med hyfs och disciplin att säga till i förväg att en inte kan vara med eller att passa tiden…

Idag var det mulet.

Det var mulet på Fästmöns lediga dag, så i stället för att åka till Slottet bokade hon tvättstugan för stortvätt. Lagom nog hittade jag en kattspya på en liten matta och mattan hann med att tvättas också. Det var väl inte det roligaste att ägna sin lediga förmiddag åt att tvätta i tvättstugan, men nu är det gjort och det är ju bra.

Dan segade sig fram och jag erkänner att jag hade tankarna på annat än på jobb. Framåt eftermiddagen kom nån åsksknall och åska blir en ju inte precis pigg av. Jag fick ändå en del gjort, bland annat ett par textgranskningar och diskussioner kring texterna med mera. Extra roligt var att chatta med herr Fredag som är tillbaka i tjänst om än på längre distans än jag (Storbritannien). Vi har gått tillbaka till att prata (eller skriver gör vi ju nu) på engelska igen.

∼ ♦ ∼

Jag var redo för en längre sittning på verkstan, men det tog max 30 minuter.

Jag åkte till bilverkstan på förmiddagen. De tog in Clark Kent* direkt och återkom redan inom nån halvtimme med beskedet att även om det inte var det värsta felet lär det kosta en del. På eftermiddagen idag (efter kl. 14)  skulle verkstan få besked om när reservdelarna kan levereras. Har vi tur och delarna leveras snart kan de sen laga och besiktiga min bil nästa vecka så att jag slipper körförbud första semesterdan. Jag hörde mig för lite grann om leasingbil ifall och jag fick veta att det skulle gå att ordna och kanske till och med till ett bra pris. Tyvärr fick jag ingen signal från verkstan på eftermiddagen om nån leverans av reservdelar, så nu känns det som att leva i ovisshet igen.

∼ ♦ ∼

Vi hade inte varit så förutseende när det gällde middagsmat till idag, men vi tände levande ljus och trollade ihop en lyxig (!) måltid bestående av var sin trekantsmacka med kyckling och pesto, jordgubbar och blåbär med mjölk och lite ”lös” grädde samt två Wasasticks av paprika respektive ost var med vatten till det.

Middag med levande ljus, trekantsmacka och bär med mjölk och grädde…

…samt Wasasticks och vatten.

∼ ♦ ∼

Igår kväll messade jag mammakusinen B bland annat angående det rekommenderade brevet jag fick. Ovanligt nog fick jag inget svar, vilket gjorde mig orolig. Jag messade därför ett av hennes barn, min syssling H, och vi uppdaterade varandra lite om senaste nytt. Vi har inte varit jättenära varandra som vuxna, men vi lekte en del som barn när hon hälsade på sina morföräldrar i Motala där jag bodde då. Lustigt nog bor hon idag strax söder om Stockholm, så det är närmare än förr i tiden. Vi lovade att försöka skärpa oss och hålla bättre och tätare kontakt. Det gör varken ont eller är svårt att skicka sms, till exempel.

∼ ♦ ∼

Dagens mest spännande var nog för min del det blåa paket utan avsändare som kom genom brevinkastet. Det innehöll en alldeles nyutkommen spänningsroman för recension. Tusen tack till DIBB Förlag!

Ett blått tvåkilospaket ramlade ner genom brevinkastet på eftermiddagen.

Ingen avsändare…

Men kolla vilket fint innehåll!!!

∼ ♦ ∼

*Clark Kent = min sjuke lille bilman

Livet är kort.