Ett inlägg om ett vin.

När en har semester blir det ofta lite annorlunda mat. Och annorlunda mat kräver ibland vin. Anna köpte hem en grillad kyckling som vi åt till middag igår och till den en flaska rött italienskt, Masi Valpolicella Bonacosta 2017. Flaskan kostade 105 kronor.

Anna köpte grillad kyckling…

…och en flaska Masi.

Till kycklingen gjorde Anna en sallad med grönsaker, fetaost och oliver. Vi plockade också fram ostbrickan med några goda ostar och kex. Systembolaget rekommenderar att vinet intas till lättare rätter av ljust kött eller stekt fisk, fågel, fläsk eller buffémat, så helt ute och cyklade var vi inte. Sockerhalten i vinet ligger under 3 gram per liter och alkoholhalten på 12 procent, alltså inget sött och starkt vin.

Så här kan en läsa på Systembolagets webbplats om vinets smak och doft:

”Bärig smak med inslag av skogshallon, svarta vinbär, örter och lakrits. […] Bärig doft med inslag av skogsbär, sötlakrits, svarta vinbär och örter.

Jag kände tydligt både smak och doft av lakrits och en ”ljusare” smak av bär. Vinet smakade inte surt utan passade utmärkt till såväl pippin som ostarna eftersom den släppte fram matens smaker. Vinet var gott och lättdrucket och gav varken tungt huvud eller trötthet.

Toffelomdömet blir det högsta. Det här vinet passar utmärkt till kyckling.

Livet är kort.