Kära dagbok…

Asså… jag hade inte tänkt skriva mer om lördagskvällen, men… De där spelen vi spelade igår var bara helt fantastiskt roliga. I alla fall för en som har kiss-och-bajs-humorn i behåll. Det har varit ett internt skämt mellan två parter att den ena ger den andra nånting som har med kiss och bajs att göra till jul och/eller födelsedag. Vissa växer sen upp och slutar tycka att kiss och bajs är roligt. Andra… fastnar i den sortens skoj. Äckliga familjerna är ett kortspel med helt underbara teckningar av Pernilla Stalfelt, hon som gjorde Bajsboken. Det gav jag bort för många år sen, men igår kväll gjorde det dundersuccé igen. Spelet är helt underbart, namnen skit(!)roliga och bilderna hysteriska. Det andra spelet var ett oöppnat Bajsmemory som faktiskt lärde mig ett och annat om skit. GISSA VEM SOM VANN – sin höga ålder till trots…

(Som vanligt gäller att klicka på bilderna för att se hela bildtexterna, bilderna i större format, bilderna i bildspel och för att kommentera en enskild bild.)

Äckliga familjerna är ett hysteriskt roligt spel.

Bajsmemory är lärorikt.

Gissa vem som vann!

Lucifer och Citrus undrade vad vill höll på med och varför vi skrek och skrattade så daaant. De är nog mognare än vi…

Vad håller ni på med???

Ni stör mig i lördagsslummern!

Avslutningen på lördagskvällen blev ost och kex och vin. Jag var optimistisk nog att öppna en ny flaska, det hade inte behövts. Men… när den nu var öppnad tog vi var sitt glas ripasso också innan vi gick och la oss. Vi somnade till normaltid och vaknade till sommartid. Lucifer började skråla vid halvsextiden, tror jag. Det var Anna som klev upp och pytsade upp mat. Jag tömde pottorna vid ett senare tillfälle i gengäld samt fyllde på sand och sopade. Anna har skickat efter en matta som förhoppningsvis behåller kattsanden bättre när katterna hoppar ur pottorna. Hoppas den kommer snart. Jag fixade i alla fall kaffe och det blev en stunds läsning i sängen. Jag har lite svårt att komma in i boken jag läser nu. Den är rörig och har för många ingångar, tycker jag, men Anna säger att det blir bättre och att allt knyts ihop. Vi åt frukost som Anna fixade. Jag duschade och tvättade mitt überskitiga hår och skrev en stund innan vi gav oss ut på dagens utflykt – efter vårtecken, på sätt och vis…

Ost, kex och vin fick avsluta lördagskvällen.

Svårt att komma in i…

Frukostsällskap.

Ett vårtecken för mig är att köpa nya gympadojor. Under många år hade jag inte råd att köpa nya skor alls, men jag hade däremot turen att hitta två par som har varit av väldigt bra kvalitet och som jag fortfarande, efter fem till sju år, använder. Nu ville jag emellertid ha nånting nytt. Nya skor var det även fler som behövde och med lite rabatt fick jag två par kalsonger gratis. Eftersom jag inte nyttjar kalsonger gav jag bort dem till nån som använder den typen av underkläder. Det känns bra att vi har fyllt på även i strumplådan för ett par veckor sen. Idag hade vi tur att hitta skor till oss alla tre också.

Mindre sköj, men behövligt, var det förstås att handla mat till oss och familjen Katt. Det tog runt en och en halv timme och vi var fullastade när vi kom hem. Eftersom grindarna nu är påmonterade till gården igen efter vintern var det lite mankemang med att köra in med bil. Tur då att vi var sex armar som kunde hjälpas åt att bära.

Skoprovning…

Mina nya gympadojor till våren.

Ibland behöver en handla seriöst… Då kan det se ut så här i vår varuvagn. Nu funderar vi på en hemkörning i stället.

∼ ♦ ∼

Söndagen börjar gå mot kväll. Vi ska äta lax till middag. I kväll ska jag säkerhetskopiera lite filer och rensa bilder. Det gäller att hålla efter så mobilen inte blir full igen. Vi får se hur det går att komma upp i morgon bitti. Två av oss ska upp i ottan, en får sova lite längre… Sommartid är ett vårtecken jag inte gillar, ifall du har missat det, kära dagbok.

Citrus får sova längst av oss alla i morgon bitti, men hon brukar inte vilja det. Kolla in den galna blicken…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.