Kära dagbok…

Gin o’clock borde bota benvärk, eller hur?
Den här dagen började lite bättre än gårdagen. Det vill säga ingen katt skrek eller spydde och jag kom till jobbet i tid. Men jag kan avslöja att det blev lite springeling i morse. Jag tvingades springa lätt två gånger under promenaden till jobbet. Dels över järnvägen, där det började plinga och blinka, dels över Kungsgatan, där gröna gubben började röra sig. Jag hann över på båda ställena utan att överträda lagar och regler och med livet i behåll.
Tyvärr gav springelinget mig riktigt ont i högerbenet. Det hör nämligen inte till vanligheterna att jag springer och sånt straffar sig. Foten är hyfsad, men benet har värkt hela dan, från knäet och upp i lår och bakdel. Så… jag får väl ta fasta på budskapet på brickan här intill. Jag såg den på Åhléns igår och var nära att köpa den. Men vi har ju så många brickor hemma…
Nåt som vi definitivt har hemma är böcker, fast det kan en ju inte få för många av, eller hur? Nu var jag ganska modest i mina inköp på bokrean hos Akademibokhandeln. Det blev två deckare, Stora stygga vargen och Trasdockan samt två trädgårdsböcker, Trädgårdsmästarens anteckningar och Odla året om. Deckarna är inbundna och kostade bara 69 spänn styck, trädgårdsböckerna betalade jag bara 99 spänn styck för. Nu ska vi sätta oss och lusläsa var sin bok, Anna och jag, så att vi blir världsmästare i trädgårdsskötseln i Slottsträdgården.

Mina inköp på bokrean 2019 – hittills…
∼ ♦ ∼
Min dag på jobbet har varit hektisk. Jag hade egentligen två möten på förmiddagen, men blev tvungen att dissa det andra eftersom jag behövde jobba. Råmanus till nyhetsbrevet ska nämligen vara klart att skickas ut till enhetscheferna i morgon bitti. Eftersom jag var låst av utbildningen i hjärt-lungräddning och hjärtstartare i två och en halv timma på eftermiddagen blev jag tvungen att fixa det mesta på förmiddagen och bara ingress och avslutning på eftermiddagen. Jag hann också med att jobba lite med vår externa webbplats med mera innan det var dags att lära sig rädda liv. Det var otroligt nyttigt med den här kursen i hjärt-lungräddning samt att få lära sig hur en hjärtstartare funkar med mera. Alla borde gå! Jag fotade en del, men drog också mitt strå till stacken så tillvida pass att jag fick skavsår på händerna efter kompressionerna – och byxan sprack… (ingen bild på det sista).
∼ ♦ ∼
Inte bara fot och ben har varit jobbiga, det har även magen. Jag känner mig svullen och stinn, trots output. Ofta. Kanske borde även jag prova LCHF, för vad jag förstår på min sambo har hon inte några problem med magen alls. Men… jag har ju som bekant kollegor som lurar i mig bjuder mig på kakor på arbetstid. När det gäller smaskiga kakor till eftermiddagsfikat, en tid på dan när jag är ganska trött, har jag numera ingen karaktär. Tack för Geisha-kakan, P!
Gårdagens kaka blev…
∼ ♦ ∼
Ett blogginlägg utan några bilder på katterna är inget roligt inlägg, så här är de senaste bilderna på gullnosarna.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.











Hjärt- och lungräddning hade vi på mitt jobb då och då. Jag har aldrig behövt använda kunskaperna, tack och lov. Jag är inte säker hur effektiv jag skulle ha varit. Men alltid fastnar väl något.
GillaGilla
Jag gick utbildningen på 1990-talet senast och mycket har ju ändrats sen dess. Hjärtstartare var t ex inget som fanns på arbetsplatser då.
Jo nog tror jag att nånting fastnar. Och det är ju bättre att göra nånting än ingenting, eller hur?
GillaGilla
Jag tror det är viktigt att värma upp innan man skall springa, men, det är ju dåligt med tid till det när det börjar blinka liksom 🙂
Vi får HLR utbildning/repetion varje år på vårat företag, det tycker jag är jättebra
GillaGilla
Ja äsch tänkte inte på uppvärmningen, bara sprang. Bara så du vet… Anna och jag har varit ihop i elva och ett halvt år. Hon har sett mig springa EN gång… 😛
Jättebra! Igår var vi bara fem från min avdelning. Tycker att ALLA borde lära sig. Även om man inte blir världsbäst är det bättre att göra något i stället för inget!!!
GillaGilla