Kära dagbok…
Fredagskvällen blev varm. Efter dammsugningen och kattutfodringen belönade jag mig med lite kvällsmat på ballen*, det vill säga en Staropramen och sen en Eriksberg samt snacksrester från skafferiet (torrostade jordnötter och salta pinnar). Ja jag tog några bitar ost och kex samt ett par glas Copertino lite senare framför TV:n. Det blev väl min middag, kan en säga.

Kvällsmat på ballen.
Kvällens sällskap var min bok på gång. Jorå, katterna var förstås hemma, men de föredrog att ligga i Mellanrummet på kökssoffan. Det var väl för varmt för dem på ballen. Först framåt 22-tiden kom Lucifer och hoppade upp i min sambos fåtölj.
Jag tittade på en skräckfilm lite senare och sen skrapade jag en av de två Trisslotterna jag hade fått av Anna i namnsdagspresent i onsdags. Plötsligt händer det – fast inte mig, dårå. Det blev ingen vinst, men väl en stunds förströelse. Lott nummer två ligger till sig, tills vidare.

Lördagslyx.
I morse sov jag ända tills klockan var fem i åtta. Jag tror inte att katterna hade jamat utanför eller krafsat på sovrumsdörren. Eller också hörde jag dem inte. Jag klev i alla fall upp vid åtta och gav dem mat och fixade kaffe innan jag kröp ner igen och läste i en och en halv timme. Lördagslyx med bok och kaffe på sängen. Frukost intog jag vid köksbordet. Hade lite kontakt med Anna som för en spännande tillvaro där saker och ting är lite väl ”äventyrliga”. Det är inte som hemma på Main Street där livet går sin gilla gång och jag njuter av tystnaden – det verkar som om hela huset är bortrest. Igår var det nån som grillade, men det luktade bara illa en liten stund i Bokrummet, det rum där vi har våra böcker och där jag sitter och skriver och där fönstret stod öppet.
Idag var det ungefär 20 grader och mulet till att börja med. Jag tvingade mig allt jag kunde att inte storstäda utan packade i stället ner läsglasögon och solglasögon i en ryggsäck. Det var tur att jag tog solbrillorna, för när jag sen gick hem tittade solen fram genom molnen och det blev 23 grader varmt.
Först gick jag till Vaksala torg för att kolla loppisen där. Det brukar vara så livat där på lördagarna. Idag var det svårt att tro att jag befann mig i Sveriges fjärde stad. Men lite ”torghandel” idkades i alla fall. Jag köpte inget. Traskade i stället upp till Röda Rummet. Där hittade jag inte heller nåt som fick följa med hem. På kanske nyligen bombhotade Åhléns shoppade jag ett Calvin Klein-brax som var nån form av manliga långkallingar. Jag tänker ha dem till mjukisbrallor. De var för övrigt inte tjockis-svarta utan jeansblå. Hos Clas Ohlson hittade jag en enda flaska citron-lime-essens till Sodastream, så den köpte jag. Sen träffade jag nån jag kände uppe i S:t Per-gallerian att jag blev så glad att vi kramades. Jag pratade i fem minuter med en människa, inte en katt. I gallerian finns en nyöppnad affär som heter Normal och ditin stolpade onormala jag och fyndade två deo. De hade inte bara min favoritsort, de hade den dessutom till jättebra pris – därför blev det två. Vilken grandios shopping, alltså: ett par långkallingar, en flaska essens och två flaskor deo…

Så jäva ful och tråkig och inte blev jag snyggare och roligare på selfien för att jag gjorde en ful min.
För att väga upp tråkhandlingen slank jag in på The English Bookshop. Där fyndade jag (nåja, jag betalade rätt mycket) en bok som har stått ett bra tag på min inköpslista, Tom Robbins bok Jitterbug Perfume (ett tips av kollegan Zeta). Sen hade jag inte lust att gå hem riktigt än, utan gick till Churchill Arms. Där köpte jag en Fuller’s London Pride som jag drack medan jag skrev mitt namn i boken och läste och insåg hur jävla ful och tråkig jag är. Två bekanta passerade nämligen, men den här gången hade jag ingen lust att ge mig till känna. En ensam tränger sig liksom inte på ett par.
Lördagseftermiddagen är på väg över i kväll. Jag kanske behöver äta nåt mer än frukost idag. Vi får se om jag orkar hasa iväg och köpa nåt eller hur det blir. Mat eller inte, jag har förstått att jag inte dör i köket.

Känns ju bra att veta – för min sambo, i alla fall.
∼ ♦ ∼
Nä, nån fotboll glor jag inte på. Min mamma hade älskat att göra det. Jag ska läsa i stället. Och sucka över hur barnsliga jag tycker att folk i gula tröjor är. De tycker säkert att jag är urtråkig, så det jämnar ut sig
*ballen = balkongen
Livet är kort.









