Ett inlägg om gamla grejor.
Antiktidningen hade anlänt medan jag var på 50-årsfirande. Igår upptäckte jag först vissa likheter som gjorde mig lite matt när jag hade slitit plasten av tidningen. På sista sidan fanns en bild av en matta som påminde mycket om en kelimmatta jag har under min läsfåtölj. Mattan fick jag för ganska länge sen av mina föräldrar och jag tror att den ursprungligen kommer från mina farföräldrar. Jag tycker att den är fin, för den har mycket orange i sig. Och inte blev den mindre fin när jag fick en glimt av vad den kanske kan vara värd…
När jag bläddrade i tidningen kom jag så småningom till läsarnas säljes-och-köpes-annonser. Höll på att ramla ur bästefåtöljen när jag såg att en säljare ville ha 1 200 för en dockservis – en dockservis som står i mitt vitrinskåp. Min servis, som ursprungligen var min mammas men som jag fick att leka med som barn, är tyvärr inte komplett och den har vissa skador, men… Jag gillar även den, lika mycket som mattan!
Sa jag att jag gillar gamla grejor???
Livet är kort.










Haha, vilka dyrgripar! Håll hårt i dem. Gamla grejer är ofta bra grejer, det är därför de är gamla, för att de hållit. Bättre än dagens slit-och-släng 🙂
GillaGilla
Jaa och det vete 17 hur gammal mattan är, urgammal, tror jag. Servisen är från 1930-talet och det stämmer bra, min mamma föddes 1935, Inte ens jag lekte sönder den utan det som saknas och som har gått sönder skyllde mamma på ovarsamma kusiner. (Vi nämner inga namn!..)
GillaGillad av 1 person
Haha, ”ovarsamma kusiner” låter som bra syndabockar, det finns ju ofta så många av dem så ingen behöver känna sig utpekade 😀
Gamla grejer är så spännande, all historia som finns i dem, hur de tillverkats och var de hört hemma. Av allt skräp vi köper nu lär väl inget finnas kvar om 90 år…
GillaGilla
Det var som sagt mamma som skyllde på kusinerna, jag har inga. Men deras ovarsamhet har gett dockservisen patina.
GillaGilla
Det påminner mig om att jag vid tillfälle måste upp på vinden och leta fram min mugg som jag fick ärva av farmor när jag var ett år, den hade hon fått när hon fyllde ett år, 1899 🙂 ”Snill Pike” står det på den och har inte blivit uppackad sen jag flyttade till stan… och nu så får vi se om det bli en Pike eller gutt till hösten, har tänkt att första ”piken” till barnbarn jag får, ska få ärva den
Kul med gamla saker 🙂
GillaGilla
Men å vilken kul idé! Håper på en pike, da, ellers må di pröv igjen og igjen, ikke sant?! 😉
Sen vet en ju förstås inte om den lilla är snäll, men bestemor Gunilla är ju det i alla fall. 😛
Jätteroligt med gamla saker, särskilt när de är del av ens egen bakgrund och historia. Det ekonomiska värdet bryr jag mig inte så mycket om, som de säger i Antikrundan. 😉
GillaGillad av 1 person