Kära dagbok…

Ytterligare en kall och solig dag utanför. Bara det att idag ska jag in i Utanför. Det är lite pay back time nämligen. Att ge tillbaka nåt till dem som har gett av hjärtat, utan baktankar och utan att det var villkorat. Jag funderar en del över detta och bokbytet igår från mord på såna som förstör alt. smyckar en stad till en kvinna som har rusat iväg till ett hus i skogen satte igång fler tankar…

Från mord till relation – gårdagens bokbyte har satt igång tankar.

Min start på den här dagen – kaffe och läsning i sängen.

Vi vill nog alla vara behövda på ett eller annat sätt. Jag vet att jag vill det och jag försöker göra saker som underlättar, inte villkorar. Men ibland grips jag av en förlamande tomhet och en känsla av utanförskap. En rädsla för att inte vara älskad, en rädsla för ensamheten, den som inte är självvald. Märkligt nog handlar boken jag läser till stor del om detta. Huvudpersonen Susanne har emellertid ett eget hus att fly till. Jag tvingas vara kvar här i Lyhörda huset och höra folk som skriker i stället för att använda vanlig samtalston, skåpsdörrar som smälls igen i stället för stängs normalt, kissande (med öppen dörr?), tvättmaskinsmaniker och joddlande (?!) mor-/farförfäldrar. Rena dårhuset här ibland, ska du veta… (ETT skäl till att jag längtar till jobbet igen – då slipper jag åtminstone de värsta dårarna under några timmar dagtid…) Inte konstigt att jag flyr in i böckernas värld. Verkligheten är bara för påträngande ibland.

Jag är hemvakt sen några dar tillbaka och några dar framöver. Jag ska ta in post, men gissningsvis också vattna växter och mata fiskar. Bara det att jag inte hittar varken vattenkanna eller fiskmat. Jag gav fiskarna smulat hårt bröd i förrgår. Idag ska jag kolla om de har överlevt på det, de stackrarna. Sist jag var hemvakt tog maten slut och jag köpte en burk som jag aldrig fick betalt för. Jag funderar på att köpa en burk att ha här hemma och ta med mig in när jag är just hemvakt. Det kan verka snålt, men jag blir rätt irriterad på slarvet. Fast… det drabbar ju tredje man fisk…

För egen del var jag sugen på just fisk igår, men de fiskar jag vaktar är ena magra jävlar. Jag köpte lax som jag tillredde i ugnen samt svängde ihop en romsås på crème fraiche, rödlök och orange rom. Sen kom jag ihåg att det fanns rester som borde ätas upp. Jag tog därför en rejäl förrätt gjorde därför tabberas – och blev naturligtvis så mätt att jag bara orkade smaka lite på laxen och såsen. Men det är bra, för då har jag mat att snabbt värma i kväll.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har fallit ner i skumtomte- och Ahlgrensbilarträsket igen.

Klockan sprang fort igår kväll. Jag skulle se tredje delen av en brittisk kriminalserie, men började titta på en film. Eftersom jag ville se färdigt filmen spelade jag in den på DVD-hårddisken och tittade efter det andra TV-programmet. Innan jag kom i säng var klockan närmare två. I morse vaknade jag åtta och det var tidigt, med tanke på nattsuddet. Men magen är i olag, med all säkerhet på grund av att jag äter mer nu igen, fast också för att jag har fallit ner i skumtomte- och Ahlgrensbilar-träsket. Nästa vecka blir det skärpning!

Det är dags att sätta fart. Sängen ska bäddas, jag ska tvagas, kläs och utfodras och mitt på dan stå nedanför min älskades fönster tillsammans med Clark Kent*. Jaa, tro det eller ej, men Anna är ledig idag och vi ska tillbringa några vuxentimmar tillsammans i eftermiddag. Äntligen!!!

*Clark Kent = min smutsige lille bilman som bara behöver en tvättlapp utan också soppa, dessutom

Livet är kort.