Vem fan är Tofflan?
En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.
Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.
Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Läsvärt hos andra!
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare- Ett fel har uppstått, webbflödet är förmodligen nere. Försök igen senare.
-
-
-
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Tag Archives: byggen
Tisdag kväll den 29 juli och onsdagen den 30 juli 2025: Kalla fall, lång och tung bok och är det sista ordet, månntro?
OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna! Så här gör du när du kommenterar: Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet. Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev. Klicka på brevet … Fortsätt läsa →
Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Media, Personligt, Trams, TV, Vin
|
Märkt 1950- och 1960-talsserie, 1990-talet, 35 grader, aldrig förälskat mig i, alkohol, allé, Aspasia, avstängt, ägare, åsyn, återkoppling, blåsa, blir aldrig ens halvfullt i hinken, bo ensam, bokbyte, Brighton-skildringarna, brunch, Butiken på hörnet, byggen, citron, deckare, det är mycket jag inte får (göra), dröja, dum anledning, dusch, Elly Griffiths, en brummande kompis, en hel svärm med småflugor, en promenad i maklig takt, ena persiennen pajade, ett dött träd, ett fall, får inte inmundiga, författare, försvunnen Brightonfru, Försvunnen död?, felanmäla, fetaost, Finske Pinnen, Florence Wetzel, flugfälla, fnissa, Fyristorg, gå lite för många dar, gå mot mörkare tider, glömma, golvfläkt, grape, GT, gubbiga lammullsvästar och cardigans, handduk, Harbinder Kaur, Harbinder Kaur-serien, Harrogategin, härja nattetid, helg, hemligheter och brott, himla tråkigt, Hopptikissen, Hopptimisten, Hopptisarna, hundar, huvudkaraktär, i lagom doser, ICA Supermarket Torgkassen, ingen lust att betala alldeles för mycket pengar, inköpt, inte översatt till svenska, inte lika hett, järnvägen, jeansshorts, jobba hårt, juli månads sista lästa bok, kaffe, karaktär, Karen Pirie: Kalla fall, kökstermometer, kolgrillad kyckling, Korgtassen, Kreta, kunde inte somna om, lägga mig ovanligt tidigt, läggdags, läsa, läsa på engelska, läsa rubriken och de första raderna, läsa tidningar, läsa ut, läsning och kaffe på sängen, låter så jävla illa, lik, litteratur, ljus, lokalblaskan, lunch, lyfta på komposthinkslocket, lyssna på, målgruppen läsare, mörkläggningsgardiner, micra, middagsmat, midjeväska, morgonmedicin, mycket förtjust i, mycket lite synlig, njuta av, nyheter som inte intresserar mig, ofta dåligt skrivna, oliver, original, orkar inte alltid bry mig, osäker på, pålningsmaskin, personer under 30 år, Pinnemannen, prata, präktig, preliminärboka en utflykt, rabarbertonic, rätt medicin, rödvin, recension, ren och torr disk, Roy Grace, Ruth Galloway, sallad på tallriken, sandaler, säsong ett, säsong två, semester, semesterstängt, sisådär, sista ordet, sista ordet i serien, sitta i fåtöljen och glo, skitäckligt, slänga mig på soffan, Snickersglass, sol, solbrillor, sovrummet, speciell, svettig, SvT 1, SvT Play, tappa bort, tömma komposten, tömma oftare, tischa, Torre il Cerreto Primitivo Puglia igt 2023, trött, trött och varm, tro, två intensiva dar, två kilometer, tzatziki, Uppsala Akademiförvaltning, ut och röra på mig, uttänkt, väldigt långa avsnitt, välklädd partner
|
Lämna en kommentar
Torsdag kväll den 14 juli 2022: Tårpilar och irländskt
Kära dagbok… Ibland känner en sig lite tung i huvudet. Och i själen. Vår lille store kisseman Lucifer tyckte att balkongbordet var härligt att ligga på. Sitt huvud vilade han på… min bok på gång. Ja Mammisen ska inte … Fortsätt läsa →
Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Film, Mat, Musik, Personligt, TV, Vänner
|
Märkt 60, alkohol, öl, östgötska, balkongbord, Beck-film, biljett, bra låtar, byggen, centrala Uppsala, Det elfte manuset, en enda låt, fin röst, frusen, gå hem, gosa, himlen öppnade sig, jordgubbar, julinatt, kall dryck, katt, känna igen, kissnödig, kran, lax, låter ganska mycket likadant, Lucifer, Magnus Carlsson och Weeping Willows, marschera, måndag, melon, mojito, monsterkran, nötter, Nutty Irishman, nyttig dessert, O'Neills, par, Parksnäckan, portionera ut mitt prat, prata, publik, regn, regncape, såg inte klok ut, sittunderlag, själ, titta skumt, toa, torr, träna på att vara tyst, trött, tung i huvudet, tung i själen, utomhuskonsert, varm dryck, väder, väninnor, vänpratdejt, vila sitt huvud, Weeping Willows
|
Lämna en kommentar
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 