Trettondedagsafton 2026: Vinterliv

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, att gå i ide är en bra idé…

När jag var ganska liten och min pappa hade ensamt ansvar för mig tyckte han om att leka björnar. Det var för att vi skulle leka björnar. Björnar som gick i ide. Och som sov. Min pappa jobbade mycket och när han var ledig var han alltid trött. Mamma blev rätt galen på björnleken för då ville jag ju inte sova sen när det var läggdags. 

Men jag visste hur jag skulle få mamma glad igen. Jag frågade bara, med hög stämma när vi var på affärn:

”Mamma, är du 14 eller 15 år?

Då var det förstås lite gulligt, för jag trodde ärligt talat att mamma var så ung när jag var typ tre, fyra år. Mamma skulle fylla 27 år det året jag föddes…


För ett tag sen ställde jag samma fråga,
fast rätt syrligt och dessutom retoriskt, åt ett annat håll. Ett håll där jag fått stöd och praktisk hjälp. Många gånger, vilket jag också har försökt att visa min tacksamhet för på olika sätt. Men när jag höll på att dö räckte omtanken inte till. Det gjorde mycket ont. Nu släpper jag dock detta, för jag fick ju svart på vitt att jag…. dissades, inte finns längre, bara för att jag slutit mig inåt några veckor för att orka möta det som komma skulle. Jag går vidare, efter framför allt en mycket ensam och tuff höst där livet har varit så… jävla svårt, både fysiskt och psykiskt. Det finns fortfarande inget att leva för, men jag klarar livet bättre när hjärtat jobbar mer som det ska. Och när jag nu blir allt starkare kroppsligt mår det inre också stadigt bättre. Jag vet att jag klarar mig på egen hand, med bara lite hjälp av några som jag litar på.

En dag som trettondedagen 2026 känns den här idén med björnleken jag skrev om inledningsvis och att gå i ide inte så dum. Det är vinter i Uppsala, mycket snö och skitkallt.

Vintrig soluppgång trettondedagsaftonm 2026

Soluppgång, trettondedagsafton 2026. Läge att gå i ide?

∼ ♦ ∼

Sent

Vinterland och kaffe på sängen

Morgonläsning och -kaffe inkluderade bok med passande titel.

Jag har inte direkt vänt på dygnet, men jag har fått lite senare vanor. Igår började jag titta på irländska serien Borderline på TV 4 Play efter tips. Det blev ett bra avbrott i läsningen. Men i morse var jag förstås igång igen med att läsa. Inte så länge dock, bara en timme, för klockan var redan nio när jag vaknade. Nu läser jag den andra julklappsboken jag fick av Lotten, den med den synnerligen passande titeln Vinterland. Det är totalt den fjärde julklappsboken jag läser. Klämde in en egenköpt bok, Alter ego, också där emellan.

Det blev en snabb dusch och en snabb frukost innan jag gick ner till garaget och bilen för en utflykt. Dagen var solig och härlig, men väldigt kall. Tidigare har mitt hjärta inte gillat kyla, så jag tog en promenadpaus även idag. Lite hade jag kanske kunnat gå genom Höganäsparken och så, men där är så många ungar som åker pulka och skränar och har sig. Inte säkert att jag skulle ha gillat det heller. Skränande ungar, alltså.

∼ ♦ ∼

Små hemmafix

Det blev en eftermiddag med små hemmafix i stället för nån promenad. Såna där små saker som jag inte haft ork nog att göra efter heltidsarbete och snabb matlagning, handling, tvätt, strykning och städning. Så lite ork har jag haft och så mycket mer ork känns det som att jag har nu!

Idag gjorde jag allt från att ta bort noppor på en krage och vattna krukväxter till att spika i nubb som vill sticka ut och smörja gnisslande gångjärn. Bara så skönt att fixa, att ha ork nog att fixa lite sånt.


Jag tog eftermiddagsfika här vid datorn.
Inga kakor utan ostknäcke. Och sen, när jag hade skrivit det här och nätshoppat några apoteksvaror, belönade jag mig med mer läsning på soffan.

∼ ♦ ∼

Ostligt

Det varnas för snösmocka i syd och ost igen. Kanske inte så stor som kring nyår. Men ändå. Därför tyckte jag att det passade bra med ost till middag i kväll. Det vill säga, ost, kex, marmelad och barolo. Och det vill säga 2: jag hade inte tänkt ut nåt i förväg. Mitt fokus ligger på morgondagens middag när jag ska äta gott på lokal med Biografmaskinisten. Då behövde det inte vara så märkvärdigt i kväll. Fast vinet, ett tioårigt barolo (länken ovan går till en senare årgång!), var ju suveränt och även om ostarna var påbörjade tidigare smakar de ju jättegott. Jag köper bara goda ostar, nämligen. Det blev helt enkelt en liten ostfest.

Ostmiddag med Hopptisarna barolo och Vinterland

Ostfest med Hopptisarna och Vinterland.

Aftonen rullar på. Jag ska betala en räkning innan jag slår mig ner i fåtöljen för att läsa eller se mer av nåt typ Borderline.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn är det plötsligt en röd dag igen. Om vädret och hälsan tillåter ska jag ta en promenad på dan. Till kvällen blir det en promenad till Byblos. Ja inte den arkeologiska staden i Libanon utan Byblos Kök & Bar. Där blir får jag alltid god mat, så det blir väl till att rulla hem sen. Eller pulsa/halka, det är ju vinter…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 4 januari 2026: Dumma folk och bra bokningar

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, ibland tvivlar jag på mig själv…

Mycket snö i allén St Olofsgatan

Inga galna cyklister här.

Men ibland har jag rätt. Jag fick bekräftat igår att jag inte är ute och cyklar. (Bara galningar gör det när det är så här mycket snö, för övrigt.) Det var bra för min självkänsla. Utöver det skänkte det hela mig inte nån större glädje. Jag förstår inte riktigt skälen, jag kan gissa och spekulera. Fast det skulle inte heller ge nån mer glädje. 

Utöver det insåg jag att jag blir bättre och bättre på att säga nej. Varför ska jag vara så jäkla snäll och försöka hjälpa ”alla andra” när jag inte riktigt kan hjälpa mig själv..? Men att säga nej och säga ifrån är ett steg framåt, i rätt riktning. För en stund tvivlade jag lite mindre på mig själv. Och det i sig var värt en stänkare (calvados) och chips till den spännande boken Förtjänst och skicklighet igår kväll. Idag är det söndag. Då får en nöja sig med att läsa om alkohol, i detta fall ett bubbel.

Stänkare med chips och boken Förtjänst och skicklighet

Insikter igår gjorde att jag belönade mig med en stänkare och chips.

∼ ♦ ∼

Grå och trist söndag

Kaffe på sängen med boken Förtjänst och skicklighet

Söndagsstart.

Det var en riktig söndag jag vaknade till ganska tidigt idag. Grått och trist, tyst, bara träden i allén utanför som rörde sig i vinden och en jäkla massa snö. En cyklist såg jag, på cykelbanan, kors i taket, men på fel sida. Vi har haft högertrafik i Sverige sen 1967. Resten som har passerat utanför har promenerat eller åkt plogbil. Det har sandats och det är jag tacksam för eftersom jag skulle ge mig ut med bilen för att träna halkkörning och ladda batteriet.

Men givetvis inledde jag denna lediga dag med läsning och kaffe på sängen. Medan kaffet puttrade i perkolatorn fördelade jag veckans mediciner också, en uppgift jag verkligen skulle vilja slippa. Magen har jag väldigt ond i idag. Ja ja ja, boken, en julklapp, är i alla fall bra, så jag tänker nog införskaffa uppföljarna. Ett separat inlägg med utförligare tankar om boken kommer som vanligt när jag har läst ut den. Det blir snart. När jag skrev det här var cirka 100 sidor fortfarande olästa och jag hade alltså läst två tredjedelar.

∼ ♦ ∼

Vad är det med folk nu för tiden?

Även idag åt jag en rejäl frukost efter att magen hade vänt ut och in på sig rejält några gånger (jävla mediciner!). På det blev det en dusch.

Söndagsfrukost med rostat o fil Hopptisarna o Förtjänst och skicklighet levande ljus

Söndagsfrukost med mina trägubbar Hopptimisten och Hopptikissen, Förtjänst och skicklighet, rostat och fil.

 

Bitmoji Tofflan Current mood

Vad är det med folk nu för tiden???

Jag samlade ihop sopor och fick nästan bryta mig in i soprummet – dörren hade frusit fast – innan jag gick ner i garaget. En karl på gården stod i vägen för min framfart, men han kan inte ha missat att jag kämpade med soprumsdörren. Han flyttade knappt på sig när jag gick förbi och lyfte inte ett finger för att hjälpa mig med dörren. Vad är det med folk nu för tiden???

Bilen och jag rullade i alla fall ut från garaget. Jag tog en repa på cirka fyrtiofem minuter. Det var väldigt bra plogat och sandat, måste jag säga. Bara vid garagenedfarten var det lite av en snövall, men igår plogade nån bort det värsta samt sandade så det går att köra både ner och ut. Det var ändå halt på sina ställen, framför allt vid trafikljus, så jag blev jäkligt irriterad på en yrkeschaufför som i en backe ställde sig alltför nära bakom mig när det var rött. Jag kunde i alla fall köra iväg utan incident, men tänker att en som kör taxi borde ha mer vett i skallen och hålla avstånd – när alla ”vanliga” bilister gjorde det. Jag säger det igen: Vad är det med folk nu för tiden???

∼ ♦ ∼

Lugn framför brasan

Jag lugnade ner mig. När det började skymma värmde jag kaffe och dukade fram Noisette. Tände ett doftljus och ”tände” brasan på TV. Sen satt jag och läste och läste och läste till dess att boken tog slut och det blev bokbyte. Jag har nu förflyttat mig från sommarmord i Varberg till vintermord i Köpenhamn. Julklappsböcker båda två.

∼ ♦ ∼

Ihopplock

Sen var det det där med middag och mat igen. Jag var inte sugen på nåt, hade inte planerat middagsmat alls. Så det blev ett ihopplock av rester från julbordet som fortfarande var tjänlig föda efter att ha förvarats i kyl och frys. Och naturligtvis den sista julölen och en två snapsar till. (Sånt tar död på eventuella bakterier.)

Jultallrik mest rester Hopptisarna boken Vinterland

Söndagsmiddag i form av en jultallrik med mest rester.

Paltkoma inträdde efter maten, så jag behöver nog vila resten av kvällen så jag orkar med ytterligare semester.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn går jag in på min sista lediga vecka. Jag har tre aktiviteter inbokade: middag med Biografmaskinisten, fotvård och besök på vårdcentralen. Bara bra bokningar!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Förtjänst och skicklighet

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en ny författarbekantskap och en ny serie..



Monica Nebelius Lünings bok Förtjänst och skicklighetFör snart två år sen, i mars 2024, kom Monica Nebelius Lünings första deckare ut. I vanliga fall är hon jurist och skriver juridisk facklitteratur. Med boken Förtjänst och skicklighet gjorde hon sin skönlitterära debut 2024. Boken nominerades till Årets deckardebut hos CrimeTime Award. Jag fick pocketutgåvan i julklapp av FEM och det var en av böckerna jag kastade mig över under min vintersemester. Tack!

Händelserna utspelar sig i Varberg där det sker ett överfallsmord. Det är en välkänd man ur stans toppskikt som har blivit överkörd, flera gånger, utanför ett bageri. Polisen Gabriella leder utredningen och till sin hjälp får hon Ingrid. Ingrid är ny domare vid tingsrätten och har återvänt till Varberg efter några år i en dålig relation. Gabriella och Ingrid finner varandra i arbetet med att förhöra misstänkta och nysta i den mördades familjehistoria. Plötsligt delar de saker med varandra som de inte har berättat för nån.

Att det här är en debut är väldigt tydligt, för boken är pratig. Men… den är pratig på ett bra sätt. Och faktiskt håller sig författaren till strax över 300 sidor. Perfekt, i min ögon. Som läsare bjuds jag på skildringar och tillbakablickar som, ibland väldigt detaljerade, som bygger upp karaktärerna och det de har varit med om. Både Gabriella och Ingrid har tunga saker i sina bagage som har gjort dem till det de är idag. Man skulle kunna tro att de hade kuvat dem. Rätt använda erfarenheter kan dock ge motsatt effekt: styrka.

Det här är en riktigt bra, för mig ny författarbekantskap. Jag slukar boken, vill inte lägga den ifrån mig. Författaren får in så mycket på de 300 sidorna och ändå blir det inte överdrivet. Karaktärerna är trovärdiga, till och med Varberg får lite mer konturer för mig än vad stan hade innan jag läste boken (typ inga alls). Att där finns några korrekturfel bestämmer jag mig för att ignorera.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Varbergsfallen-serien:

  1. Förtjänst och skicklighet (läs inlägget ovan!)
  2. Allmänfarlig ödeläggelse
  3. Synnerliga skäl (utkommer i mars 2026)

Bloggat om boken har bland andra Lotten gjort.


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ett bubbel: Biasiotto Sui Lieviti Zero 15 Spumante Extra Brut 2016

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett av vinerna i vinlådan Blandat från Italien, nätshoppad hos Vinoteket.


I november 2024 planerade jag en härlig söndagslunch med vin av olika slag för mina gäster. Därför beställde jag min tredje låda nånsin från Vinoteket. Den italienska vinsamlingen Blandat från Italien bestod av nio flaskor vin. Sex av flaskorna var rödvin (två av varje). Vidare innehöll lådan två flaskor av ett vitt vin och en flaska bubbel, en grumlig prosecco, enligt beskrivningen.

En låda med enbart italienska viner – kan en köpa nåt bättre? Med ett antal olika viner passar de givetvis till olika sorters ätbart. Ett vin hade jag druckit tidigare och det var det röda vinet Terre di Mario Rosso som fått hela 94 Luca Maroni-poäng. Luca Maroni är enligt Vinoteketen av världens mest högt aktade vinkritiker”. Vino.com anger honom som en av de viktigaste, välkända och inflytelserika italienska kritikerna.

Biasiotto Sui Lieviti Zero 15 Spumante Extra Brut

Den här gången öppnade jag bubblet, det vill säga Biasiotto Sui Lieviti Zero 15 Spumante Extra Brut 2016. Lite nervös var jag för att öppna flaskan, men jag hittade en bra instruktionsfilm på YouTube.

Vinet är gjort på druvan glera. Alkoholhalten ligger på 11 procent och sockerhalten är 0,9 gram per 100 milliliter. En flaska kostar 149 kronor. Det finns inte att köpa på Systembolaget utan jag har alltså näthandlat det från Vinoteket.

Vinet är ett spumante, det vill säga ett mousserande vin från Italien. Det är också ett prosecco, alltså ett bubbel från nordöstra Italien. Det är även ett brut, ett torrt mousserande vin.

Vinoteket rekommenderar att vinet som en läcker aperitif, till lätta huvudrätter eller små aptitretare. Jag serverade vinet till min nyårsmiddag som bestod av laxrullar, en räkbakelse, laxpaté och rökta räkor. Jag provade även ett glas utan nånting annat till än bubblor i badkaret och till varmrökt lax med citronpeppar.

Så här skriver Vinoteket på sin webbplats om vinet:

”[…] Intensiv och aromatisk med toner av frukt och rena aromer av jäst och harmonisk komplexitet. Torra, friska och harmoniska smaker med anmärkningsvärd mognad från jäsningen. Vinet är ofiltrerat och därav lite grumligt.

Min första smakförnimmelse av vinet var att det smakade päron. Det var krispigt torrt utan att smaka kräk. Det doftade härligt av frukter som jag inte kunde definiera. Jag tyckte inte att vinet var särskilt grumligt. Det gick alldeles utmärkt ihop med laxen och räkorna på nyårsafton, men även bara som dryck i badkaret.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Vinerna i lådan var:

  1. Girovago Il Guardiano dell’Uva Appassimento Salento 2023 (Två flaskor)
  2. Terre di Mario Rosso (Två flaskor)
  3. Sammicheli Rosso d’Italia (Två flaskor) 
  4. Terre di Mario Bianco (Två flaskor)
  5. Biasiotto Sui Lieviti Zero 15 Spumante Extra Brut 2016 (Läs inlägget ovan)

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Sociala medier, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördagen den 3 januari 2026: Vinter i paradiset..?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, tja, det vete tusan om paradiset ligger här, men…

Tjockt lager snö på balkongen och balkongräcket

Så här mycket snö har det kommit.

Det blev vinter. Rejäl vinter. Nu snackar vi inte bara vinterväglag, nu snackar vi asmycket snö. Det har snöat mer eller mindre konstant i ett par dar, lite grann bara idag, men förhoppningsvis kommer det inte mer den närmaste tiden. Temperaturen ligger runt tre minusgrader. Eftersom det blåser känns det betydligt kallare. Och kallare på rikt ska det bli, till exempel minus elva grader på måndag morgon. Såå skönt att slippa gå till jobbet då. Jag måste nu också ha mina vinterboots och dessa gör hälsporren ondare. Men jag måste ut med bilen så att batteriet inte lägger av. Det kan bli en tur under morgondagen. Idag har vägarna knappt varit farbara trots att det plogas hela tiden. Min arbetskamrat kom hem helskinnad igår från sin långfärdsresa, men resan hade tagit två timmar mer än vanligt. Jag kikade ut på balkongen i morse. På den orörda delen av räcket ser man hur mycket snö det har kommit. Ett tag trodde jag att det hade börjat snöa igen när jag tittade ut på balkongen. Det var grannen ovanpå som skottade snö på sin terrass. Det mesta landade dock utanför min balkong. Annars jävlar hade jag gått en trappa upp och morrat. Mer snö vill jag inte ha!

∼ ♦ ∼

Från familjemord till överfallsmord

Ja, stäng inte ner nu bara på grund av rubriken! Jag har ingen familj så jag kan inte mörda nån – därmed oskyldig. Men jag läser om mord. Fiktiva mord. Det är så jag fördriver en stor del av min lediga tid. Jag hade gärna promenerat och rört på mig mer också, men det har hälsporren och vädret satt stopp för nu, inte hjärtat. Och ärligt talat… Jag klagar inte särskilt mycket. 

Igår blev det bokbyte från en bok jag hade köpt till mig själv, den om familjemord, till en bok jag fick i julkapp, om överfallsmord. Och visst 17 inledde jag även den här lediga dan med att läsa och dricka kaffe på sängen.

Innan jag klev upp för att fortsätta lördagen ringde jag till Anna. Vi hade pratat om att ses på stan för en fika i mellandagarna, men det har inte blivit av. Om det blir av innan Anna börjar jobba igen nästa vecka beror på vädret. Men det var bra att vi hördes, för även om vi inte är ett par längre är hon min bästa korrekturläsare. Jag hade uppgett på ett ställe i sociala medier att katterna gav mig boken Sot i julklapp, den fjärde delen i Vera Bergström-serien. Fast se katterna är smartare än så. De gav mig Sly, som är första delen i serien. Rätt ska vara rätt.

∼ ♦ ∼

Promenader inomhus och utomhus

Jag åt en ordentlig frukost, för nu måste jag äta upp allt gott som jag har köpt mig. Annars får jag slänga. Jag hatar att slänga mat. Så jag vräkte på med leverpastej (bäst före idag) och jordgubbar (inköpta till nyår, flera av dem har börjat bli dåliga, så jag fick skära bort lite).

Lördagsfruksot fil med jordgubbar Hopptisarna Förtjänst och skicklighet leverpastejmacka levande ljus

Lördagsfrukost med Hopptisarna, jordgubbar och leverpastej samt Förtjänst och skicklighet och levande ljus.


Sen titttade jag ut, ryste och grävde fram dammsugaren.
Tänk att jag dammsög hela lägenheten utan att pausa och utan att bli flåsig. Hurra, hjärtat sköter sig! För detta skulle jag belönas, tyckte jag. Men först tog jag en dusch med härliga Alchemy-moussen från Rituals. (Varför slutar Rituals med nästan alla fina dofter och har kvar såna som luktar björnklister och toarengöring?)

Jag hade tur, för precis när jag satte på mig ytterkläderna plogade nån utanför så att jag kunde komma ut enkelt genom porten till trottoaren. Trottoaren längre ner var också plogad liksom S:t Olofsgatan, men bara gatan var sandad. Det gällde att gå försiktigt. Jag vill fan inte till nåt jävla sjukhus igen med nåt frakturhelvete.


Det var inte nån behaglig promenad.
Dels var jag rädd för att halka, dels var det kallt och blåsigt. Ner till tunnelbygget tog jag mig i alla fall. Där var det väldigt mycket snö också, förstås.

Och sen till belöningen för dammsugningen. Ja visst klev jag in på Butiken på hörnet och köpte två Noisette, en till eftermiddagsfikat idag och en till eftermiddagsfikat i morrn. Ursprungligen gjorde jag som mamma, köpte två ifall nån skulle komma på besök. Men hit kommer nästan aldrig nån, så jag äter två Noisette så gott som varje helg. Det är inte alltid jag får tag i dem, personalen som gör dem måste ju få vara ledig ibland också. Men idag hade jag tur och kunde köpa två. Det fanns sen en (1) kvar i butiken när jag gick och bar hem Triller-påsen, i triumf.

∼ ♦ ∼

Lördaxlax

Till middag i kväll passade det fint att hyfsa lite i kylen. Jag kokade potatis och micrade varmrökt lax med citronpeppar. Firren köpte jag till jul, men åt inte upp. Det blev ett hopplock av romsås och aioli från nyår, orange rom och svart rom (kvar från julens ägghalvor) till samt tomater.

Varmrökt lax med potatis romsås aioli bubbel Hopptisarna levande ljust och Förtjänst och skicklighet

Lördaxlax med rester, Hopptisarna och en bra bok.


I afton blir det TV-kväll,
troligen med både Stjärnorna på Slottet och Lynley. Båda går på TV, men jag tittar nog på SvT Play respektive TV4 Play så att jag kan pausa om jag behöver.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Dagarna går och jag förvånas över hur mycket bättre jag mår och hur starkare jag känner mig. Men jag är också lite rädd att det inte ska hålla i sig. Hoppas verkligen jag får en återbesökstid om tre månader efter Ingreppet som det var sagt. Jag skulle behöva sluta med vissa mediciner för de sabbar min mage totalt.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Alter ego

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den åttonde delen i en riktigt spännande deckarserie.



Emelie Schepps bok Alter egoDet går bara inte att låta bli att köpa böcker. 
Inte så att jag har infört restriktioner, men jag har lagt böcker som en egen post på 2026 års budget, minsann. En serie jag aldrig låter bli att vare sig köpa eller läsa är Emelie Schepps Jana Berzelius-serie. Serien utspelar sig i Norrköping, men jag har bett författaren att mörda lite i vår hemstad Motala också. Det gjorde hon i boken Hundra dagar i juli.

I slutet av november 2025 kom emellertid författarens senaste bok ut. Alter ego ingår i Jana Berzelius-serien och miljön är därför Norrköping igen. Den här boken plus en till var de sista jag köpte år 2025. Alter ego blev den första boken jag läste 2026.

Det är försommar i Norrköping och en man hittas knivskuren i sin bil. Han vet inte vad som har hänt. Strax därpå hittar poliserna Henrik Levin och Mia Bolander mannens exfru och son mördade. Dottern har emellertid överlevt. Är pappan oskyldig trots att allt pekar mot honom? Åklagaren Jana Berzelius gräver i familjens hemligheter och fler frågor än svar dyker upp. Utöver det är Danilo Peña, mannen från Janas förflutna, i fara. Den enda som kan rädda honom är Jana, men hon har alltid velat se honom död…

Äntligen får jag träffa Jana igen! Hon är inte bara huvudkaraktär i den här serien, hon är min favoritkaraktär. Men hon börjar bli trängd av sin Per som har svårt att låta bli att luska i hennes förflutna. Poliserna Mia och Henrik har jag lite svårare för. De är realistiskt skildrade, men Mia har uppenbarligen tillitsproblem. Utifrån sett är hon mest jobbig och snudd på barnslig. Är hon 14 eller är hon 15? Man undrar.

Jag skulle önska att författaren tonade ner alla relationer och alla bihistorier en aning. Som läsare vill jag fokusera på det aktuella fallet samt Janas historia. Fast det är väl känt vid det här laget att jag inte gillar relationer…

Boken inleds blodigt. Det motiv till morden som är tänkbart är förstås inte det enda. Under resans gång dyker en del överraskningar upp. Det är bra, för det ska inte vara för enkelt.

Det tar ett tag innan berättelsen får ordentlig fart. Efter många förvecklingar kommer så ett mycket överraskande slut som jag inte listar ut i förväg. När jag tänker efter ska man inte lita på nån med det namnet, för det är nån som hugger en både i magen och i ryggen. Slutet inkluderar även en cliffhanger, vilket i sig ger mig ett hopp om att det kommer en fortsättning. Ytterligare en liten önskan till författaren dock: skriv ut Mia ur berättelsen. Jag blir fullständigt galen på henne.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Jana Berzelius-serien:

  1. Märkta för livet
  2. Vita spår
  3. Prio ett
  4. Pappas pojke
  5. Broder Jakob
  6. Nio liv
  7. Björnen sover (läs inlägget ovan!)
  8. Alter ego

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 5 kommentarer

Svea-dagen 2026: Energisk som f*n!

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, energi fick jag minsann…

Ja jisses! Det var helt underbart att bara vara hemma igår och städa! Hur man kan tycka det? Jo, om man har haft asdåligt med ork en längre tid och sen mår bättre. Bara att orka ta tag i jobbiga eller tråkiga saker och klara av dem ger mig energi. Så jag satt uppe ganska sent igår igen. Började titta på en ny brittisk serie på SvT Play, Mord före aftonsång. Den är alltför lik Grantchester – präst och polis löser fall tillsammans, utspelar sig i dåtid, dåliga relationer inom prästens familj och homosexualitet är kontroversiellt. Men medan Grantchester har blivit ett riktigt sömnpiller höll Mord före aftonsång mig vaken.

Mord före aftonsång

Prästen som hjälper polisen att lösa ett mordfall.

∼ ♦ ∼

Vintern rasar

Vi har verkligen fått vinter nu. Det har snöat i ett par, tre dygn nu. Idag blåser det dessutom, så det är inte skönt att ge sig ut. Men ut måste jag idag för att handla. Det har plogats och plogas för fullt här. Månntro det sandas också..? Annars blir det ju snorhalt.

 

Kaffe på sängen ur Ninnimugg och boken Alter ego

Bra bok, gott kaffe och skönt att dra täcket över sig när vintern rasar utanför.

I morse vaknade jag tidigt. Jag fick väl energi av städningen igår. Det glädjer mig! Jag kunde lika gärna ha varit helt slut idag och haft ont här och var. Nu har jag bara lite ont i händerna och foten. Hjärtat slår som det ska. Tror jag. Jag vågar inte kolla frekvensen. Ont i magen har jag dock, men det kan bero på att jag åt varm mat igår kväll och ganska sent. I vart fall inledde jag dan på sedvanligt vis en ledig dag, det vill säga med läsning och kaffe på sängen. Jag  passerade hälften i Alter ego innan jag klev upp.

Det är väldigt skönt att dra täcket över sig medan vintern rasar utanför…

 

Men jag hade en del att göra även idag, förutom att handla. Idag åt jag emellertid frukost innan jag började göra nånting. Det blev två rostade mackor med leverpastej – och ytterligare en stunds läsning till det.

Frukost med rostade leverpastejmackor Hopptisarna och Alter ego levande ljus

Frukost med Hopptisarna och Alter ego.

∼ ♦ ∼

Filmer och teknik

Jag har inte sparat alla mina DVD-filmer, men en hel del. Bland annat mina James Bondfilmer, Gudfadern, L-Word-filmerna med flera samt en del gamla smalfilmer som är överförda på DVD. De har tagit upp utrymmet i TV-skåpet. Idag flyttade jag dem till de två genomskinliga plastlådorna med lock och hjul som jag köpte tidigare i höstas för detta ändamål. Tills vidare ställde jag lådorna ovanpå garderoberna i sovrummet. De var lite för tunga för mig att jonglera omkring med.

DVDfilmer

DVD-filmer på väg ner i plastlåda nummer två.

 

Nyårsbuketten närbild 2 jan 2026

Jag är inte tekniskt kunnig, snarare en blommupp. Här nyårsbuketten fotad i förmiddags.

I TV-skåpet finns nu en DVD-spelare, en skivspelare och en stereo med DVD. Innan jag flyttade till Main Street hade jag kopplat ihop dem med min dåvarande TV. Det borde gå att göra nu också, bara det att jag inte är så tekniskt kunnig. Jag är nog mer som tjuren Ferdinand, en blommupp. Men jag skulle behöva resonera med nån som är tekniskt bevandrad om det är värt att försöka koppla ihop utrustningen eller delar av den.

Frågan är vem jag ska prata med. Det finns ju folk som tycker om sånt här och som kan mycket om det. Jag tycker varken om eller kan. Men nån arbetskamrat kanske jag kan konsultera, för många på mitt jobb är kunniga vad gäller apparater och kablar.

∼ ♦ ∼

Vintern rasar lite mer

Nånstans mitt på dan var det fortfarande uppehåll så jag packade på mig ordentligt efter dagens dusch och hårtvätt.

 

Jättemycket snö

Det snöade jättemycket…

Först gick jag till soprummet och sen gick jag uppför trapporna med den tomma kassen. Just som jag skulle gå kom ett sms att jag hade ett paket att hämta. Perfekt, jag var ju på väg till Kvarnen. Bara det att lådan från Rituals som jag skulle hämta var väldigt stor – se hissbilden ovan.

Mina matvaror från Korgtassen – nej, det blev ingen smörgåstårta idag! – fick plats i ryggan. Jag hade tänkt gå till Butiken på Hörnet och kolla om det fanns Noisette, men se det fick jag avstå ifrån. När jag kom ut från Korgtassen hade det börjat snöa rejält igen. Detta plus blåsten gjorde att jag halkade hem i stället.

 

 

Strykning gardinkappa fukar servetter o tischor

Strykfredag.

Nej fy fan, nu går jag inte ut mer idag. Det blir en läsfredag! Och strykfredag. (En liten hög, bara.) Fast jag är bra orolig för arbetskamraten som är på väg hem i bil, en riktig långkörning. För nu är det vinterväglag på riktigt. Men jag försöker att inte messa i tid och otid eftersom det stör koncentrationen.

Däremot blev jag så otroligt glad för att en gammal vän som är lika gammal ung som jag men som jag lärde känna som tonåring, även hon i förskingringen, hörde av sig i eftermiddags. Det betydde väldigt mycket i just den stunden. Nån som fattar det där med att man inte kan umgås med de döda etc etc.

∼ ♦ ∼

Middag och gamle Gösta på ballen?

Återigen räddade Korgtassen mig vad gäller middagsmat. Jag micrade två sorters wok, kyckling och cashewnötter, och med lite soja på slank maten ner fint. Det funkade också bra med en mörk julöl till maten.

Kyckling- o cashewnötswok med julöl Hopptisarna Alter ego o levande ljus

Kyckling- och cashenötswok med en mörk julöl till fredagsmiddag.


Medan jag satt och åt blickade jag ut på ballen a k a balkongen.
Min förvåning blev stor. Även om jag varit högst medveten om att det har snöat/snöar började jag undra om inte självaste gamle Gösta a k a Gustav Vasa flyttat ner från koret i Domkyrkan till min balkong. Jag öppnade balkongdörren för att kika, men det tog snart stopp – på grund av snön. Kan du se nåt, kära dagbok???

Snöig soffa på balkongen

Har gamle Gösta a k a Gustav Vasa flyttat ner till min balle från Domkyrkan???

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Idag har det varit Svea-dagen och både min mormor och min mamma hade namnsdag. Nu finns ingen av dem i livet, men jag har tänkt på dem lite extra idag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Film, HBTQ, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nyårsdagen 2026: Nytt år, rent hus

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, sprakande, gnistrande…

Ja fy fan så det lät utanför igår nästan hela dan, i vart fall hela kvällen. Märkligt det där att folk har råd att lägga så mycket pengar för en stunds nöje som sen går upp i rök. Och efter det har de mage att klaga på hur dåligt ställt de har det och ”ojejoj så länge det dröjer till nästa lön”. Tänk efter före i stället. Visst kan det vara vackert med nyårsraketer, men det inte bara kostar, det är rätt farligt också. Jag minns när B fick en raket upp genom jeansbenet. Den aftonen slutade på akuten. Och alla stackars djur som tycker att det är jobbigt med smällar och blinkade sken.
Inte går skiten att fota så bra heller, i vart fall inte genom nåt fönster… 
Hälsn Sur-Tofflan

∼ ♦ ∼

Sent vaknade syndaren

Vinter på St Olofsgatan nyårsdagen 2026

Det är vinter på Saint Ollie

Den här syndaren a k a jag vaknade skitsent idag. Jag har inget att kliva upp ur sängen för mer än det jag själv bestämmer att jag ska göra. Men jag fick en (1) nyårshälsning per sms vid tolvslaget i natt. TACK till vännen! Ingen mamma eller pappa som hörde av sig, ingen älskad heller. I år är det 20 år sen pappa gick bort och tio år sen mamma gick bort. Idag är det exakt två år sen jag blev dumpad och stängde av kärleken efter nästan 17 år.

När jag klev upp för att ta morgonmedicinen var det jävligt vitt utomhus. Ja jag fattade att vi inte skulle slippa från vintern i Uppsala, men jag hoppades. Nu blir det betydligt svårare för mig att ta mig ut. Så jag gick och la mig igen och somnade om.

Alter ego och kaffe på sängen

Nytt år, samma aktivitet som förra året.

Klockan var… mycket när jag slog upp mina blå nästa gång. Men vad gör det? Inget eller ingen att ta hänsyn till idag, ledig från jobbet och fortfarande lite grann i återhämtningsfasen efter Ingreppet. Jag har fått veta hur nära jag har varit att dö. Två gånger. Sånt gör nåt med människor. Jag hade hoppats på att det skulle göra så att jag fick mer sug på att leva. Det fick jag inte. Det är svårt att leva när man inte har nåt att leva för. Varför ska jag överhuvudtaget kliva ur sängen? Möjligen för att fixa kaffe, för det blir jag ju sugen på. Så det gjorde jag. Sen kröp jag ner under mina röda flanellakan igen, läste Alter ego och drack kaffe på sängen fram till lunchtid. För att jag kunde.

∼ ♦ ∼

Rent!

Ett bra verktyg när en känner sig neråt och svart är att städa. Tyvärr har jag inte orkat det på grund av mitt trasiga hjärta. Men idag hade jag bestämt mig för att testa om hjärtat fungerar någorlunda och om det orkar med en liten… köksstädning. Ja fy fan, städa köket är väl bland det värsta som finns?! Men jag gjorde det! Och det var inte svårt att hitta motivationen när det bara snöade utanför…

Snöig nyårsdag 2026

Det har snöat hela dan, så det var inte svårt att hitta motivation att städa köket då.

 

Köksstädning pågår

Det går inte att fota ett rent kök lika lite som nyårsraketer, men skåpsluckorna blänker lite.

Eller… jag gjorde i princip utsidorna. Först började jag med att ta bort gamla torkade blommor som hängde i en gardinstång och skräpade ner varje gång jag skulle hissa eller fälla persiennerna. Efter det sopade jag. Sen satte jag igång att torka skåpsluckor, lådfronter, under överskåpen, spisen, ugnen, kaklet och bänkarna. Jag avslutade med att torka golvet. Insidan av skåp och lådor är fortfarande rätt OK så dem gjorde jag inte, men jag torkade av golvet där jag har sophinkarna. Övriga insidor kan jag göra senare. Matplatsen ska jag göra när jag tar ner julgardinen och stjärnan, vilket blir helgen före Tjugondedag Knut. Då ska jag ta bort alla julprylar också. Men nu är köket i alla fall ganska så rent. Så skönt!


Jag var väldigt disciplinerad idag.
Det är som att jag får energi av att jag orkar göra av med energi. Jag tog två korta pauser för toabesök, tandborstning och för att sätta på mig linser samt chatta med en arbetskamrat. En längre paus blev frukosten som jag intog nån gång på eftermiddagen.

Eftermiddagsfrukost med Hopptisarna levande ljus och Alter ego

Eftermiddagsfrukost med Hopptisarna och Alter ego.

För övrigt, årets första inlägg var tidsinställt för publicering i morse. Det handlade om vilka böcker jag läste i december förra året och vilken bok som blev månadens bästa.

∼ ♦ ∼

Nyårsdagsbad och -middag

Bubbel i bubbelbad

Ett glas bubbel i bubbelbadet var jag värd efter skrubbat kök.

En skål fil… Det var vad jag hade ätit när klockan närmade sig 17.30. För efter städningen satte jag mig vid datorn för att skriva det här. Jag passade också på att systemuppdatera mobilen och säkerhetskopiera filer.

Inte så hungrig var jag idag. Men jag hade bestämt mig för att äta pulled chicken till nyårsdagsmiddag. Medan ugnen blev varm tog jag årets första bad. Bubbelbad i dubbel bemärkelse. Ja jag har inget badskum, men det går lika bra med selleri duschcrème. I glaset hällde jag dock inte duschcrème utan bubbel som var kvar från igår. Ett separat inlägg om bubblorna kommer förstås, men inte i kväll.

Det är lite besvärligt att äta när en inte är hungrig, men måste äta. Fil med bär och flingor ger inte tillräckligt med näring för en hel dag. Jag fixade till pulled chicken och klyftpotatis och när jag väl började äta smakade det så bra att jag faktiskt tog om. Det berodde inte bara på att jag tog ett glas barolo till.

Pulled chicken o klyftpotatis bardolino med Hopptisarna Alter ego och levande ljus

Pulled chicken, klyftpotatis och ett glas barolo ihop med Hopptisarna.


Men nu ska jag hälla ner mig i fåtöljen och sätta upp fötterna.
Det är ett nytt år, jag har gjort rent hus med vissa saker och jag har framför allt gjort rent mitt kök.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Bitmoji Tofflan i bandage

Nytt projekt i morrn trots ond fot och händer.

I morrn har jag ett nytt projekt på gång. Det jag gjorde idag känns bra, men jag har ont i hälsporrefoten för att jag stod och klättrade så mycket samt i händerna. Mest ont har jag i min högra, opererade hand. Och tyvärr fortsätter jag att tappa saker. Kanske det blir nästa grej att kolla upp. Eller… foten? Handen? Jag vet inte. Det jag ska göra i morrn är att rensa och stuva undan. Utöver det behöver jag gå och handla, boka bord och bara njuta av att jag är ledig.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitt bokår 2025: Decemberdarlings

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i december 2025.


Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

December månads böcker 2025:

Christine Falkelands bok TrasdockanJenny Colgans bok Den lilla bokhandeln i hamnen

Rebecca F Kuangs bok YellowfaceCamilla Grebes bok Dvalan

Anders de la Mottes bok VårofferFatima Bremmers bok Ligan

Jo Callaghans bok På ett ögonblickPeter Mays bok Dödsboet

Freida McFaddens bok Hembiträdets hemlighetRuth Kvarnström-Jones bok De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel

Påbörjad i december:

Emelie Schepps bok Alter ego

Antal lästa böcker i december:
10 stycken

Omfång:
1 – 99: 0
100 – 199: 1
200 – 299: 1
300 – 399: 4
400 – 499: 4
500 – 599: 0
600 – ???: 0

Omdömen:
Fem tofflor: 6
Fyra tofflor: 2
Tre tofflor: 1
Två tofflor: 1
En toffla: 0

Ingår i serier
7

Genrer:
Spänningsroman/kriminalroman/deckare/thriller: 5
Noveller: 0
Roman: 4
Biografi/självbiografi: 1
Facklitteratur: 0

Författare:
Svensk: 4
Brittisk: 4
Amerikansk: 2

Nya författarbekantskaper:
3

Språk (som jag läste på):
Svenska: 10
Engelska: 0

Format/utgåvor:
Pocketbok/storpocket/häftad: 5
Flexiband: 0
Inbundna: 5

Hur hamnade de hos mig?
Köpt ny: 5
Fått: 3
Köpt second hand: 2
Lånat: 0
Recensionsexemplar: 0

Den bok jag läste i december och som jag anser vara den bästa av december månads böcker är…

Dvalan av Camila Grebe

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Nyårsafton 2025: Bara en afton

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, nån bal på slottet blev det inte…

Men vintern är här på riktigt: det snöade i natt. Vi har inte haft så mycket av den varan här i Uppsala. Och än så länge är det fortfarande inte mycket. Snön täcker marken och det var sju minusgrader när jag vaknade i morse. Jag tänkte att jag då med gott samvete (?) kunde stanna inne hela dan i värmen. Så blev det inte. Ibland överraskar jag mig själv.

Snö utanför arbetsrumsfönstret nyårsaftons morgon 2025

Det hade snöat i natt…


Det var inte mycket kvar i De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel.
Men jag har haft lite svårt att läsa koncentrerat trots att jag gillade boken. Några nätter har jag sovit hyfsat. I natt var det tyvärr inte nån sån natt. Jag har ältat att jag inte mindes en sak. Funderat på varför. Kanske för att jag vill lägga det bakom mig eller för att det inte längre spelar nån roll. Eller så har jag blivit glömsk. Ibland ältar jag jobbiga händelser så mycket och länge att jag tappar koll på tiden. Plötsligt har det gått ett par år. Ja ja… I morse funderade jag lite till, men jag läste också och drack kaffe på sängen.

∼ ♦ ∼

Klarar alla aftnar ensam

Sista dan 2025. Men det är bara en av årets alla aftnar. Om jag håller mig ensam på påskafton nästa år klarar jag alla aftnar ensam. Nu har jag klarat en midsommarafton, två julaftnar (två hela jular, faktiskt) och snart två nyårsaftnar ensam. Jag har inte gått under för det. Jag är tacksam för att jag har tak över huvudet, värme, vatten, god mat och dryck… Och så mina böcker. Till frukosten läste jag lite till medan jag slevade i mig kall fil och varmt rostat bröd med pastej. Ja, pastejen måste ätas upp före lördag. Jag köpte den till jul och öppnade den inte förrän idag.

Frukost med Hopptisarna och De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel fil och leverpastejmacka

Frukost med kall fil, varmt rostat bröd, Hopptisarna och fruntimren på Grand.

 

Böckerna De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel och Alter ego

Bokbyte från en bok om fenomenala fruntimmer till en bok av ett fenomenalt fruntimmer.

Sen ringde jag nån som blev ensam en nyårsafton för några år sen. Det var gott att veta att personen inte skulle vara ensam i kväll. Och jag fick OK på att inte behöva ta nån promenad idag. Så efter samtalet läste jag ut boken om de fenomenala fruntimren. Bokbytet gick till en av de två sista böckerna jag köpte i år, en bok som är skriven av ett fenomenalt fruntimmer i Motala.

Emelie Schepp, så begåvad och driftig, föddes den hösten när jag började sista året på gymnasiet. Så nej. Vi har aldrig träffats, jag lämnade Metropolen Byhålan året därpå för Brighton. (Jag var myndig, Emelie Schepp fortfarande en bebis.) Tanken har funnits att flytta tillbaka dit när jag går i pension, för här i Uppsala finns inget som håller mig kvar förutom just jobbet. Men vad finns det för mig i Motala? Mormors och morfars och pappas och mammas gravar. Man kan inte umgås med de döda. Jag skulle var precis lika ensam där som här. Så jag stannar – tills jag kommer på nåt bättre. Eller dör. Då hoppas jag att nån stoppar ner mig i Motalagraven. Men inte ens säker på det kan jag vara.

∼ ♦ ∼

Vinterpromenad

Jag tog en dusch och kände mig så pass pigg att jag bestämde mig för en vinterpromenad trots allt. Nere i entrén träffade jag en granne och kollega som varit ute och som lovade att även om termometrarna visade lägre temperatur idag kändes det inte lika kallt som igår. H*n hade rätt. Dessutom hade jag en av mina dunjackor på mig och under den såväl tischa som tröja. Jag frös inte. Och det var inte halt. Men jag gick bara 1,5 kilometer idag. Ändå är jag nöjd att jag tog mig ut. Jag fick ljus på mig, jag rörde på mig och jag fördrev lite tid.

Foten gjorde inte så ont idag. Däremot har jag blött lite här och var. Jag skulle kanske ha varit försiktigare med tyngre lyft…

∼ ♦ ∼

Nyårsmiddag

Så småningom blev det dags för nyårsmiddag. Jag hade bara köpt lite grejs, tänkte inte göra nån big deal av det hela. Men så blev jag lite väldigt glad för Biografmaskinisten hörde av sig. Vi ska preliminärt ses och äta middag på lokal nästa vecka. Husse hörde också av sig och undrade om Baldur kan vara hos mig en stund när han, Husse, alltså, handlar. Självklart! Anna och jag utväxlade nyårshälsningar liksom ett par fina arbetskamrater. En del av detta skedde medan jag åt eller mellan rätterna.

Baldur på Wik foto MT

Baldur firar nyår på landet med Husse.


Jag inledde med en silltallrik och till den Fuller’s Old Winter Ale och en snaps.
Det gav mig mod att göra det jag fruktat mest i kväll: öppna en flaska bubbel! Men jag kollade en instruktionsfilm på YouTube och det gick jättebra att öppna spumanten. Till den åt jag en massa laxgodis. Det såg ut som en godisbricka när det var upplagt. En liten paus blev det därefter innan jag skalade de rökta räkorna. Dessa la jag på rostat bröd med limeaioli. Jag plockade undan och diskade samt gick ut med räkskal och matrester innan jag slog mig ner i fåtöljen för att äta dessert – kladdkaka med grädde och hallon – och invänta tolvslaget.

Kära dagbok och alla snälla som läser här…
Jag önskar er ett riktigt gott slut på 2025
och ett gott nytt 2026-år!

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Nej, livet är inte bara svart eller vitt. Jag har inte varit ensam, jag har ju min fina, färggranna nyårsbukett. Ytterligare bara en afton har snart passerat. I morrn är en ny dag och ett nytt år. Då ska jag städa mitt kök.

Nyårsbuketten

Färg i mitt liv.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer