Tisdagen den 18 november 2025: Blodvite, fint, men kostsamt och kallt

Publicerat den 18 november, 2025 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, blodvite och svordomar…

Vad jag sysslade med igår är lite hemligt, så tyvärr, inget om det. Men jag kan rapportera att det medförde visst blodvite och svordomar. Sen såg jag nyheterna och hoppade i säng före klockan 22. I natt sov jag bra. Jag var antagligen helt utmattad efter såväl arbetsdagen som kvällens händelser. Strax före halv fem vaknade jag av att en granne ovanpå slängde nåt i golvet, som är mitt tak. Det sker nästan varje morgon, kan jag meddela. Detta plus springtävlingarna som hålls på helgmorgnar och kvällar kan jag klara mig utan. Annars funkar grannsämjan bra. Till och med tivolit var hyfsat nersläckt i morse, så jag tände både levande ljus och kökslampa för att kunna läsa. Kallt var det som fan också, nästan sex minusgrader. Igår kväll hängde jag fram båda dunjackorna. Den ljusare blå funkar ner till tio minusgrader, den orange funkar längre ner. Idag blev det den ljusare blå.

Frukost med levande ljus och kökslampa.
Nästan sex minusgrader ute i morse…

I morrn kan det komma snö här. Jag tycker att det är konstigt att det redan har snöat i mina hemtrakter, men inte här. Jag ser inte fram emot ovädret för problemet är mina skor. Eller min onda fot, som endast funkar med ett par skor. Och de börjar bli utslitna.

∼ ♦ ∼

Motala, jobb och solskärm

Jag hade förresten inte många sidor kvar i boken, runt 60, i morse, men jag hann förstås inte läsa ut den. Upptäckte dock en referens till min hemstad, vilket som vanligt ger pluspoäng (utom när det gäller en viss hemtrakter-lokal så kallad författares verk, böcker jag försöker undvika eftersom det är en käbbelmaja). Karaktären i morgonens bok var emellertid död. Icke desto mindre, plus blir det.

Citat om Elisabet Nilsson född i Motala i Ynglingamorden

Pluspoäng, trots att Elisabet Nilsson är död.

 

På agendan idag fanns som vanligt möten och som alltid på tisdagar korrekturläsning. Jag jagade på två personer som borde ha återkommit med sin respons på fakta- och citatkoll i en artikel jag håller på med. Det har tagit alldeles för lång tid, sånt ska göras på två dar, det ska inte ta två veckor. Lunch mitt på dan, även den som vanligt vid skrivbordet. Jag passade på att läsa, men hann inte läsa ut boken. Det gör jag i kväll.

Skrivbordslunch på jobbet med Yngligamorden

Skrivbordslunch med Ynglingamorden. Jag hann nästan läsa ut boken.


Eftermiddagen fortsatte med allt möjligt jobb. Jag kunde skicka artikeln som varit på koll i två veckor (!) på översättning. Bäst var fikastunden med P, h*n är alltid lika trevlig och det är roligt att ha kvar den kontakten. Dessvärre lämnar P om några veckor, men vi brukar ju ses och höras ändå så jag är inte orolig att vi ”förlorar oss”.

Jag jobbade lite till och kom äntligen på hur jag ska kunna använda datorskärmen som tar upp plats på mitt skrivbord – som solskärm. Segerstedthuset är nämligen inte alltid så… funktionellt om man ser till arbetsmiljö. Novembersolen kan faktiskt vara stark.

Datorskärmen på jobbet som solskärm

Äntligen kom skärmen som tar upp mycket plats på skrivbordet till nytta.

∼ ♦ ∼

Svindyrt och bokbyte

På vägen hem hoppade jag in på Kvarnen för att skicka ett paket med en present och en julklapp till en vän som bor lite längre söderut. Men asså jisses vad dyrt det är med frimärken! Portot kostade nästan mer än innehållet och det är inte kul. Jag vill ju kunna ge nåt som är värt nåt, det här kändes nästan löjligt. Är det dags att lägga ner Post Mord och skicka paket med taxi..?

Nån bild på det jag skickade kan jag givetvis inte lägga ut här, ifall att min vän läser. Det blir i stället en bild på… böcker. För när jag kom hem och hade packat upp, svidat om till hemmauniform och vattnat krukväxter, läste jag ut boken om mord på ynglingar. Nu ska jag läsa en bok om försvunna kvinnor i stället.

Böckerna Ynglingamorden och kvinna saknad

Bokbyte från en bok om mord på ynglingar till en bok om försvunna kvinnor.


Efter detta behövde jag förstås äta. Det blev resten av skogssvampsoppan från igår, men nybredda mackor. Det smakade bra med nåt varmt i magen.

Mackor o skogssvampsoppa med Hopptisarna och Kvinna saknad

Mackor och skogssvampsoppa (med skinn) med Hopptisarna och Kvinna saknad.


I kväll blir det inte många knop. Jag känner mig lite frusen, trots att lägenheten är varm. Så tacksam att jag inte bara har tak över huvudet utan också ett hem med värme. I morrn ska det vara fortsatt kallt och det kan också komma snö. Jag är glad så länge snön håller sig borta eftersom jag alltså inte har några vinterskor som funkar med min onda fot.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Det är fint med alla ljusdekorationer i Uppsala. Allt ljus på Uppsala pågår bara under en begränsad tid, drygt två veckor. Men jag kan inte låta bli att undra vad övriga ljusdekorationer i stan kostar. Och kunde pengarna kanske ha använts till bättre saker som äldrevård eller LSS..?

Ljusdekoration stjärna Stora torget

En ljusdekoration på Stora torget som är fin, men som antagligen kostar en del.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ynglingamorden: en kriminalroman om 1892

Publicerat den 18 november, 2025 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om första delen i en queer serie.


Anders Fagers och Michaela Carlbergs bok YnglingamordenSpännande att hitta nya författarbekantskaper, men också böcker med HBTQ-teman av svenska författare. I mitten av oktober 2025 nätshoppade jag Anders Fagers och Michaela Carlbergs bok Ynglingamorden: en kriminalroman om 1892. Enligt baksidestexten ska det vara en lättsam deckare i historisk tappning.

Det är vår i Stockholm och året är 1892. En av de rikaste kvinnorna i landet är fröken Evangelina Hökberg. Tillsammans med sin bror äger hon ett järnvägsbolag. Bolaget är välmående men under ytan finns mörka hemligheter och dunkla begär. Fröken Hökberg befarar att hennes bror är utpressad av Vackra Olle. Privatdetektiven Lars Quist får ett uppdrag av fröken Hökberg. Han är mest van vid att utreda försäkringsbedrägerier. Nu hamnar han i en farlig härva. Vägen till Vackra Olle går nämligen genom Stockholms dolda gayscen, det vill säga nedgångna krogar, fina salonger, parker och pissoarer. Men Lars Quist är inte den enda som letar efter Olle. Och varför får alla nåt längtansfullt i blicken när Olle nämns?

Den här historiska deckaren läser jag snabbt. Jag gillar författarnas sätt att skriva och formulera sig. Det är bitvis ganska… rått och rakt på sak, både språkligt och i handlingen. Spännande är det också att hänga med på turer i mörkret till Stockholms hemliga gayställen i slutet av 1800-talet. Författarna ägnar en stor del av innehållet till att beskriva miljöerna. Det är intressant. Karaktärsbeskrivningarna är inte lika skickligt gjorda, personerna blir aningen konturlösa.

Själva storyn är väl inte superspännande, men jag vill ändå få svar på vissa saker och ja. Jag vill läsa uppföljaren.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Stockholm Queer-serien:

  1. Ynglingamorden: en kriminalroman om 1892 (läs inlägget ovan!)
  2. Madame X: en kriminalroman om 1894 

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndag kväll den 16 november och måndagen den 17 november 2025: En dag i taget…

Publicerat den 17 november, 2025 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, konstupplevelse i novemberkvällen!

Det blev en kylig promenad i Uppsala igår. Anna och jag möttes på Stora torget och traskade runt bland folkmassorna. Hon hostade och jag haltade på grund av ond fot och att det högg till i ryggen några gånger. Men vi gjorde det! Vi såg alla verk i Allt ljus på Uppsala – utom det på Stationsgatan. Tyvärr störde skenande ungar och barnvagnar min upplevelse. Och sen fattar jag inte varför man tar med sig små hundar. Så synd om dem!

Allt ljus på Uppsala 2025

Här kommer bilder på alla konstverk. Jag tycker dock att den som kan ska gå runt och titta själv. Hoppa i såna fall över detta.

Detta bildspel kräver JavaScript.

∼ ♦ ∼

Italiensk tvårättersmiddag

Efter promenaden behövde vi äta båda två. Vi gick till Aaltos och åt tvårätters och värmde oss med var sitt glas rödvin. Min mat såg riktigt italiensk ut – röd, vit och grön.

Kyckling – rött (sås), vitt (ost) och grönt (basilika)…
…gnocchi…
…cheesecake.


Sen skildes vi åt på Skolgatan. Det känns fortfarande konstigt att vi inte ska till samma adress, men så är det ju. Anna tog en scooter hem till sig och jag gick tunneln vid Mikaelskyrkan, förbi Main Street där vi bodde förut, hem till mig.

∼ ♦ ∼

Skitkallt

I morse vaknade jag till en skitkall dag. Jag trodde att sovrumstermometern visade tre plusgrader. Nej, det var tre minusgrader. Termometern på andra sidan visade nästan fem minusgrader. Jag värmde mig med en dusch först, levande ljus till frukosten sen. På andra sidan gården körde tivolit igång tidigt. Att det inte finns regler för vilka tider man får ha hela sin jävla balkong upplyst förvånar mig. Det lyser rakt in till mig, trots fällda persienner och fördragna gardiner. INTE kul. Men en får vara glad att skiten inte blinkar.

Måndagsfrukost med tända ljus Hopptisarna Ynglingamorden

Måndagsfrukost med levande ljus.


Jag packade på mig min anorakliknande lättviktsjacka med luva, tröja och handskar. På fötterna hade jag mina gråa gympadojor. De är vandringsskor och förvånansvärt varma och inte så hala. Dessutom är det de enda skor som funkar för min onda fot. Hur det ska bli/hur jag ska gå när snön kommer – och den kommer i veckan – vete tusan…

Fyrisån i morse från Nybron…
…och igår kväll från Haglunds bro.

∼ ♦ ∼

Stresstest på jobbet

Den här veckan ska alla vara på jobbet för att delta i ett stresstest. Det vill säga ingen ska distansarbeta. Men redan på morgonmötet märktes att det fanns undantag. Och redan på morgonen var det väldigt pratigt (nej, inte bara jobb). Jag vet inte hur det ska funka för mig. Det blir till att ta en dag i taget. Just sayin’…

Tre möten senare försökte jag jobba med ett copyuppdrag (såsom jag ser det) som jag har fått. Lunch tog jag däremellan och på eftermiddagen körde jag på igen. Jag fick ur mig ett tresidigt dokument, ett underlag till kommande webbsidor. Och blev yr. Fruktansvärt yr…

Skrivbordslunch måndag med macka ägg varm choklad o Ynglingamorden

Lunchen var lätt, men välkommen.

∼ ♦ ∼

Jullunch på Uppsala slott

Jag gick hem och det var kolsvart ute. Tack och lov hade yrseln släppt. Det var kallt och jag frös, men jag piggnade också till i kylan. Det blåste lite och kändes betydligt kallare än i morse trots att det inte var det enligt termometrarna. Jag kände att det var tur att vi kvällspromenerade igår och inte idag…

Strax innan jag lämnade jobbet kom en inbjudan till avdelningsdag med jullunch. I år ska vi vara på slottet. Det blir häftigt! En gång var jag på fin middag där i rikssalen tillsammans med min dåvarande tjej och ibland lunchar jag på restaurangen i södra tornet. Nu blir det nånting annat.

Uppsala slott novemberkväll

Uppsala slott en kväll i november. I december ska jag dit på avdelningsdag jullunch.


Jag kom hem och hade överlevt den första arbetsdagen den här veckan – och dessutom fått rätt mycket gjort. En dag i taget…

∼ ♦ ∼

Tur att det finns böcker

När jag kom hem hittade jag två orange paket utanför lägenhetsdörren. Jag har kommit på hur man ska få brevbäraren att åka upp i hissen med paketen och inte trycka in dem i postboxen: man köper så många böcker att paketen blir för stora för boxen. En del av innehållet ska jag ge bort, men tre böcker köpte jag till mig själv: Stugorna, Hon som blev kvar och Yellowface.

TVÅ orange paket väntade på mig utanför lägenhetsdörren.
De här tre böckerna är till mig.


Sen fixade jag käk. I kväll blev det skogssvampsoppa och mackor med tända ljus, Hopptisarna och Ynglingmorden. Soppan ser ut som gammalt diskvatten, men smakar milt och gott. Inte så många sidor kvar att läsa i boken. Det är verkligen tur att det finns böcker – på flera sätt. I afton ska jag ägna mig litteraturen enbart. På lite olika sätt…

Mackor o skogssvampsoppa med Hopptisarna Ynglingamorden o tända ljus

Mackor och soppa som ser ut som gammalt diskvatten, men som är mild och god.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Mer böcker!

Måndagshögen på Instagram är beige den här veckan. Som vanligt har jag läst alla böcker i högen, men har du??? (Länkarna går till de böcker jag har skrivit om.)

Beige måndagshög

Beige måndagshög den här veckan.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Söndagen den 16 november 2025: Allt ljus på..?

Publicerat den 16 november, 2025 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, hur ska jag orka..?

Ynglingamorden och kaffe på sängen söndagsmorgon

Söndagsstart.

Det blev tidig sänggång igår på lördagskvällen, så jag skriver inte så mycket mer om den. Jag kollade sista delen på en dansk spännande serie, Inte ett ord, och den första delen av en amerikansk true crime-serie som bara fick mig att gäspa, Don’t date Brandon. Ett halvt glas primitivo till och lördagsgodis, sen god natt.

I morse stapplade jag upp och tog medicin och lyckades därefter somna om. Klockan var 9.15 när jag vaknade. Då hade jag alltså sovit mer än tio timmar… Skönt, men jävla sjukdom (och mediciner) som gör mig så trött. Hur jag ska orka jobba och det på plats på jobbet hela nästa vecka begriper jag inte. Men jag ska försöka. Jag orkar inte ta en ny diskussion med chefen om att jag har en liten hjärtsjukdom. Och när jag väl vaknade idag blev det läsning av Ynglingamorden och kaffe på sängen i lite drygt en timme. Det är ju trots allt söndag och vilodag. Jag bara vek gårdagens rena och torra tvätt medan jag väntade på kaffet.

∼ ♦ ∼

Slingrande

Men jag hade en för mig jobbig sak på agendan som jag hade bestämt mig för att fixa idag: sätta upp min nya ljusslinga på balkongen. Tidigare i höst köpte jag en ny slinga eftersom den gamla hade gått sönder. Jag köpte en likadan som tidigare, för jag tycker att det är lite fint när snön lägger sig på fejkbarren och de små ljusen lyser igenom. Fast det är inte roligt när en ska sätta upp en sån slinga, minst av allt första gången. Då är den nämligen mycket fint och kompakt ihopvikt i kartongen. Nu lyckades jag emellertid – stort X i taket! – få upp skiten. Den slingrar sig snyggt runt balkongräcket. Hoppas bara att den inte blåser bort.

Kartongen med ljusslingan.
Slingan är uppackad och utvecklad…
…och på plats.

∼ ♦ ∼

Måsten

Jag visste att det skulle bli en massa barr på mattan, så då måste jag dammsuga lite också. När Helvetesmonstret* ändå var framme gick jag ett varv med det i hallen, badrummet och köket också. Det rasslade inte särskilt mycket. Sån skillnad det är att bo ensam!

Nästa måste var att fördela den kommande veckans medicin i dosetten. Jag ska ju ut och spatsera på stan i kväll, så detta behövde fixas innan dess. Det tar fan en kvart att få till det, för mina fingrar och händer är inte helt samarbetsvilliga när tabletterna ska tryckas ut ur sina idiotiska blisterförpackningar.

Fördelning av veckans medicin i dosetten

Nästa veckas medicin är fördelad.

∼ ♦ ∼

Flera novemberknoppar!

Nu låter jag bara så negativ att jag behöver lyfta nåt fint och positivt. Jag upptäckte att novemberkaktusen i ampeln i vardagsrummet inte bara har en urvacker blomma i vitt och rosa (det såg jag redan häromdan, ju). På kaktusen såg jag också flera små knoppar. Det kommer mera, alltså. Synd bara att den röda som står på fönsterbrädan inte vill blomma, det hade varit kul med två blommande kaktusar.

En stor vacker vit blomma med rosa inslag…
…och flera små knoppar i novemberkaktusen i ampeln.

∼ ♦ ∼

Mulnar på

Men så såg jag att det mulnade på. Medan jag skrev det här vid morfars skrivbord i arbetsrummet blev himlen mörk.

Mörk himmel utanför arbetsrumsfönstret

Mörk himmel utanför arbetsrumsfönstret.


Jag fick lov att sätta fart med bäddning, frukost, tandborstning, dusch och biltur så att jag skulle vara tillbaka hemma till eftermiddagskaffet. Det hann jag förstås.

En rejäl söndagsfrukost med Hopptisarna och Ynglingamorden.
Söndagsfika med Noisette och familjen vid köksbordet.

∼ ♦ ∼

Allt ljus på Uppsala

Och nu är det dags för årets ljusshow Allt ljus på Uppsala. Jag tänker fota så mycket jag kan men lägger inte ut massor av bilder på Instagram. Det tycker jag är att förstöra nöjet för dem som ännu inte har tittat på ljusverken. Däremot lägger jag ut bilderna här på bloggen i ett bildspel under morgondagen. Då kan den som vill titta. 

Tills vidare får du, kära dagbok, hålla tillgodo med mitt eget ljus, det på balkongräcket. Jag tyckte att det blev fint i alla fall. Försök dock att ignorera grannens ljus mitt emot i bakgrunden på bilden. Där ser alltid ut som ett jävla tivoli.

Tänd ljusslinga på balkongen

Allt ljus på balkongen.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Julkort 2024 från Tisslingarna o Anna

Julkortet 2024 från Tisslingarna och Anna.

Nej, jag firar inte jul för jag har ingen att fira med. Ska man ”få med”/bjuda in en ensam människa kan man inte tro att man lyckas och kan svära sig fri (”jag försökte”) genom att lägga det i den människans ”knä”, så att säga. En ensam människa skulle nämligen inte tränga sig på när det är en högtid reserverad för familjer. Och när dagarna går får den ensamma människan allt svårare att ta sig utanför dörren. Just sayin’…

Men förra året fick jag flera fina julkort och jag tänker att jag kanske orkar få iväg några såna i år i alla fall. Jag blev faktiskt lite glad över dem jag fick. Det nedan kom från Tisslingarna och Anna och jag tror att de blir arga om de inte får nåt i år igen.

∼ ♦ ∼

*Helvetesmonstret = katternas namn på dammsugaren

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, Sociala medier, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Lördagen den 15 november 2025: Meningsfullheter och planer

Publicerat den 15 november, 2025 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, VARFÖR bryr jag mig..?

Solen går upp bakom husen novembermorgon 2025

Osynliggjord.( Inte ens min spegelbild syns i glaset.)

Osynliggjord har jag blivit många gånger, långa perioder i livet. Men det jag inte fattar är varför jag bryr mig nu. Varför blir jag sårad nu när det inte finns nån i mitt liv som kan osynliggöra mig? (Mer än på jobbet, förstås, men där får jag stå ut som vanligt.) Det jag utförde så många gånger, i ur och skur, vardag som helgdag, tegs ihjäl. Mina handlingar var inte värda nåt. Och så ser jag nu att det som sker sporadiskt, när andan faller på, lyfts upp till skyarna. Att jag väljs bort mer och mer kan jag förstå och acceptera. Eller… jag kan inte göra nåt åt det. Men jag kan inte förstå att jag reagerar på att jag blir osynliggjord. Jag önskar att jag hade hårdare hud. Att tårarna inte brände bakom ögonlocken. Att de som ”har käft”, som mamma brukade sig, alltså att de som kan prata för sig, så lätt lyckas dupera. Det enda jag önskar mig till jul är att sluta känna.

∼ ♦ ∼

Smått och futtigt blir stort och besvärligt

Ynglingamorden o kaffe på sängen

Lördagsstart.

Som synes på bilden ovan vaknade jag även idag till en solig dag. Klockan var runt midnatt igår när jag gick och la mig. Jag kunde sova ända till 5.30. Sen slumrade jag fram till medicinlarmet gick igång 6.45. Efter det var det svårare att komma till ro, så jag klev upp och gjorde kaffe och tog med mig in i sovrummet. Läste kanske en 60 sidor i Ynglingamorden och njöt av morronkaffet. Funderade över hur jag ska få upp ljusslingan på balkongräcket. Det går nog, jag kan nog, jag gjorde det i New Village, så visst klarar jag det här. Men allt sånt där… smått och futtigt kan bli stort och besvärligt för mig. Ja ja, lådan med den nya slingan är framtagen och ligger i vardagsrummet. På vänt, typ.

∼ ♦ ∼

Meningsfullheter, inte familj, för att fylla rummen

Kopparsaker o Höganäskrus i stringhyllan på köksväggen

Nåt att putsa under vinterns ledighet.

Jag behöver också tänka på vinterns storhelger och ledighet. Mitt önskemål till chefen är långledighet. Vi får se om det går igenom. Men då måste jag fylla den med meningsfullheter eftersom jag inte har nån familj att fylla rummen med. Det är nog fan svårare att få till meningsfullheter än att få ett nej på ledighetsansökan.

Förra julen, 2024, var den värsta i mitt liv. Jag överlevde. Jag gjorde en att göra-lista. Den hängde jag upp livet på när de så kallade vännerna vände mig ryggen. Det ska jag göra i år också. Det är bättre att göra saker, att ha nåt för händer, när ”alla andra” umgås med sina familjer och sin släkt och firar jul. Igår blev jag inspirerad av M:s mister G som putsade koppar. Det ska jag också göra. Putsa koppar och putsa silver var nåt mina föräldrar alltid gjorde tillsammans till jul. Jag kan göra det under julen. Mamma satte tallkvistar med flugsvampar (fejksvampar, alltså) i kopparbunkarna i köket till jul. Väldoft! Kanske det vore nåt att ta efter. Alltså inte bara puts utan tallkvistar. Köket ska jag också städa. Fy fan, så skitigt det är! Jag fattar inte, jag som knappt använder det till matlagning…

∼ ♦ ∼

Omsättning av planer

Men planer för den här dagen? Få och små. Tvätta och stryka och ta en åktur med bilen. Fundera ut nån middag att ställa fram. Men det är så tråååkigt… Jag får öppna en flaska rödvin och hälla i mig så känns konturer och kanter säkert mjukare.

Frukosten blev trist, bara mackor och kaffe, men det var vad jag ville ha. Hopptisarna och Ynglingamorden höll mig sällskap. Därefter hoppade jag in i duschen och sen bar det av på en tur med bilen.

Det blev en oinspirerande resa runt Uppsala till City Gross. Där köpte jag bland annat pulled chicken till middag. Det var länge sen jag åt och maten sköter sig själv i ugnen. Perfekt matlagning.

När jag kom hem startade jag en maskin tvätt. Medan maskinen jobbade tog människan hand om en hyfsad strykhög bestående av tröjor, tischor, jeans och handdukar. Efter att ha hängt tvätten på tork kunde jag sen slappa fram tills det var dags att fixa käk. Ja givetvis go-fikade jag på eftermiddagen också.

Lite trist lördagsfrukost, men sällskapet var gott.
Dagens lilla handling.
Dagens lilla strykhög.
Lördagsfika.


Så skönt att ha fixat tvätt, strykning och handling. Nu kanske jag orkar försöka få upp ljusslingan samt se Allt ljus på Uppsala i morrn. Undras om foten klarar tre kilometer. Den gör lite ont efter dagens utflykt som mestadels var med bil… Men överenskommet är nu att utgå från Stora torget klockan 16.30. Solen går ju ner ganska tidigt så då lär det vara kolsvart. Bilden nedan tog jag 15.37 idag…

Solnedgång UKK november 2025

UKK i solnedgången.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jag har nu både lagat mat (ugnen gjorde det mesta) och ätit pulled chicken med sås som gick ut för tio dar sen. Till maten drack jag ett glas primitivo och det passade perfekt. Jag orkade också lyssna på musik, bland annat pappas orgel-CD. Nu återstår att sjunka ner i fåtöljen eller soffan och antingen läsa eller glo på nåt på TV.

Pulled chicken med klyftor två såser tomater primitivo Hopptisarna Ynglingamorden o tända ljus

Lördagsmiddag med pappas orgel-CD i bakgrunden.


Jag har fixat att lyssna på pappas orgel-CD. Nu återstår att lyssna på Peter Jöback-CD:n Jag kommer hem igen till jul som jag gav till mamma. Det blir lite svårare för jag har inget hem att komma till på det viset.Och Ave Maria… då gråter jag alltid. Men… jag sparar den till december.

Peter Jöbacks cd Jag kommer hem igen till jul

Kanske pallar jag att lyssna i december…

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Musik, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 13 november och fredagen den 14 november 2025: Mörkret (igen) och kylig, solig fredag

Publicerat den 14 november, 2025 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, jag gillar faktiskt mörkret…

Det kan verka som om jag gnäller över mörkret, men ärligt talat gillar jag det. Jag gillar bara inte att vara utomhus när det är mörkt (och blött). Inne får det gärna vara mörkt – så länge jag till exempel har punktbelysning för att kunna läsa. Och doftljus har jag totalt snöat in på sen jag flyttade till eget hem igen. Tidigare var det svårt med levande ljus på grund av katterna och bland annat deras yviga svansar. Finge jag välja mellan katterna och doftljus idag skulle jag emellertid fortfarande välja katterna. Men den valmöjligheten har jag inte, så doftljus får det bli. Till kvällsfikat igår trollade jag fram en halv chokladkaka från förra helgen också. Jag ägnade kvällen åt att försöka ta mig igenom Strandsittaren. Det lyckades jag inte med, men det var inte många sidor kvar.

Kvällsfika med boken Strandsittaren choklad kaffe och tända ljus

Kvällsfika på torsdagen.

∼ ♦ ∼

God sömn, ljuvligt utan smärta och kyligt

I natt sov jag bra och hela natten utan avbrott. Det gör jag nästan aldrig, så jag blev mycket förvånad. Kände mig nästan utvilad när jag vaknade i morse. Igår kväll hade jag väldigt ont i vänsterfoten. Den värken var helt borta när jag vaknade. Att det är så underbart att vara smärtfri hade jag inget minne av… Nåja, foten skulle ge sig tillkänna under dan, men ändå… Några timmar utan smärta var ljuvligt. Jag njöt vid frukosten av att kunna hitta ett läge att sitta och sleva i mig fil och läsa utan att det gjorde ont. Boken gick igår kväll in i en spännande slutfas och i morse hann jag läsa en del av upplösningen. Det var ännu färre sidor kvar efter frukosten…

Fredagsfrukost med Hopptisarna o Strandsittaren

Fredagsfrukost med spännande slutfas i Strandsittaren.


Den här helgen ska det bli kallt. Jag noterade igår, på bilder från Metropolen Byhålan, att den första snön, blötsnö, förstås, hade fallit där. Här var det bara temperatur strax under nollan, en månskära och lite frost på taken i morse. Sen tittade solen fram. Och det är ju på sitt sätt härligt, samtidigt som en massa skavanker – och damm – syns väldigt väl…

Strax under nollan i morse…
…och en månskära på novemberhimlen.

∼ ♦ ∼

Sol utomhus, in genom skitiga fönster

Novembersol på vardagsrumsbordet

Novembersol i vardagsrummet. I vasen rester från allhelgonabuketten, på bordet Ynglingamorden, nästa bok jag ska läsa.

Min arbetsdag startade som vanligt klockan sju, det gör den alltid när jag jobbar hemifrån. Dan inleddes med en stor, irriterande uppdatering, men jag lyckades till sist få till det så att alla program funkar, inklusive mejlprogrammet. (En fördel när man ska jobba är att man kommer åt sina jobbmejl…)

Jag publicerade en artikel om ett ledarskapsprogram och gjorde en puff på startsidan. Så roligt att jag fick positiv återkoppling på den av en av dem jag intervjuade! Förmiddagen fortsatte med sol utomhus och in genom skitiga fönster samt Zoommöten. Novembersolen lyste in i vardagsrummet, på buketten från allhelgona och nästa bok jag ska läsa. Det såg härligt ut, men efter mötena och en kort rast, när jag mest rörde på mig för att inte stelna i ben och rygg, körde jag igång transkriberingsjobbet. Jag hade hört nästan allt om det här poddavsnittet via arbetskamraten som gjorde det, så det var väl inte asstimulerande att jobba med det. Dessutom hade de glömt att skicka ett underlag. Tur att jag kan googla, men det var ändå nåt jag blev tvungen att fråga om. Svar kom föredömligt snabbt.

∼ ♦ ∼

Tunnelbygget, helggodis och bokbyte

Jag åt mackor och ägg till lunch och läste de sista sidorna i Strandsittaren. Trots att det var soligt var jag lite frusen, så jag drack en Varma koppen kantarell till.

Hemmalunch med Hopptisarna Strandsittaren mackor ägg o Varma koppen kantarell

Hemmalunch med Hopptisarna och de sista sidorna i Strandsittaren till mackor, ägg och Varma koppen kantarell.


Innan jag fortsatte eftermiddagsjobbet slängde jag på mig jeans och ytterkläder för att ta en sedvanlig fredagspromenad. Det var härligt promenadväder och foten gjorde bara lite ont. Men idag hade jag inte tid att gå nån längre sträcka, en friskvårdshalvtimme räcker inte långt. Jag kollade läget med tunnelbygget vid järnvägen och hoppade sen in till Butiken på hörnet för att köpa helggodis. Jag passade även på att beställa till nästa fredag eftersom jag ju inte kan hämta förrän efter jobbet då.

Det jobbas hårt…
…av många. Först armering, sen nån sorts ”platta”.
Jag jobbade hårt med att bära hem dessa.

På eftermiddagen avslutade jag arbetet med transkriberingen och mejlade filen. Så småningom kunde jag äntligen stänga ner och ta helg. Det blev en kort tupplur på soffan innan jag skrev färdigt inlägget om Strandsittaren och publicerade det. Bokbytet har gått till en historisk kriminalroman om mord på ynglingar…

Böckerna Strandsittaren och Ynglingamorden

Bokbyte från en som sitter på stranden till historiska mord på ynglingar.

∼ ♦ ∼

Helg på allvar med smörgåstårta, riesling och Förrädarna

Fredag kväll och helgen har börjat på allvar. Jag inleder den lika sedvanligt som målet med fredagspromenaden, det vill säga med smörgåstårta från Korgtassen och riesling. Det blev en extra stor bit idag eftersom jag firade smörgåstårtans dag (igår) i efterskott.

Fredagssmörgåstårta med Hopptisarna Ynglingamorden riesling o tända ljus

Fredagssmörgåstårta från Korgtassen och ett glas riesling med Hopptisarna och mördade ynglingar.

Mörkret har nu sänkt sig, rejält och kompakt. Temperaturen sjunker och jag tänker sjunka ner i fåtöljen framför TV:n och se Förrädarna inklusive Gravkammaren på TV4 Play.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… har jag inga planer för morgondagen, mer än möjligen att köra en maskin tvätt och stryka. Jag får se hur jag mår om det blir nåt mer.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Strandsittaren

Publicerat den 14 november, 2025 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den första delen i en mordisk serie från Smögen.


Anna Ihréns bok StrandsittarenPå Ulva diversehandel dyker det då och då upp bra böcker second hand. I början på sommaren 2025, innan jag hade semester, gjorde jag några fynd. Bland annat hittade jag i pocket den första delen i en serie kriminalromaner som jag inte läst. Så trots att Strandsittaren, debutroman av Anna Ihrén, har typ tio år på nacken var det en ny bekantskap för mig. Roligt om man kan hitta ”nya” författare, tycker jag, som har läst en hel del av de svenska, nutida kriminalromanförfattarna.

Dennis Wilhelmson är polis i Göteborg, men tar tjänstledigt för att bearbeta en livskris. Han åker till sin barndomsö Smögen. Men sommaren blir inte som han har tänkt. En ung man hittas död och en gammal vän till Dennis försvinner. Han dras in i en mordutredning där han jobbar med aspiranten Sandra Haraldsson. Dennis börjar läka. Men släktforskaren och svenskamerikanen Anthony har hittat nåt i Smögens historia som kan påverka hans framtid…

En fjärdedel in har det skett ett mord och ett försvinnande, men det är ändå inte spännande. Karaktärerna är väldigt många och känns inte trovärdiga. Chefskaraktärerna skildras som fåfänga, slappa eller stenhårda. Först efter 100 sidor börjar vissa karaktärer prata dialekt. Jag har svårt att se poängen med en hel del av personerna i boken. De historiska karaktärerna som läsaren möter i särskilda tillbakablickar har däremot en funktion gentemot vissa av de nutida. Dessa och detta tema borde ha fått ta större plats, tycker jag. Mot slutet klämmer författaren in en erotisk scen också. För många i persongalleriet, helt enkelt, enligt min mening. Och pratigt, vilket det kanske blir när det är många. Ett plus dock för HBTQ-temat som känns äkta.

Det mesta karaktärerna gör är äter och fikar, maträtter beskrivs onödigt detaljerat. En gång blir en person magsjuk (inte så konstigt…) Asså, när jag har läst halva boken har de ätit följande, bland annat (jag kan ha missat nåt): hamburgare med jalapenos och flera olika såser, varma croissanter, soppa, lunchlåda med gårdagens kålpudding med potatis och gräddsås, krämbulle, sju sorters kakor, färskpotatis, pizzor, hårda och mjuka kakor, äggost, hemlagad björnbärssylt, kanelsnäckor, ostron, kummel med citron och basilika, blåbärsglass, pressad potatis, tomatskivor, mozzarella, en krans, lasagne, smörbullar, chokladrutor, nötkakor, nybakta bullar och kakor, mango, fisk, stekt eller kokt torsk, kolja, makrill, makrillåda, makrillbullar, lax, spenat, kött, helstekt falukorv med ost, tomat och lök, potatismos med mycket smör, färskt bröd, en gigantisk salladsbuffé, köttbullar gjorda på kalvfärs med rårörda lingon och potatispuré, majrova, kålhuvud, musslor, tångräkor, oxfilé, ett paket färdig potatisgratäng, sås med portvin och svartpeppar i grädde och kalvbuljong, baguette och en stor burk röra på färska räkor, fisksoppa, muffins med amerikanska blåbär, fruktsallad med vispad grädde, havtornsbär, kakor och nybakta krämbullar, välling, nygräddade munkar, chokladtårtor, nygräddade fiskarkakor, en burk engelsk aprikosmarmelad, musslor, vitlök, blodpudding, korv, färdiga köttbullar, skaldjursplateau med ostron, havskräftor, räkor, krabbklor, grillade pilgrimsmusslor, rödlöksvinegrätt, hemlagad aioli, vit chokladmousse, sockerbitar, kokade katrinplommon med anis…  JA! JAG BLIR HUNGRIG! Men min kriminalromansnerv kittlas dessvärre inte.

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Morden på Smögen-serien:

  1. Strandsittaren (läs inlägget ovan!)
  2. Isfiskaren
  3. Sillbaronen
  4. Fyrmästaren
  5. Julmord i skärgården
  6. Midsommarmord i skärgården

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 13 november 2025: Busväder ute, men mysigt inne

Publicerat den 13 november, 2025 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Busväder var ordet, kära dagbok!

Regn på vardagsrumsfönstret och mörk himmel

Onsdagkvällen var mysig – inomhus.

Usch vilken busväder det var igår kväll! Samtidigt var det både skönt och mysigt att kura inomhus med tända ljus och en läslampa över min deckare på gång, Strandsittaren. Mörkret gör ju att jag måste tända lampor för att till exempel kunna läsa. Det är inte ljust många timmar per dag. Men det gör mig inget – så länge jag får vara inomhus och ha det gott. Jag är också mycket nöjd med min regnponcho som faktiskt höll mig helt torr. Tyvärr gick den sönder lite när jag skulle kränga mig ur den. (Jag lagade med silvertejp idag.) Min arbetskamrat Å var snäll och hjälpte mig på med den innan jag gick från jobbet. Jag ville ju att den skulle täcka min ryggsäck i vilken jag hade jobbdatorn. Nu ska jag visserligen få en ny jobbdator snart, min gamla börjar bli utsliten, men den jag har nu ska hålla till dess. Om den skulle bli dränkt av regnvatten vore i detta läge… mindre bra…

Muminmuggar Mårran o Knyttet plus Skruttet

Mårran är hon på den bakre Muminmuggen.

När jag stod i hissen hemma och speglade mig (det gör väl alla i en hiss med speglar?) insåg jag att jag var väldigt lik Mårran… Kände mig också som Mårran hela dan igår. (Nej, ingen bild på mig!) Det är inte enkelt att jobba i öppet kontorslanskap när en behöver tystnad för att kunna arbeta. Fast ”alla andra” verkar tycka att det är lätt… Som gjort för… en clash… vilket det nästan blev genom enhetsmötets grupparbete. Kanske min chef inte tänkte på det. Eller så ville chefen uppnå nåt. Bara det att nu är det två veckor till nästa möte. Det hinner hända mycket då – och kanske en del väsentligt glöms bort också.

Nåja, nu behöver jag inte fundera mer på eller älta detta, för idag och i morrn gällde/gäller distansarbete. Värre blir det nästa vecka…

∼ ♦ ∼

Spännande grannar, en blomma och marscherande sopberg

Torsdag och vaknade astrött. Det kan ha berott på att jag hade jobbig kramp i högerbenet i natt eller att jag drömde en intressant dröm om spännande grannar (inte de grannar som jag har). Väldigt skönt var det att kunna börja dan långsamt med frukost och en stunds läsning.

Torsdagsfrukost med Hopptisarna fil Strandsittaren o tänt ljus

Torsdagsfrukost med tänd kökslampa så att jag kunde läsa.

 

En vit blomma på novemberkaktus

EN vit blomma på novemberkaktusen i ampeln i vardagsrummet…

Klockan sju satt jag vid jobbdatorn. Drog i några trådar och HEPP! så har jag ett nytt, spännande uppdrag på gång, en intervju med/ ett personporträtt/av en tillträdande chef. Fotograf lyckades jag också boka, allt detta före dagens första möte… Vilken skillnad det blir när jag jobbar hemifrån. Jag har mer ork direkt, blir inte slutkörd innan arbetsdan ens har börjat. Min ena novemberkaktus får illustrera detta. Den har inte heller samma ork som tidigare, men en vit blomma har spruckit ut i kaktusen i ampeln i vardagsrumsfönstret. Precis som jag har den tvångsflyttat några gånger. Ska den trivas här???

Dan flöt på bra. Jag fick gjort det jag skulle – och mer! – plus att jag tog mikropauser med dammvippan. Det är ett perfekt sätt att undvika att stelna till i ryggen. Jag tog också tag i ett mindre sopberg som jag förflyttade från mitt hem till soprummet. Eller… det var nästan så att sopberget marscherade ut av sig självt…

Sopberg på väg in i hissen

Ett sopberg på väg in i hissen…

∼ ♦ ∼

Friskvård och sprit till ytterligare en ensam jul

Lunch med smörgås och ägg petade jag i mig mitt på dan. Därefter skuttade (nåja…) jag ut på en promenad bort till Korgtassen. Det var inte mycket som behövde fyllas på, men middagsmat saknades och så skulle jag hämta julspriten. Till torsdagsmiddag köpte jag fisksoppa. Kanske tidigt med spriten, men då vet jag att jag får snaps till julsillen i alla fall. (Julmat och -dryck är det enda som är bra med julen. Jag ser fram emot – NOT! – ytterligare en ensam jul. Hur kul är det, tror du, kära dagbok? Nåja, sprit hjälper. Lite grann.) Lunchrasten räckte till att handla också, men jag skrev ändå upp 3o minuters friskvård eftersom jag var ute och spatserade lite till, det trista vädret till trots. Det regnade just då, men inte så hårt.

Hemmalunch med Hopptisarna och Strandsittaren.
Dagens handling inkl. julsprit.

∼ ♦ ∼

God soppa med dolda nyttigheter

Eftermiddagen passerade. Jag var trött som fan, men gjorde det jag hade planerat. Så skönt när det funkar på alla sätt och vis. Nu har jag bara två möten och en transkribering kvar att göra i morrn och den här veckan, i princip. Sen kan jag ta helg.

Jag loggade ut strax efter klockan 16 och la mig då på soffan. Somnade och sov en halvtimme, läste lite och så fixade jag middag. Den gotländska fisksoppan från Korgtassen värmde jag i micron och serverade med rostat bröd och cheddarost till. Ett glas riesling unnade jag mig också. Soppan var full av nyttigheter, inte bara fisk utan även morötter. Smaken av dessa var dock väl dold av bland annat vitlök. Och det uppskattar jag.

Gotländsk fisksoppa från Korgtassen Hopptisarna Strandsittaren ett glas riesling

Korgtassens gotländska fisksoppa är full av nyttigheter och ändå väldigt god.


I kväll händer ingenting. Eller jag ska fortsätta vila min onda fot och läsa. Temperaturen utomhus har sjunkit rejält och även i kväll är det rätt mysigt att bara vara inne.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Idag är det Smörgåstårtans dag! Jag har givetvis köpt en bit, men sparar den till i morrn. För det är min tradition, smörgåstårta och riesling på fredagar, just nu också Förrädarna.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 12 november 2025: Människor kan faktiskt dö av ensamhet

Publicerat den 12 november, 2025 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Mörker mörker mörker, idag kryddat med blåst, till helgen med kyla. Temperaturen ska krypa neråt i helgen, men det ska också bli sol. Preliminärt ska jag gå och kika på Allt ljus på Uppsala på söndag, det bestämdes igår kväll. Gårdagens specialvisning med jobbet, efter jobbet, var inte att tänka på, jag hade fullt sjå att ta mig hem. Men om jag jobbar hemifrån i två dar, torsdag och fredag, vilar hela lördagen och söndagen på dan… Då kanske jag orkar gå och titta. Hela slingan är tre kilometer, dock, så det blir en utmaning. Samtidigt… om jag klarar det blir jag stolt och glad. Klarar jag det inte kanske jag bryter ihop. Sånt där sitter jag och tänker på över frukostfilen. Jag försöker läsa för att inte börja grubbla, men ärligt talat tror jag att Strandsittaren blir enda delen i den serien jag lär läsa.

Onsdagsfrukost med tända ljus Hopptisarna o Strandsittaren

Mörker, mörker, mörker…

 

Byggställningar o trottoar Drottninggatan

Morgonen ljusnade. Här dock en glimt från Bygg- och grävsala på Drottninggatan.

Morgonen ljusnade en aning när jag gick upp till jobbet. Idag var jag mycket flåsig och mycket yr. Jag fick stanna ett par gånger. Gissa om jag längtar efter morgondagen när jag slipper gå! Foten gör ont, men det märker jag knappt. Mitt fokus är att hålla mig upprätt, att inte svimma eller ramla. Ja jag borde inte jobba, men vem ska sjukskriva mig? Och vad skulle en sjukskrivning göra åt mitt psykiska mående? Isoleringen och ensamheten som en sjukskrivning skulle innebära för mig skrämmer mig, trots att jag vänjer mig mer och mer att vara ensam. Men människor kan faktiskt dö av ensamhet. Att dö skrämmer mig inte. Däremot är jag rädd för att vägen dit, till själva döden, ska bli lång, svår och plågsam.

Så jag försöker arbeta. Heltid. Fem dar i veckan varav tre på jobbet. Idag var det en mötesdag. Såna tycker jag inte om. Mötena ligger kant i kant och min ork kan ta slut mitt i ett möte. Det gick rätt bra idag. Men eftermiddagen var mötesfri och då fick jag jobba lite. Mitt på dan kunde jag springa ner till entrén och få en gosig stund med Puddingen a k a Baldur. Det var fler som var förtjusta i honom. Bara den lilla stund jag satt där kom tre olika personer och ville klappa. En av dem pratade jag en del jobb med och där ser man hur nyttiga hundar också kan vara. Förenar nytta med nöje, typ.

Baldur var helt slut av alla människor och allt gos.
Men visst gissade han…
…att jag hade nåt gott i vänsterfickan.
Klart han fick vildsvinsgodis!


Först tio i ett åt jag lunch, idag vid skrivbordet, inte på nån restaurang. Macka, ägg och två muggar varm choklad blev det samt en stunds läsning.

Skrivbordslunch på jobbet med Strandsittaren macka ägg o varm choklad

Skrivbordslunch på jobbet med Strandsittaren.

∼ ♦ ∼

Vid hemgångsdag öste regnet ner. Inte så bra när en varken hade en jacka som står emot väta eller paraply. Men jag hittade en gräslig regnponcho som jag – och ryggsäcken! – lyckades få plats i, så jag kom hem torr. Mycket smart av mig att ha en poncho på jobbet, den ska tillbaka dit på måndag.

Som vanligt vilade jag en stund innan det var dags att fixa käk. Idag behövde jag använda spisen. Eller ugnen, snarare. Det blev grillad kycklingkorv med bröd och tillbehör. Jag var faktiskt rätt hungrig.

Onsdagskycklingkorv med bröd Hopptisarna Strandsittaren o tända ljus

Onsdagskycklingkorv med Hopptisarna och Strandsittaren. De levande ljusen lyste upp och värmde lite.


Jag är mycket trött – surprise, surprise – så i kväll blir det inte många knop. Kroppen säger ifrån. Huvudet är tungt, foten gör ont, ryggen klagar lite och jag fryser som fan.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… julspriten jag beställde på nätet har redan kommit. Ja kommit och kommit… jag får gå och hämta den på Systembolaget i Kvarnen. Men en flaska sprit ska jag väl orka släpa hem. I morrn ska jag ändå gå och torsdagshandla på lunchen. 

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 10 november och tisdagen den 11 november 2025: Det bara är som det är

Publicerat den 11 november, 2025 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Igår kväll orkade jag inte göra så mycket när alla måsten var gjorda. Men jag beställde julsprit och läste. (Nåt sköj ska väl även en sån som jag ha i jul. Julen blir mindre… skarp med sprit. Mjukare konturer, liksom.) Jag läste ut boken om den unge doktorn och de fala kvinnorna i 1880-talets Uppsala. Bokbytet gick till en pocketdeckare. Båda böckerna fyndade jag second hand under sommaren 2025. Deckaren jag ska läsa nu är en debut som kom ut för tio år sen. Efter de första kapitlen känns den mer som feelgood. Vi får se hur den artar sig.

Böckerna Jag vill inte tjäna och Strandsittaren

Bokbyte igår kväll från en historisk roman från 1880-talets Uppsala till en tioårig deckare från Smögen.

∼ ♦ ∼

Novembermorgnar är inte roliga. De är bara mörka, bruna, grådaskiga. Det hjälper inte att man piffar frukostfilen med röda hallon från Slottsträdgården och tänder levande ljus. Jag läser till filen, försöker att inte tänka på den onda foten, hjärtat som slår lite som det vill och flåsandet. Men det finns där alltid och jag vet inte hur länge till jag orkar gå till jobbet. Det finns liksom inget som pushar mig längre, jag har inga mål, inga visioner. Jag har helt enkelt inget att leva för. Tidigare levde jag för att jag inte kunde lämna den och den, till exempel mamma. Nu finns inte mamma i livet. Jag har ingen familj. Ingen behöver mig i livet och ingen sörjer mig när jag dör. Det här säger jag konstaterande, jag fiskar inte efter uppmärksamhet från dig, kära dagbok. Det bara är som det är.

Tisdagsfrukost med Strandsittaren

Piffat med röda hallon i filen, men det hjälpte inte.

 

Novemberväxter

Gråbruna växter utanför jobbet.

I morse gick det extra långsamt upp till jobbet. Det var som om jag inte bara hade lim i hjärnan utan även under skorna. Och som vanligt höll jag på att dö i Carolinabacken. Jag är rädd att jag ska falla ihop där, för där finns inget att ta tag i när yrseln sätter in. Så pinsamt det skulle vara! Men även den här morgonen överlevde jag och kom fram till jobbet.

Arbetsdagen idag omfattade möten, skriva, läsa (bland annat förberedelser inför ett möte i morrn) och korrekturläsning. Jag passade också på att fixa ett par ärenden jag hade hos IT-supporten, bland annat en kabel och att få bort ett program som jag inte använder och som dyker upp vid starten.

 

Vegetarisk slottslunch med A

Vegetarisk slottslunch med A och till den ett gott samtal.

Mitt på dan hade jag en avstämningslunch – dagens höjdpunkt. Precis som igår blev det lunch i sällskap av en före detta arbetskamrat. Vi gick upp till slottet för att kunna prata lite friare. Dagens lunchsamtal blev också ett gott samtal även om alla samtalsämnen inte var ljusa. Ibland behöver man prata allvar också.

Jag märker att jag mår bättre av att äta varm mat och det mitt på dan. I kväll blev det åter en lättare kvällsmat, läs: mackor. I morrn får jag dock värma nåt i micron eller så på kvällen. Därefter väntar två dars distansarbete hemifrån och då kan jag gå och handla nåt ätbart på lunchen. Nästa vecka blir det tufft. Då ska jag ta mig till jobbet fem dar. Utan att dö, helst. Det bara är som det är…

Eftermiddagen bestod mest av ett antal spontana men bra möten. Ibland behöver man faktiskt… mötas. Sen haltade jag hem, trött som fan. (What’s new?..) Några från jobbet skulle gå och se Allt ljus på Uppsala, jag hoppas orka det i helgen. Och gör jag inte det får jag väl skita i det i år igen.

När jag kom hem stapplade jag runt och vattnade krukväxterna innan jag sträckte ut mig en stund på soffan. Skrev sen det här. Därefter var det dags att fixa ett par mackor till kvällsmedicinen. Det blev också skördefest. Fyra små tomater levererade Busk-Margit och de fick bli aftonvardens dessert.

Aftonvard med Hopptisarna, Strandsittaren och tända ljus.
Rikligare tomatskörd när plantan får stå i köksfönstret.


I kväll händer inget särskilt, som vanligt. Det bara är som det är.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… November, på väg hem från jobbet, längs Dag Hammarskjölds väg. Så skönt att jag kan gå än så länge. Bilköer, mörker och fukt, för att inte tala om cyklister och elsparkcyklister som tror att de har nio liv…

Dag Hammarskjölds väg november 2025 efter jobbet

November, på väg hem från jobbet.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar