Trettondedagens kväll och onsdagen den 7 januari 2026: Middag x 2, snö x 100 och el x ?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, god mat i trevligt sällskap…

Byblos meny

Byblos = god mat, toppenservice och bra priser.

Tänk att det finns väl inget bättre än just trevligt sällskap när en äter god mat! Det är bara så trist att vi ses alltför sällan, Biografmaskinisten och jag. Men det har en del att göra med arbetstider och på senare år även förändrade relationer och sämre hälsa. Det var länge sen vi träffades, så det var extra kul att ses igår. Hade jag inte fått hjärtat fixat precis före jul skulle jag ha bjudit hem Biografmaskinisten till jul eller efter. Nu jobbade han på annan ort juldagarna, men på kvällarna satt vi båda ensamma på var sitt håll – en trött efter ett hektiskt arbetspass, den andra medtagen efter Ingreppet. Så kan det vara. 

Men igår träffades vi på Byblos där jag hade bokat bord, för säkerhets skull. Just igår var där väldigt lugnt. Oavsett om det är många gäster eller få är servicen alltid på topp. Kanske trodde folk att det var stängt för att det var röd dag. Eller också åt de falukorv och makaroner hemma. Vi åt en massa gott. Det var såna rikliga portioner av mina smårätter att jag bad att få en matlåda med mig hem. Därmed var middagen fixad även för i kväll!

 

Snöigt träd på St Olofsgatan

Det snöade massor igår eftermiddag och kväll.

Biografmaskinisten fick sin försenade julklapp samt min förra brödrost, som var relativt ny, trots att han tidigare sagt att han inte hade plats för den. Men det trodde jag nog att han skulle ha och tog med den. Det var rätt tro, för rosta bröd skulle han göra, sa han, så snart han blev lite hungrig. Vi tog sällskap till Kvarnen där han skulle in på Korgtassen för att handla. Jag orkade inte gå med efter middagen igår, så jag måste ut idag. I stället gick jag hem på snöiga trottoaren. Ja jisses, det snöade hur mycket som helst igår eftermiddag och en bit in på kvällen. Plogbilarna och deras förare hade massor att göra igen. Och de är snabbt ute här och plogar, all heder till dem!

∼ ♦ ∼

Bokbyte i morse

Vinterland och baksidan på en Muminmugg med Stinky

Än är jag ledig och kan inleda dagarna så här.

I morse vaknade jag vid sjutiden. Det märktes att Sverige börjar komma till liv igen efter alla lediga dar. Jag är emellertid ledig till och med söndag, men jag måste nog försöka komma i säng tidigare. Igår kväll blev jag sinkad av den ena persiennen i sovrummet som fastnade. Tur att jag har mörkläggningsgardiner! Jag ska se om jag kan fixa problemet själv. I annat fall kanske jag felanmäler senare. De här sista dagarna vill jag inte ha hantverkarbesök, för jag har en del aktiviteter som gör att jag varken kan eller vill inte sitta hemma och passa hantverkare. De är i och för sig alltid snabba och effektiva. Men sen vill jag inte behöva jobba hemifrån snart efter långledigheten ifall persiennen lagas och ska monteras nästa vecka. Hantverkarna har ingen nyckel.

Men än är i alla fall dagarna lediga och idag hade jag ingen tid passa. Äntligen kunde jag därför läsa ut den danska deckaren Vinterland och byta till den sista boken jag köpte 2025, Lockfågeln. Och så givetvis kaffe på sängen till läsningen. Igår eftermiddag blev det choklad på soffan – se bilden nedan!

Böckerna Vinterland och Lockfågel med en ask Merci mellan

Bokbyte från dansk deckare om explosioner till svensk deckare om överfall.


I morrn, däremot, måste jag upp och skutta tidigt.
Då ska jag promenera bort till Luthagen och få hjälp med mina onda fötter. Jag ska vara där redan klockan tio! Hur det ska gå vete 17. Betänk då att när jag börjar jobba på måndag går larmet igång klockan 5.45 – för att jag inte ska behöva stressa på morgonen…

∼ ♦ ∼

Dagens utgång och fix

Även om vädret inte lockade till utgång behövde jag ta mig ut. Jag hade fått en rapport om en halkolycka, dessutom. Fast först blev det frukost (vid lunchtid) och dusch förstås.

Frukost med Hopptisarna och Lockfågeln

Frukost vid lunch med Hopptisarna och Lockfågeln.


Termometern visade nånstans mellan sex och sju minusgrader,
det blåste lite och det var ljust men inte soligt. Jag bestämde mig för att strunta i att ge mig på persiennen och i stället bara gå och handla och sen tvätta. I morrn ska jag bädda rent, byta handdukar och tvätta ännu mer, men det får bli när jag kommer hem från långpromenad och fotomsorg.

Det var verkligen ingen skön promenad idag, men jag halkade i vart fall inte. Däremot hade jag svårt att andas i kylan. Kanske behöver jag röra på mig mer. Så blir det ju i morrn. Idag gick jag bara till Systemet och KorgtassenKvarnen. Och så tömde jag postboxen för jag hade fått en avisering 0m att mina varor från Apotea hade kommit. Bland annat nätshoppade jag världens bästa fotkräm Pedicare 04. Den är nämligen betydligt billigare på nätet än i fysiskt apotek och eftersom jag använder den varje dag efter duschen går det åt en del (trots att den är dryg).

Sen fixade jag lite här på bloggen. Jag är allergisk mot slentrianmässigt gillande och föredrar kommentarer. Det kan inte vara så att man gillar allt nån skriver eller att nån svarar. Så nu har jag tagit bort gilla-knappen, så får vi se hur det funkar. För att kommentera måste man dock visa att man inte är nåt troll eller så och skriva vem man är. Det är lite artigt och respektfullt också gentemot mig vars dagbok, till exempel, man läser. Ingen mejladress syns dock utåt. Instruktionen ligger som tidigare överst i alla inlägg. Den är inte svår att följa.

∼ ♦ ∼

Det ätbara

Äta låter jag inte bli även fast jag rör mig så lite. Medicinen, den hatfulla, ger mig aptit. Och sen har jag väl lite tråkigt ibland. Att äta ger mig nåt att göra. Jag äter inga mängder, snarare småäter.

Men jag känner att jag fortfarande behöver ta det lite lugnt. Jag är inte alltid så piggelin som jag vill vara. I eftermiddags låg jag på soffan och läste medan tvättmaskinen jobbade. Då kopplar jag av. Pulsen tickade på 76 slag i minuten. När jag började gäspa tog jag en fika med Ballerinakex och pepparkakor.

Eftermiddagsfika med Lockfågeln Ballerina o pepparkakor

Eftermiddagsfika med ”ballisar”, pepparkakor och Lockfågeln.

Jag betalade en räkning och förfasade mig över hur dyr elen plötsligt har blivit. Men det klart. Delar av Forsmark har stått stilla, det är kallt, jag är ledig och priset har höjts en aning. Förresten kollade jag in på Min pension en stund. Sen loggade jag ut igen.

Middagen var snabbt fixad idag – bara att duka fram. Maten var lika god som igår. Jag bad att få ta en matlåda med mig hem igår från Byblos och det fick jag tillsammans med bröd. Det enda som var mindre mysigt idag var miljön (hemma, inte Byblos). Sällskapet var träigare och tystare (Hopptisarna). Men tre bröd med gott åt jag. Ett bröd sparade jag i frysen. En vet aldrig när sämre tider kommer. Jag är inte blind för världsläget, men det här är ingen politisk blogg.

Nu återstår en kväll, två semesterdagar och en helg av min ledighet…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Det kom uppdaterad statistik från Goodreads igår. Bland annat antalet böcker och sidor jag läste 2025 och några bilder på böckerna. Fast alla de här böckerna på bilden nedan fick inte högsta omdöme av mig. Där måste ha blivit nåt knas hos Goodreads.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vinterland

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om första delen i en dansk deckarserie.



Min vän i norr, Lotten,Kim Fabers o Janni Pedersens bok Vinterland skickade mig en tvåkilos 
blå påse med julklappar. Tre pocketböcker i secondhand och gott skick, var fint inslagna, så jag hade att göra en stund med att öppna. Jättekul! Ännu roligare var det att Lotten hade hittat böcker/serier som jag inte hade läst. Nu har jag läst den andra av de tre julklappsböckerna, Kim Fabers och Janni Pedersens bok Vinterland. Tack!

Boken är den första i en dansk deckarserie med polisen Martin Juncker. Författarna som har skrivit boken är ett par. Egentligen skulle jag ha läst den här boken först av alla mina julklappsböcker, för den inleds dan före julafton, med en explosion vid en julmarknad. Många dör och många blir skadade och utredningschefen Signe Kristiansen kallas in för att hålla i utredningen. Hennes mentor Martin Juncker är omplacerad till en tjänst på landet där han ska leda en polisavdelning. Det borde vara lugnt, men så hamnar ett spektakulärt fall på hans bord…

Ett stort bombdåd i en huvudstad… Det blir lite för nära verkligheten för mig. Mycket blodigt, med många döda och skadade. Men jag vill veta vem och varför, förstås, så jag läser på. Trots att det är en ganska omfångsrik deckare går den snabbt att läsa. Huvudkaraktärerna Signe och Martin är centrala i handlingen. De lever väldigt olika liv, men är båda trovärdigt skildrade, om än ganska schablonartade som karaktärer.

Det är två parallella utredningar som pågår och jag kan tänka mig att detta, i kombination med att det är två författare som skriver, gör att boken blir omfångsrik, närmare 500 sidor. För mig blir det aningen för mastigt. För utöver de två utredningarna ska det naturligtvis blandas in relationsproblemetik och lite annat. Jag hade önskat mindre av detta. Men det är en spännande bok, med aktuella teman trots några år på nacken (och trots att Twitter, numera X, allt mer faller bort som so-me-kanal) och boken är välskriven (hittar nåt enstaka korrfel, bara).

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Martin Juncker-serien:

  1. Vinterland (läs inlägget ovan!)
  2. Satans sommar
  3. Blodland
  4. Skuggriket
  5. Lögner

Bloggat om Vinterland har bland andra Lotten, Enligt O och Lotta – Hyllan gjort.


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt, Sociala medier, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Trettondedagsaftons kväll och trettondedagen 2026: Mörker, snö och effektiv dag

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, det är OK med en TV-kväll då och då…

Kvällsfika med Merci och Vinterland

Kvällsfika med Merci. Boken fick vila medan jag såg på TV.

Och TV-kväll blev det på trettondedagsafton. Jag kollade ett par avsnitt av Borderline och ett par av Mord före aftonsång. Nu återstår två avsnitt av varje. Båda serierna är rätt OK, så det känns bra att ha nåt som en vet att en kan glo på. 

Till kvällskaffet öppnade jag min julklappschoklad som jag fick av Annas snälla mamma. Juleditionen av Merci var väl sisådär. Det var fyra mörk choklad, vilket jag inte gillar, och resten var ljus eller vit med krispigt inuti, vilket jag inte heller är så förtjust i. Men det var bra, för då vräkte jag inte i mig choklad igår. Och lite senare tog jag i stället ett glas rött till. Jag hade tidigare öppnat en flaska ucenda, ett spanskt vin som är riktigt gott, för att luftas ifall jag ville ha mer till ostarna. Det ville jag inte. Däremot ville jag ha mer senare. Sen sov jag så gott så medan mörkret och snön låg tunga över Saint Ollie

Balkongen med mycket snö o spegling av svarta adventsstjärnan i köksfönstret

Mörker och snö…

∼ ♦ ∼

Effektiv dag

Jag vaknade tidigt i morse och kunde inte somna om. Det var verkligen så att jag hade kunnat tänka mig att leka björnar med tanke på utsikten och vädret.

Mörka moln över UKK vinter

Mörka moln och, som sagt, mycket snö…


Men… Jag gjorde kaffe och tog med mig in i sovrummet.
Låg där och läste ungefär 100 sidor. Vinterland är bra, fast blodig. Jag var väl halvvägs när jag började läsa i morse. Nu har jag knappt 200 sidor kvar. Det är så jag använder Goodreads, för att hålla koll på hur jag läser, sätta ett läsmål i form av antal böcker jag vill läsa på ett år samt lägga upp länkar till mina inlägg om lästa böcker. Och så följer jag en del författare. Jag fattar inte varför folk måste klicka gilla där också, på mina uppdateringar, sånt som jag bara gör för mig själv. Vad har det med andra att göra? Nä, det här med gilla gillar jag inte, det används på ett konstigt sätt, alltför mycket, tycker jag.

 

Björk med två svarta fåglar

Sånt trist väder att jag jag gärna slapp promenera på dan. Till och med fåglarna i björken ser uttråkade ut.

När jag hade klivit upp tyckte jag att badrummet var skitigt, så jag gav det en omgång med svamp, rengöringsmedel och armkraft. Nöjd satte jag mig vid datorn för att… jobba lite. Jo jag vet att många av mina kollegor börjar jobba i morrn. Det gör inte jag, men jag kände att jag ville beta av inkomna mejl och sortera dem. Programvaran hade uppdaterats så det tog en jävla stund innan jag kom in i mejlboxen. Till sist kunde jag göra det jag skulle.

Därefter skulle jag fixa till några bilder som jag hade dragit över. Då fick jag en signal om att nån behövde lite hjälp i form av skjuts. En specialkost hade inte levererats som den skulle. Den fanns att inhandla på en specifik affär som var öppen idag, trots röd dag. Och det klart att jag ställde upp för att hjälpa den specialätande. Dessutom fick jag köra lite mer bil, vilket också var bra både för halkträning och batteri. Vidare kände jag att jag slapp undan att ta en promenad på dan. Det var ju sånt trist väder idag… Jag hade visserligen rivit fram överdragsbyxor, men de behövs snarare från och med nästa vecka när jag ska gå till och från jobbet.

Svarta överdragsbyxor

Överdragsbyxorna är framrivna.


Efter hemkomsten hade klockan passerat lunchtid.
Jag hade inte ätit frukost innan jag stack, bara blaskat av mig, borstat tänderna och bäddat. Så jag dukade fram fil med bär och flingor samt rostade bröd.

Frukost med rostat o fil Hopptisarna o Vinterland

Frukost efter lunchtid med Hopptisarna och Vinterland.

Jag måste ju stå mig till seneftermiddagen när Biografmaskinisten och jag ska äta middag. Då ska jag ju faktiskt promenera en bit. Jag får väl ta en omväg både dit och hem så att jag rör lite mer på mig och min onda fot. Fram till dess vilar jag på soffan och läser innan jag tar dagens dusch. Det här med att vila, förresten… Jag har inte behövt det lika mycket som tidigare. Underbart! Numera känner jag mig inte som 100 år, bara som… 75…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I kväll äter jag libanesisk middag i trevligt sällskap. Det kommer en rapport i morrn.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Personligt, Sociala medier, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Trettondedagsafton 2026: Vinterliv

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, att gå i ide är en bra idé…

När jag var ganska liten och min pappa hade ensamt ansvar för mig tyckte han om att leka björnar. Det var för att vi skulle leka björnar. Björnar som gick i ide. Och som sov. Min pappa jobbade mycket och när han var ledig var han alltid trött. Mamma blev rätt galen på björnleken för då ville jag ju inte sova sen när det var läggdags. 

Men jag visste hur jag skulle få mamma glad igen. Jag frågade bara, med hög stämma när vi var på affärn:

”Mamma, är du 14 eller 15 år?

Då var det förstås lite gulligt, för jag trodde ärligt talat att mamma var så ung när jag var typ tre, fyra år. Mamma skulle fylla 27 år det året jag föddes…


För ett tag sen ställde jag samma fråga,
fast rätt syrligt och dessutom retoriskt, åt ett annat håll. Ett håll där jag fått stöd och praktisk hjälp. Många gånger, vilket jag också har försökt att visa min tacksamhet för på olika sätt. Men när jag höll på att dö räckte omtanken inte till. Det gjorde mycket ont. Nu släpper jag dock detta, för jag fick ju svart på vitt att jag…. dissades, inte finns längre, bara för att jag slutit mig inåt några veckor för att orka möta det som komma skulle. Jag går vidare, efter framför allt en mycket ensam och tuff höst där livet har varit så… jävla svårt, både fysiskt och psykiskt. Det finns fortfarande inget att leva för, men jag klarar livet bättre när hjärtat jobbar mer som det ska. Och när jag nu blir allt starkare kroppsligt mår det inre också stadigt bättre. Jag vet att jag klarar mig på egen hand, med bara lite hjälp av några som jag litar på.

En dag som trettondedagen 2026 känns den här idén med björnleken jag skrev om inledningsvis och att gå i ide inte så dum. Det är vinter i Uppsala, mycket snö och skitkallt.

Vintrig soluppgång trettondedagsaftonm 2026

Soluppgång, trettondedagsafton 2026. Läge att gå i ide?

∼ ♦ ∼

Sent

Vinterland och kaffe på sängen

Morgonläsning och -kaffe inkluderade bok med passande titel.

Jag har inte direkt vänt på dygnet, men jag har fått lite senare vanor. Igår började jag titta på irländska serien Borderline på TV 4 Play efter tips. Det blev ett bra avbrott i läsningen. Men i morse var jag förstås igång igen med att läsa. Inte så länge dock, bara en timme, för klockan var redan nio när jag vaknade. Nu läser jag den andra julklappsboken jag fick av Lotten, den med den synnerligen passande titeln Vinterland. Det är totalt den fjärde julklappsboken jag läser. Klämde in en egenköpt bok, Alter ego, också där emellan.

Det blev en snabb dusch och en snabb frukost innan jag gick ner till garaget och bilen för en utflykt. Dagen var solig och härlig, men väldigt kall. Tidigare har mitt hjärta inte gillat kyla, så jag tog en promenadpaus även idag. Lite hade jag kanske kunnat gå genom Höganäsparken och så, men där är så många ungar som åker pulka och skränar och har sig. Inte säkert att jag skulle ha gillat det heller. Skränande ungar, alltså.

∼ ♦ ∼

Små hemmafix

Det blev en eftermiddag med små hemmafix i stället för nån promenad. Såna där små saker som jag inte haft ork nog att göra efter heltidsarbete och snabb matlagning, handling, tvätt, strykning och städning. Så lite ork har jag haft och så mycket mer ork känns det som att jag har nu!

Idag gjorde jag allt från att ta bort noppor på en krage och vattna krukväxter till att spika i nubb som vill sticka ut och smörja gnisslande gångjärn. Bara så skönt att fixa, att ha ork nog att fixa lite sånt.


Jag tog eftermiddagsfika här vid datorn.
Inga kakor utan ostknäcke. Och sen, när jag hade skrivit det här och nätshoppat några apoteksvaror, belönade jag mig med mer läsning på soffan.

∼ ♦ ∼

Ostligt

Det varnas för snösmocka i syd och ost igen. Kanske inte så stor som kring nyår. Men ändå. Därför tyckte jag att det passade bra med ost till middag i kväll. Det vill säga, ost, kex, marmelad och barolo. Och det vill säga 2: jag hade inte tänkt ut nåt i förväg. Mitt fokus ligger på morgondagens middag när jag ska äta gott på lokal med Biografmaskinisten. Då behövde det inte vara så märkvärdigt i kväll. Fast vinet, ett tioårigt barolo (länken ovan går till en senare årgång!), var ju suveränt och även om ostarna var påbörjade tidigare smakar de ju jättegott. Jag köper bara goda ostar, nämligen. Det blev helt enkelt en liten ostfest.

Ostmiddag med Hopptisarna barolo och Vinterland

Ostfest med Hopptisarna och Vinterland.

Aftonen rullar på. Jag ska betala en räkning innan jag slår mig ner i fåtöljen för att läsa eller se mer av nåt typ Borderline.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn är det plötsligt en röd dag igen. Om vädret och hälsan tillåter ska jag ta en promenad på dan. Till kvällen blir det en promenad till Byblos. Ja inte den arkeologiska staden i Libanon utan Byblos Kök & Bar. Där blir får jag alltid god mat, så det blir väl till att rulla hem sen. Eller pulsa/halka, det är ju vinter…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 4 januari 2026: Dumma folk och bra bokningar

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, ibland tvivlar jag på mig själv…

Mycket snö i allén St Olofsgatan

Inga galna cyklister här.

Men ibland har jag rätt. Jag fick bekräftat igår att jag inte är ute och cyklar. (Bara galningar gör det när det är så här mycket snö, för övrigt.) Det var bra för min självkänsla. Utöver det skänkte det hela mig inte nån större glädje. Jag förstår inte riktigt skälen, jag kan gissa och spekulera. Fast det skulle inte heller ge nån mer glädje. 

Utöver det insåg jag att jag blir bättre och bättre på att säga nej. Varför ska jag vara så jäkla snäll och försöka hjälpa ”alla andra” när jag inte riktigt kan hjälpa mig själv..? Men att säga nej och säga ifrån är ett steg framåt, i rätt riktning. För en stund tvivlade jag lite mindre på mig själv. Och det i sig var värt en stänkare (calvados) och chips till den spännande boken Förtjänst och skicklighet igår kväll. Idag är det söndag. Då får en nöja sig med att läsa om alkohol, i detta fall ett bubbel.

Stänkare med chips och boken Förtjänst och skicklighet

Insikter igår gjorde att jag belönade mig med en stänkare och chips.

∼ ♦ ∼

Grå och trist söndag

Kaffe på sängen med boken Förtjänst och skicklighet

Söndagsstart.

Det var en riktig söndag jag vaknade till ganska tidigt idag. Grått och trist, tyst, bara träden i allén utanför som rörde sig i vinden och en jäkla massa snö. En cyklist såg jag, på cykelbanan, kors i taket, men på fel sida. Vi har haft högertrafik i Sverige sen 1967. Resten som har passerat utanför har promenerat eller åkt plogbil. Det har sandats och det är jag tacksam för eftersom jag skulle ge mig ut med bilen för att träna halkkörning och ladda batteriet.

Men givetvis inledde jag denna lediga dag med läsning och kaffe på sängen. Medan kaffet puttrade i perkolatorn fördelade jag veckans mediciner också, en uppgift jag verkligen skulle vilja slippa. Magen har jag väldigt ond i idag. Ja ja ja, boken, en julklapp, är i alla fall bra, så jag tänker nog införskaffa uppföljarna. Ett separat inlägg med utförligare tankar om boken kommer som vanligt när jag har läst ut den. Det blir snart. När jag skrev det här var cirka 100 sidor fortfarande olästa och jag hade alltså läst två tredjedelar.

∼ ♦ ∼

Vad är det med folk nu för tiden?

Även idag åt jag en rejäl frukost efter att magen hade vänt ut och in på sig rejält några gånger (jävla mediciner!). På det blev det en dusch.

Söndagsfrukost med rostat o fil Hopptisarna o Förtjänst och skicklighet levande ljus

Söndagsfrukost med mina trägubbar Hopptimisten och Hopptikissen, Förtjänst och skicklighet, rostat och fil.

 

Bitmoji Tofflan Current mood

Vad är det med folk nu för tiden???

Jag samlade ihop sopor och fick nästan bryta mig in i soprummet – dörren hade frusit fast – innan jag gick ner i garaget. En karl på gården stod i vägen för min framfart, men han kan inte ha missat att jag kämpade med soprumsdörren. Han flyttade knappt på sig när jag gick förbi och lyfte inte ett finger för att hjälpa mig med dörren. Vad är det med folk nu för tiden???

Bilen och jag rullade i alla fall ut från garaget. Jag tog en repa på cirka fyrtiofem minuter. Det var väldigt bra plogat och sandat, måste jag säga. Bara vid garagenedfarten var det lite av en snövall, men igår plogade nån bort det värsta samt sandade så det går att köra både ner och ut. Det var ändå halt på sina ställen, framför allt vid trafikljus, så jag blev jäkligt irriterad på en yrkeschaufför som i en backe ställde sig alltför nära bakom mig när det var rött. Jag kunde i alla fall köra iväg utan incident, men tänker att en som kör taxi borde ha mer vett i skallen och hålla avstånd – när alla ”vanliga” bilister gjorde det. Jag säger det igen: Vad är det med folk nu för tiden???

∼ ♦ ∼

Lugn framför brasan

Jag lugnade ner mig. När det började skymma värmde jag kaffe och dukade fram Noisette. Tände ett doftljus och ”tände” brasan på TV. Sen satt jag och läste och läste och läste till dess att boken tog slut och det blev bokbyte. Jag har nu förflyttat mig från sommarmord i Varberg till vintermord i Köpenhamn. Julklappsböcker båda två.

∼ ♦ ∼

Ihopplock

Sen var det det där med middag och mat igen. Jag var inte sugen på nåt, hade inte planerat middagsmat alls. Så det blev ett ihopplock av rester från julbordet som fortfarande var tjänlig föda efter att ha förvarats i kyl och frys. Och naturligtvis den sista julölen och en två snapsar till. (Sånt tar död på eventuella bakterier.)

Jultallrik mest rester Hopptisarna boken Vinterland

Söndagsmiddag i form av en jultallrik med mest rester.

Paltkoma inträdde efter maten, så jag behöver nog vila resten av kvällen så jag orkar med ytterligare semester.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn går jag in på min sista lediga vecka. Jag har tre aktiviteter inbokade: middag med Biografmaskinisten, fotvård och besök på vårdcentralen. Bara bra bokningar!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Förtjänst och skicklighet

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en ny författarbekantskap och en ny serie..



Monica Nebelius Lünings bok Förtjänst och skicklighetFör snart två år sen, i mars 2024, kom Monica Nebelius Lünings första deckare ut. I vanliga fall är hon jurist och skriver juridisk facklitteratur. Med boken Förtjänst och skicklighet gjorde hon sin skönlitterära debut 2024. Boken nominerades till Årets deckardebut hos CrimeTime Award. Jag fick pocketutgåvan i julklapp av FEM och det var en av böckerna jag kastade mig över under min vintersemester. Tack!

Händelserna utspelar sig i Varberg där det sker ett överfallsmord. Det är en välkänd man ur stans toppskikt som har blivit överkörd, flera gånger, utanför ett bageri. Polisen Gabriella leder utredningen och till sin hjälp får hon Ingrid. Ingrid är ny domare vid tingsrätten och har återvänt till Varberg efter några år i en dålig relation. Gabriella och Ingrid finner varandra i arbetet med att förhöra misstänkta och nysta i den mördades familjehistoria. Plötsligt delar de saker med varandra som de inte har berättat för nån.

Att det här är en debut är väldigt tydligt, för boken är pratig. Men… den är pratig på ett bra sätt. Och faktiskt håller sig författaren till strax över 300 sidor. Perfekt, i min ögon. Som läsare bjuds jag på skildringar och tillbakablickar som, ibland väldigt detaljerade, som bygger upp karaktärerna och det de har varit med om. Både Gabriella och Ingrid har tunga saker i sina bagage som har gjort dem till det de är idag. Man skulle kunna tro att de hade kuvat dem. Rätt använda erfarenheter kan dock ge motsatt effekt: styrka.

Det här är en riktigt bra, för mig ny författarbekantskap. Jag slukar boken, vill inte lägga den ifrån mig. Författaren får in så mycket på de 300 sidorna och ändå blir det inte överdrivet. Karaktärerna är trovärdiga, till och med Varberg får lite mer konturer för mig än vad stan hade innan jag läste boken (typ inga alls). Att där finns några korrekturfel bestämmer jag mig för att ignorera.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Varbergsfallen-serien:

  1. Förtjänst och skicklighet (läs inlägget ovan!)
  2. Allmänfarlig ödeläggelse
  3. Synnerliga skäl (utkommer i mars 2026)

Bloggat om boken har bland andra Lotten gjort.


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ett bubbel: Biasiotto Sui Lieviti Zero 15 Spumante Extra Brut 2016

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett av vinerna i vinlådan Blandat från Italien, nätshoppad hos Vinoteket.


I november 2024 planerade jag en härlig söndagslunch med vin av olika slag för mina gäster. Därför beställde jag min tredje låda nånsin från Vinoteket. Den italienska vinsamlingen Blandat från Italien bestod av nio flaskor vin. Sex av flaskorna var rödvin (två av varje). Vidare innehöll lådan två flaskor av ett vitt vin och en flaska bubbel, en grumlig prosecco, enligt beskrivningen.

En låda med enbart italienska viner – kan en köpa nåt bättre? Med ett antal olika viner passar de givetvis till olika sorters ätbart. Ett vin hade jag druckit tidigare och det var det röda vinet Terre di Mario Rosso som fått hela 94 Luca Maroni-poäng. Luca Maroni är enligt Vinoteketen av världens mest högt aktade vinkritiker”. Vino.com anger honom som en av de viktigaste, välkända och inflytelserika italienska kritikerna.

Biasiotto Sui Lieviti Zero 15 Spumante Extra Brut

Den här gången öppnade jag bubblet, det vill säga Biasiotto Sui Lieviti Zero 15 Spumante Extra Brut 2016. Lite nervös var jag för att öppna flaskan, men jag hittade en bra instruktionsfilm på YouTube.

Vinet är gjort på druvan glera. Alkoholhalten ligger på 11 procent och sockerhalten är 0,9 gram per 100 milliliter. En flaska kostar 149 kronor. Det finns inte att köpa på Systembolaget utan jag har alltså näthandlat det från Vinoteket.

Vinet är ett spumante, det vill säga ett mousserande vin från Italien. Det är också ett prosecco, alltså ett bubbel från nordöstra Italien. Det är även ett brut, ett torrt mousserande vin.

Vinoteket rekommenderar att vinet som en läcker aperitif, till lätta huvudrätter eller små aptitretare. Jag serverade vinet till min nyårsmiddag som bestod av laxrullar, en räkbakelse, laxpaté och rökta räkor. Jag provade även ett glas utan nånting annat till än bubblor i badkaret och till varmrökt lax med citronpeppar.

Så här skriver Vinoteket på sin webbplats om vinet:

”[…] Intensiv och aromatisk med toner av frukt och rena aromer av jäst och harmonisk komplexitet. Torra, friska och harmoniska smaker med anmärkningsvärd mognad från jäsningen. Vinet är ofiltrerat och därav lite grumligt.

Min första smakförnimmelse av vinet var att det smakade päron. Det var krispigt torrt utan att smaka kräk. Det doftade härligt av frukter som jag inte kunde definiera. Jag tyckte inte att vinet var särskilt grumligt. Det gick alldeles utmärkt ihop med laxen och räkorna på nyårsafton, men även bara som dryck i badkaret.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Vinerna i lådan var:

  1. Girovago Il Guardiano dell’Uva Appassimento Salento 2023 (Två flaskor)
  2. Terre di Mario Rosso (Två flaskor)
  3. Sammicheli Rosso d’Italia (Två flaskor) 
  4. Terre di Mario Bianco (Två flaskor)
  5. Biasiotto Sui Lieviti Zero 15 Spumante Extra Brut 2016 (Läs inlägget ovan)

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Sociala medier, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördagen den 3 januari 2026: Vinter i paradiset..?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, tja, det vete tusan om paradiset ligger här, men…

Tjockt lager snö på balkongen och balkongräcket

Så här mycket snö har det kommit.

Det blev vinter. Rejäl vinter. Nu snackar vi inte bara vinterväglag, nu snackar vi asmycket snö. Det har snöat mer eller mindre konstant i ett par dar, lite grann bara idag, men förhoppningsvis kommer det inte mer den närmaste tiden. Temperaturen ligger runt tre minusgrader. Eftersom det blåser känns det betydligt kallare. Och kallare på rikt ska det bli, till exempel minus elva grader på måndag morgon. Såå skönt att slippa gå till jobbet då. Jag måste nu också ha mina vinterboots och dessa gör hälsporren ondare. Men jag måste ut med bilen så att batteriet inte lägger av. Det kan bli en tur under morgondagen. Idag har vägarna knappt varit farbara trots att det plogas hela tiden. Min arbetskamrat kom hem helskinnad igår från sin långfärdsresa, men resan hade tagit två timmar mer än vanligt. Jag kikade ut på balkongen i morse. På den orörda delen av räcket ser man hur mycket snö det har kommit. Ett tag trodde jag att det hade börjat snöa igen när jag tittade ut på balkongen. Det var grannen ovanpå som skottade snö på sin terrass. Det mesta landade dock utanför min balkong. Annars jävlar hade jag gått en trappa upp och morrat. Mer snö vill jag inte ha!

∼ ♦ ∼

Från familjemord till överfallsmord

Ja, stäng inte ner nu bara på grund av rubriken! Jag har ingen familj så jag kan inte mörda nån – därmed oskyldig. Men jag läser om mord. Fiktiva mord. Det är så jag fördriver en stor del av min lediga tid. Jag hade gärna promenerat och rört på mig mer också, men det har hälsporren och vädret satt stopp för nu, inte hjärtat. Och ärligt talat… Jag klagar inte särskilt mycket. 

Igår blev det bokbyte från en bok jag hade köpt till mig själv, den om familjemord, till en bok jag fick i julkapp, om överfallsmord. Och visst 17 inledde jag även den här lediga dan med att läsa och dricka kaffe på sängen.

Innan jag klev upp för att fortsätta lördagen ringde jag till Anna. Vi hade pratat om att ses på stan för en fika i mellandagarna, men det har inte blivit av. Om det blir av innan Anna börjar jobba igen nästa vecka beror på vädret. Men det var bra att vi hördes, för även om vi inte är ett par längre är hon min bästa korrekturläsare. Jag hade uppgett på ett ställe i sociala medier att katterna gav mig boken Sot i julklapp, den fjärde delen i Vera Bergström-serien. Fast se katterna är smartare än så. De gav mig Sly, som är första delen i serien. Rätt ska vara rätt.

∼ ♦ ∼

Promenader inomhus och utomhus

Jag åt en ordentlig frukost, för nu måste jag äta upp allt gott som jag har köpt mig. Annars får jag slänga. Jag hatar att slänga mat. Så jag vräkte på med leverpastej (bäst före idag) och jordgubbar (inköpta till nyår, flera av dem har börjat bli dåliga, så jag fick skära bort lite).

Lördagsfruksot fil med jordgubbar Hopptisarna Förtjänst och skicklighet leverpastejmacka levande ljus

Lördagsfrukost med Hopptisarna, jordgubbar och leverpastej samt Förtjänst och skicklighet och levande ljus.


Sen titttade jag ut, ryste och grävde fram dammsugaren.
Tänk att jag dammsög hela lägenheten utan att pausa och utan att bli flåsig. Hurra, hjärtat sköter sig! För detta skulle jag belönas, tyckte jag. Men först tog jag en dusch med härliga Alchemy-moussen från Rituals. (Varför slutar Rituals med nästan alla fina dofter och har kvar såna som luktar björnklister och toarengöring?)

Jag hade tur, för precis när jag satte på mig ytterkläderna plogade nån utanför så att jag kunde komma ut enkelt genom porten till trottoaren. Trottoaren längre ner var också plogad liksom S:t Olofsgatan, men bara gatan var sandad. Det gällde att gå försiktigt. Jag vill fan inte till nåt jävla sjukhus igen med nåt frakturhelvete.


Det var inte nån behaglig promenad.
Dels var jag rädd för att halka, dels var det kallt och blåsigt. Ner till tunnelbygget tog jag mig i alla fall. Där var det väldigt mycket snö också, förstås.

Och sen till belöningen för dammsugningen. Ja visst klev jag in på Butiken på hörnet och köpte två Noisette, en till eftermiddagsfikat idag och en till eftermiddagsfikat i morrn. Ursprungligen gjorde jag som mamma, köpte två ifall nån skulle komma på besök. Men hit kommer nästan aldrig nån, så jag äter två Noisette så gott som varje helg. Det är inte alltid jag får tag i dem, personalen som gör dem måste ju få vara ledig ibland också. Men idag hade jag tur och kunde köpa två. Det fanns sen en (1) kvar i butiken när jag gick och bar hem Triller-påsen, i triumf.

∼ ♦ ∼

Lördaxlax

Till middag i kväll passade det fint att hyfsa lite i kylen. Jag kokade potatis och micrade varmrökt lax med citronpeppar. Firren köpte jag till jul, men åt inte upp. Det blev ett hopplock av romsås och aioli från nyår, orange rom och svart rom (kvar från julens ägghalvor) till samt tomater.

Varmrökt lax med potatis romsås aioli bubbel Hopptisarna levande ljust och Förtjänst och skicklighet

Lördaxlax med rester, Hopptisarna och en bra bok.


I afton blir det TV-kväll,
troligen med både Stjärnorna på Slottet och Lynley. Båda går på TV, men jag tittar nog på SvT Play respektive TV4 Play så att jag kan pausa om jag behöver.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Dagarna går och jag förvånas över hur mycket bättre jag mår och hur starkare jag känner mig. Men jag är också lite rädd att det inte ska hålla i sig. Hoppas verkligen jag får en återbesökstid om tre månader efter Ingreppet som det var sagt. Jag skulle behöva sluta med vissa mediciner för de sabbar min mage totalt.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Alter ego

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den åttonde delen i en riktigt spännande deckarserie.



Emelie Schepps bok Alter egoDet går bara inte att låta bli att köpa böcker. 
Inte så att jag har infört restriktioner, men jag har lagt böcker som en egen post på 2026 års budget, minsann. En serie jag aldrig låter bli att vare sig köpa eller läsa är Emelie Schepps Jana Berzelius-serie. Serien utspelar sig i Norrköping, men jag har bett författaren att mörda lite i vår hemstad Motala också. Det gjorde hon i boken Hundra dagar i juli.

I slutet av november 2025 kom emellertid författarens senaste bok ut. Alter ego ingår i Jana Berzelius-serien och miljön är därför Norrköping igen. Den här boken plus en till var de sista jag köpte år 2025. Alter ego blev den första boken jag läste 2026.

Det är försommar i Norrköping och en man hittas knivskuren i sin bil. Han vet inte vad som har hänt. Strax därpå hittar poliserna Henrik Levin och Mia Bolander mannens exfru och son mördade. Dottern har emellertid överlevt. Är pappan oskyldig trots att allt pekar mot honom? Åklagaren Jana Berzelius gräver i familjens hemligheter och fler frågor än svar dyker upp. Utöver det är Danilo Peña, mannen från Janas förflutna, i fara. Den enda som kan rädda honom är Jana, men hon har alltid velat se honom död…

Äntligen får jag träffa Jana igen! Hon är inte bara huvudkaraktär i den här serien, hon är min favoritkaraktär. Men hon börjar bli trängd av sin Per som har svårt att låta bli att luska i hennes förflutna. Poliserna Mia och Henrik har jag lite svårare för. De är realistiskt skildrade, men Mia har uppenbarligen tillitsproblem. Utifrån sett är hon mest jobbig och snudd på barnslig. Är hon 14 eller är hon 15? Man undrar.

Jag skulle önska att författaren tonade ner alla relationer och alla bihistorier en aning. Som läsare vill jag fokusera på det aktuella fallet samt Janas historia. Fast det är väl känt vid det här laget att jag inte gillar relationer…

Boken inleds blodigt. Det motiv till morden som är tänkbart är förstås inte det enda. Under resans gång dyker en del överraskningar upp. Det är bra, för det ska inte vara för enkelt.

Det tar ett tag innan berättelsen får ordentlig fart. Efter många förvecklingar kommer så ett mycket överraskande slut som jag inte listar ut i förväg. När jag tänker efter ska man inte lita på nån med det namnet, för det är nån som hugger en både i magen och i ryggen. Slutet inkluderar även en cliffhanger, vilket i sig ger mig ett hopp om att det kommer en fortsättning. Ytterligare en liten önskan till författaren dock: skriv ut Mia ur berättelsen. Jag blir fullständigt galen på henne.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Jana Berzelius-serien:

  1. Märkta för livet
  2. Vita spår
  3. Prio ett
  4. Pappas pojke
  5. Broder Jakob
  6. Nio liv
  7. Björnen sover (läs inlägget ovan!)
  8. Alter ego

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Svea-dagen 2026: Energisk som f*n!

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, energi fick jag minsann…

Ja jisses! Det var helt underbart att bara vara hemma igår och städa! Hur man kan tycka det? Jo, om man har haft asdåligt med ork en längre tid och sen mår bättre. Bara att orka ta tag i jobbiga eller tråkiga saker och klara av dem ger mig energi. Så jag satt uppe ganska sent igår igen. Började titta på en ny brittisk serie på SvT Play, Mord före aftonsång. Den är alltför lik Grantchester – präst och polis löser fall tillsammans, utspelar sig i dåtid, dåliga relationer inom prästens familj och homosexualitet är kontroversiellt. Men medan Grantchester har blivit ett riktigt sömnpiller höll Mord före aftonsång mig vaken.

Mord före aftonsång

Prästen som hjälper polisen att lösa ett mordfall.

∼ ♦ ∼

Vintern rasar

Vi har verkligen fått vinter nu. Det har snöat i ett par, tre dygn nu. Idag blåser det dessutom, så det är inte skönt att ge sig ut. Men ut måste jag idag för att handla. Det har plogats och plogas för fullt här. Månntro det sandas också..? Annars blir det ju snorhalt.

 

Kaffe på sängen ur Ninnimugg och boken Alter ego

Bra bok, gott kaffe och skönt att dra täcket över sig när vintern rasar utanför.

I morse vaknade jag tidigt. Jag fick väl energi av städningen igår. Det glädjer mig! Jag kunde lika gärna ha varit helt slut idag och haft ont här och var. Nu har jag bara lite ont i händerna och foten. Hjärtat slår som det ska. Tror jag. Jag vågar inte kolla frekvensen. Ont i magen har jag dock, men det kan bero på att jag åt varm mat igår kväll och ganska sent. I vart fall inledde jag dan på sedvanligt vis en ledig dag, det vill säga med läsning och kaffe på sängen. Jag  passerade hälften i Alter ego innan jag klev upp.

Det är väldigt skönt att dra täcket över sig medan vintern rasar utanför…

 

Men jag hade en del att göra även idag, förutom att handla. Idag åt jag emellertid frukost innan jag började göra nånting. Det blev två rostade mackor med leverpastej – och ytterligare en stunds läsning till det.

Frukost med rostade leverpastejmackor Hopptisarna och Alter ego levande ljus

Frukost med Hopptisarna och Alter ego.

∼ ♦ ∼

Filmer och teknik

Jag har inte sparat alla mina DVD-filmer, men en hel del. Bland annat mina James Bondfilmer, Gudfadern, L-Word-filmerna med flera samt en del gamla smalfilmer som är överförda på DVD. De har tagit upp utrymmet i TV-skåpet. Idag flyttade jag dem till de två genomskinliga plastlådorna med lock och hjul som jag köpte tidigare i höstas för detta ändamål. Tills vidare ställde jag lådorna ovanpå garderoberna i sovrummet. De var lite för tunga för mig att jonglera omkring med.

DVDfilmer

DVD-filmer på väg ner i plastlåda nummer två.

 

Nyårsbuketten närbild 2 jan 2026

Jag är inte tekniskt kunnig, snarare en blommupp. Här nyårsbuketten fotad i förmiddags.

I TV-skåpet finns nu en DVD-spelare, en skivspelare och en stereo med DVD. Innan jag flyttade till Main Street hade jag kopplat ihop dem med min dåvarande TV. Det borde gå att göra nu också, bara det att jag inte är så tekniskt kunnig. Jag är nog mer som tjuren Ferdinand, en blommupp. Men jag skulle behöva resonera med nån som är tekniskt bevandrad om det är värt att försöka koppla ihop utrustningen eller delar av den.

Frågan är vem jag ska prata med. Det finns ju folk som tycker om sånt här och som kan mycket om det. Jag tycker varken om eller kan. Men nån arbetskamrat kanske jag kan konsultera, för många på mitt jobb är kunniga vad gäller apparater och kablar.

∼ ♦ ∼

Vintern rasar lite mer

Nånstans mitt på dan var det fortfarande uppehåll så jag packade på mig ordentligt efter dagens dusch och hårtvätt.

 

Jättemycket snö

Det snöade jättemycket…

Först gick jag till soprummet och sen gick jag uppför trapporna med den tomma kassen. Just som jag skulle gå kom ett sms att jag hade ett paket att hämta. Perfekt, jag var ju på väg till Kvarnen. Bara det att lådan från Rituals som jag skulle hämta var väldigt stor – se hissbilden ovan.

Mina matvaror från Korgtassen – nej, det blev ingen smörgåstårta idag! – fick plats i ryggan. Jag hade tänkt gå till Butiken på Hörnet och kolla om det fanns Noisette, men se det fick jag avstå ifrån. När jag kom ut från Korgtassen hade det börjat snöa rejält igen. Detta plus blåsten gjorde att jag halkade hem i stället.

 

 

Strykning gardinkappa fukar servetter o tischor

Strykfredag.

Nej fy fan, nu går jag inte ut mer idag. Det blir en läsfredag! Och strykfredag. (En liten hög, bara.) Fast jag är bra orolig för arbetskamraten som är på väg hem i bil, en riktig långkörning. För nu är det vinterväglag på riktigt. Men jag försöker att inte messa i tid och otid eftersom det stör koncentrationen.

Däremot blev jag så otroligt glad för att en gammal vän som är lika gammal ung som jag men som jag lärde känna som tonåring, även hon i förskingringen, hörde av sig i eftermiddags. Det betydde väldigt mycket i just den stunden. Nån som fattar det där med att man inte kan umgås med de döda etc etc.

∼ ♦ ∼

Middag och gamle Gösta på ballen?

Återigen räddade Korgtassen mig vad gäller middagsmat. Jag micrade två sorters wok, kyckling och cashewnötter, och med lite soja på slank maten ner fint. Det funkade också bra med en mörk julöl till maten.

Kyckling- o cashewnötswok med julöl Hopptisarna Alter ego o levande ljus

Kyckling- och cashenötswok med en mörk julöl till fredagsmiddag.


Medan jag satt och åt blickade jag ut på ballen a k a balkongen.
Min förvåning blev stor. Även om jag varit högst medveten om att det har snöat/snöar började jag undra om inte självaste gamle Gösta a k a Gustav Vasa flyttat ner från koret i Domkyrkan till min balkong. Jag öppnade balkongdörren för att kika, men det tog snart stopp – på grund av snön. Kan du se nåt, kära dagbok???

Snöig soffa på balkongen

Har gamle Gösta a k a Gustav Vasa flyttat ner till min balle från Domkyrkan???

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Idag har det varit Svea-dagen och både min mormor och min mamma hade namnsdag. Nu finns ingen av dem i livet, men jag har tänkt på dem lite extra idag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Film, HBTQ, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar